Så var det dags! Friday 20 October, 2006 kl. 8:40 pm
För några veckor sedan tog borgarna alltså makten. Frågan om vi röstade emot dem eller inte röstade, är oväsentlig. Nu måste vi förhålla oss till verkligheten som den är. Men vi ska inte gilla läget, inte ducka oss och hoppas på att det blåa styret inte ska drabba just oss alltför hårt. Visst kan man säga att all makt är åt helvete och att sossarna och moderaterna är samma skit, men det finns som vi ser det grader i helvetet. Vi kan inte bortse från de högst reella försämringar det nya styret kommer innebära för människor, djur och miljö.
Här följer ett axplock:
Jämställdheten kommer underordnas en kristen familjepolitik, arbetsrätten underställas centern (efter vårens flirt med franska CPE - vilket hån!) och miljöfrågorna underordnas marknaden. Men alla människor lever inte i traditionella kärnfamiljer och subventionerade hushållsnära tjänster tjänar bara de på som redan idag tjänar mer än nog. Inte vi.
Vi röstade JA till trängselavgifter för att pengarna skulle gå till kollektivtrafiken och därmed gynna vår närmiljö. Det syftet förvred borgarna omedelbart och vände till dess motsats; ytterliggare satsningar på motorvägar. Samtidigt ska skatten på flygbränsle tas bort. Därmed hamnar vi längre ifrån det av FN:s internationella klimatpanel utsatta målet för västvärlden än någonsin, det vill säga att till år 2050 minska koldioxidutsläppen med åtminstone 80%. Miljöproblemen ska det inte göras någonting åt, de ska utredas. Samtidigt står forskarna och skriker, uppenbarligen ohörda, ut sina larmrapporter.
Som utlovat har “alliansen” i sin budgetproposition förklarat att avgiften till a-kassan ska höjas med upp till 300 kr i månaden och att a-kasseersättningen samtidigt ska minskas, liksom socialbidraget. De som redan har det kärvt kommer få svårt att betala in avgiften till a-kassan. Sen finns det nog många som tänker Vad ska jag med facket till, löneförhandla kan jag ju göra själv, och de pengarna lägger jag hellre på annat. Borgarna vill alltså på ett effektivt sätt undergräva arbetarrörelsen. Med minskat medlemsantal kommer LO få mindre tryck att sätta bakom sina krav i den stundande avtalsrörelsen.
På de nya moderaternas valaffischer kunde man bland annat läsa att Brottslingars otrygghet är din trygghet, och folkpartiet hävdade att kvinnofridsbrotten i framtiden kommer ha minskat, tack vare de ökade resurser (fp) vill ge polisen. Vi hävdar att så länge man vägrar se till de underliggande orsakerna till brottsligheten kommer otryggheten, liksom ojämlikheten, bestå. Och så länge man inte ifrågasätter könsmaktsordningen i grunden, kommer män fortsätta kränka och utöva våld mot kvinnor. Men visst, vi tillstår att kriminalpolitik är ett effektivt sätt att visa handlingskraft på. Ett resolut agerande mot de som avviker minskar visserligen inte kriminaliteten, men den ökar politikernas popularitet.
Det är en öppen hemlighet att borgarna vill lägga ner public service. Klart att borgarna måste säkra sin mediala dominans i ett land, där varenda dagstidning bekänner (blå) färg!
I en borgerlig värld tilldelas invandringen ingen egen myndighet utan hamnar på justitiedepartementets bord, vilket ger en dålig eftersmak av rasism. Det verkar som att regeringen delar extremhögerns bild av “invandrarnas” brottsbenägenhet.
En annan myndighet som nu läggs ner är djurskyddsmyndigheten. Och därmed är det dags att göra ett stickspår.
I USA har ett uttryck myntats de senaste åren: The Green Scare, den gröna faran. Det är en parafras på 50-talets röda fara, hetsjakten på påstådda socialister och kommunister under den amerikanske senatorn McCarthy. Idag är det eko-aktivister och djurrättsaktivister som jagas. År 2002 tog kongressen upp “faran med eko-terrorismen” och FBI utnämnde Earth Liberation Front (ELF) och Animal Liberation Front (ALF) till “det största inhemska terroristhotet”.
Djupt oroande är i sammanhanget att en lag, The Animal Enterprise Protection Act, instiftades som under september månad fick sex djurrättsaktivister dömda till upp till 23 års fängelse. Deras brott går ut på att de offentligt uttalade sig om att Huntigdon Life Science, en djurförsöksanläggning i Storbritannien, borde läggas ner, inget mer. De fälldes för att det sedan flera år tillbaka pågått en framgångsrik kampanj mot företaget och för att de i ord gav den sitt stöd.
Faran vi kan se, är att den regering vi nu fått och som i alla hänseenden placerar företagens vinstintressen före djurens och miljöns (för att inte tala om arbetarnas eller det övriga samhällets intressen), kan låta sig inspireras av en lag som TAEPA. Den går helt i linje med deras hårdare tag-politik liksom med den alltid lika användbara och flexibla kampen mot terrorismen som borgarna är ohöljt positiva till. Varför, kan man undra, skulle borgarna se ett behov av en sådan lag? Har vi mycket djurrätts- och miljöaktivism idag i Sverige?
Nej, men vi har ett oerhört behov av det. I takt med de aviserade försämringarna borgarna vill genomdriva, måste vi bygga ett starkt motstånd på alla fronter. Vi behöver återuppta gamla nätverk och skapa nya efter dagens behov. Vi måste göra allt vi kan. Miljön går inte att separera från dem som lever i den, därför ser vi engagemanget för miljön och djurens rättigheter som sammankopplade med sociala frågor; de hör ihop. Miljöfrågorna tillhör inte miljörörelsen, liksom arbetsrätten inte är en fråga bara för facken eller jämställdheten bara för kvinnorna; de angår oss alla.
Ska vi ha en chans att pressa tillbaka borgarna måste vi kämpa tillsammans, mot gemensamma mål med olika metoder. Därmed är vi tillbaka vid djurskyddsmyndigheten som ska läggas ner, motorvägarna som ska byggas, arbetsrätten som ska urholkas, könsmaktsordningen som ytterliggare ska befästas och repressionen som ska utökas.
Mycket har hänt och ändå har det inte gått mer än några veckor sedan valet.
Det första steget som behöver tas nu, är att överbrygga klyftan människor emellan. Du har skolats in i ett nyliberalt tänkande, det har vi alla de senaste decennierna. Enligt det är vi enbart individer, fria från tidigare prägling, och vi skapar oss själva genom de val vi gör. Valen i sin tur styrs av våra egenintressen. Vad får jag ut av det här? Det är lätt att misstänka att den frågan spelade en stor roll i att locka över en avgörande del av väljarna från det gamla arbetarpartiet till det nya. Men ett samhälle som endast består av individer är ett lättstyrt samhälle.
Om vi vill kunna vända den utveckling borgarna skissat upp, måste vi först bli medvetna om att vi alltid också ingår i kollektiv och har allt att vinna på att stötta varandra. Vi är del av ett kollektiv på arbetsplatsen, i bostadsområdet, i alla mellanmänskliga sammanhang. Vi måste agera solidariskt, det finns inget annat sätt. Du kan visserligen försöka ignorera strukturerna, men du kan inte lösgöra dig från dem, lika lite som från din närmiljö. De går inte att välja bort, du kommer fortfarande påverkas av dem. Vi behöver se bortom de skillnader som kan uppkomma kring metoder eller ideologier. Vi har gemensamma behov som är större än våra skillnader. Våra olika metoder kan komplettera varandras ansträngningar och därmed göra dem mera effektiva.
Det här är inte den bestörta tystnadens tid. Det är det beslutsamma skapandets tid.
Vi ska bygga solidaritet och motstånd.
Avslutar med att citera en av de arbetare vid Mercadona, en stormarknad i Barcelona, som vid tidpunkten för intervjun strejkat i 100 dagar. Hela intervjun går att läsa på kaosenlared.net. Mercadona är ett av de storföretag som, precis som Lidl, Netto eller Willys, tjänar pengar på att driva en fackföreningsfientlig policy.
- Här går fronten mot kapitalismen. Du måste göra deras kamp till din kamp. Deras strejk är också din. Kom ihåg att det inte finns något förutom människornas solidaritet. Alla de andra är emot oss: politikerna, regeringen, polisen, företagen och medierna. Vi måste förenas i solidariteten. Många av oss har olika övertygelser i grunden, från dem som inte tror på någonting alls, till kristna, till anarkister och vänstermänniskor. Men vi delar alla samma övertygelse om att vi måste förändra sakernas tillstånd och att vi inte får titta bort. Detta är arbetarklassens dagliga kamp om överlevnad.
Tuesday 13 May, 2008 kl. 8:35 am
[...] Om gröna faran Brianas och Erics rättegångar är ytterliggare två kapitel i den amerikanska regeringens “Operation Backfire”, som även kommit att kallas “Green Scare”, i vilken regeringen bedrivit hetsjakt i ekoaktivistkretsarna. Ett antal personer har överbevisats på åtalspunkter om brott mot vapenlagar annars gällande bomber och missiler och stämplats som terrorister, trots att ingen av händelserna resulterat i en enda personskada. Uttrycket Green Scare är en parafras på 50-talets Red Scare, hetsjakten på påstådda socialister och kommunister under den amerikanske senatorn McCarthy. Idag är det eko-aktivister och djurrättsaktivister som jagas. ??r 2002 tog kongressen upp ???faran med eko-terrorismen??? och FBI utnämnde Earth Liberation Front (ELF) och Animal Liberation Front (ALF) till ???det största inhemska terroristhotet???. Mer om det och även om vad gröna faran kan komma att innebära i vår del av världen, finns att läsa som ett stickspår i Så var det dags! [...]