Om revolutioner Tuesday 14 November, 2006 kl. 4:49 pm
“Det finns en annan slags revolution, en som inte utvecklas ur kultur, från filosofi, från teori, från tankar skilda från sinnet, utan istället kommer ur våra kroppar och från jorden. Den kommer också ur detta språk äldre än ord [???a language older than words???]. Det är honungsbiet som sticks till försvar för en varelse, bikupan, som är större än henne själv; det är grizzlymamman som gång på gång attackerar tåget som tog ifrån henne de söner hon burit inom sig och som manglade deras kroppar tills bara en mor skulle kunna känna igen dem; det är kvinnan som ger efter för våldtäktsmannen, för att hon vet att det är bättre att bli kränkt än dödad, men som börjar slåss när han sträcker sig efter kniven; det är zapatisternas talesperson Cecilia Rodriguez, som säger, ???Jag har en fråga till de män som våldtog mig. Varför dödade ni mig inte? Det var ett misstag att skona mitt liv. Jag kommer aldrig hålla tyst??? det traumat har inte paralyserat mig.??? Det är den zapatistiska ursprungsbefolkningen, som deklarerar, ???Det finns dem som finner sig i att vara slavar??? Men det finns dem som inte finner sig i det, det finns dem som beslutar sig för att vara obekväma, det finns dem som aldrig säljer sig, det finns dem som aldrig ger upp??? Det finns dem som bestämmer sig för att kämpa.”
Varhelst på jorden, vid vilken tidpunkt som helst, gör vilken man eller kvinna som helst uppror och sliter av sig de kläder som underkastelsen har vävt åt dem och som cynismen har färgat gråa. Vilken man som helst, vilken kvinna som helst, med vilken hudfärg som helst, säger till sig själv på vilket språk som helst, ???Ya basta ??? Nu är det nog???! Det är Ogoni-aktivisten Ken Saro-Wiwa, som mördades av den Nigerianska regeringen för att främja Shell Oils expansion, vars sista ord var, ???Herre, tag min själ, men kampen fortsätter???! Det är U’wa-folket från Sydamerika, en del av det folk som begick massjälvmord för 400 år sedan genom att kasta sig utför ett 300 meter djupt stup hellre än att underkasta sig det spanska styret och vars ättlingar idag svurit att följa sina urmödrar, om Occidental Petrolium och Shell börjar förstöra deras land. Det är U’wakvinnan som säger ???Jag sjunger de traditionella sångerna för mina barn. Jag lär dem att allting är heligt och sammanlänkat. Hur kan jag berätta för Oxy och Shell att utvinningen av råoljan för oss är värre än att döda sin egen mor? Om du dödar Jorden, så kommer ingen att kunna leva. Jag vill inte dö. Det vill ingen.??? Det är vem som helst som vågar tänka och stå upp för sig själv. Det är Nestor Makhno som slogs för sitt Ukraina och för självständighet för dem som brukar jorden, mot tyskarna, bolsjevikerna, de vita styrkorna, bolsjevikerna igen, de vita styrkorna igen och sedan bolsjevikerna ännu en gång. Det är de kvinnor och män som deltog i upproret i Warsawaghettot och dem som gjorde uppror i Treblinka. Det är Jesus som kastade ut ockrarna ur templet. Det är de kvinnor och män som låser fast sig framför bulldozrar. Det är Chipkorörelsen i Indien, som startades av kvinnor som klängde sig fast i träd så att skogshuggarnas yxor skulle bita deras armar istället för träden. Det är Crazy Horse, Sitting Bull och Geronimo. Det är laxarna som använder det enda de har, deras kroppar, och slänger sig mot dammarnas betong för att försöka bryta sönder det som hindrar dem från att nå sina hem.
Det är inte försöken att gripa makten eller de industriella ???produktionsmedlen??? utan handlingar sprungna ur den instinktiva drivkraften att överleva och att leva med värdighet.
Det här är inte politisk teori. Det är inte filosofi. Det är inte religion. Det är att minnas vad det är att vara människa ??? ett djur. Det är att minnas vad som menas med att älska och att vara vid liv.
Det är att lära sig kraften i ordet Nej. Nej, inga fler kalhyggen. Nej, inga fler tumörer på sköldpaddor. Nej, inga fler folkmord. Nej, inget mer slaveri, varken vårt eget eller andras.
Så länge som vi, eller jag, fortsätter diskutera dessa saker på ett abstrakt sätt så har vi, eller jag, fortfarande för mycket att förlora. Förmodligen blir inte grizzlymamman paralyserad av teoretiska diskussioner innan hon försvarar sina ungar och förmodligen gäller det också kvinnan som slår vapnet ur handen på den som överfaller henne. Om vi bara börjar känna i våra kroppar vidden av vad vi håller på att förlora ??? hela ekosystem, timmar vi säljer för lön, barndomar förlorade till våldet, kvinnors förmåga att röra sig utan rädsla ??? kommer vi veta precis vad vi måste göra.
En revolution av utsidan ??? ett krossande av rådande maktstrukturer ??? utan motsvarande revolution av förståelse, varande och tänkande kommer bara att leda till ytterligare förstörelse, folkmord och artutrotning. En revolution av insidan ??? en hjärtats revolution ??? som inte leder till revolution av utsidan är precis lika falsk.
Anton Chekov sade en gång att han skulle vilja läsa en historia om en människa som kramar ur varenda droppe slavblod ur sin kropp. Det är det första vi måste göra. För när en slav gör uppror utan att attackera hela slaveriet i stort, kommer vi bara att få nya bossar. Men om allt slavblod smärtsamt kramas ut, kommer det ut en fri kvinna eller man och inte ens döden kan stoppa dem som är fria.”
av Derrick Jensen ur A Language Older Than Words
översatt av embryokollektivet
Sunday 11 February, 2007 kl. 9:42 pm
Jaaaaaa preciiis. Tanke/känsla är en helt falsk uppdelning så låt oss gå lös på vår egen inre inredning……