Marco Camenish föddes 21 januari 1952 i en liten by i schweiziska Graubünden. I början av 1980 arresterades Marco för sabotage mot kraftledningar och transformatorer, vid ett tillfälle riktad mot ett av NOK:s (Nordostschweizer Kraftwerke) kärnkraftsverk och vid ett annat mot Sarelli-verket. Domen blev hård: Tio år. Marco var väl medveten om att den speglade allvaret i vad som stod på spel: Det ekologiska massmord energiindustrin deltar i – vilket gjorde den till måltavla för hans aktioner.

I december 1981 rymde Marco tillsammans med fem fångar från fängelset i Regensdorf och gick under jorden. 1989 hävdade schweizisk federal polis att Marco skulle ha skjutit och dödat en schweizisk gränspolis. Ett vittne sa sig först ha sett och identifierat honom, tog dock senare tillbaka sina uppgifter och erkände att han enbart hört skotten avlossas. Tio år efter hans försvinnande, i november 1991, greps han igen efter att polisen gjort en rutinkontroll i Toscana, Italien. Det utbröt skottlossning efter att en karabinjär sett att Marco var beväpnad och greps av panik – både Marco och karabinjären skadades.

Denna gång fick Marco tolv års fängelse för att ha skadat karabinjären samt för ytterligare en attack mot kraftledningarna i närheten av La Spezia, ledningar som transporterar ström från franska kärnkraftsverk. Han satt av elva av de tolv åren i Italien innan han blev utlämnad till Schweiz.

I maj 2002 utsattes Marco för en skenrättegång, med udden riktad mot den militanta miljörörelsen och för att han konsekvent vägrat ta avstånd från sina handlingar. Han åtalades för mordet på gränspolisen i Brusio och dömdes 2004 till sjutton års fängelse. Ett straff som 2006 av Högsta domstolen ogiltigförklarades eftersom de två på varandra följande straffsatserna översteg det längsta möjliga straffet i Schweiz. I mars 2007 omvandlades domen till åtta år.

Genom de långa åren i fångenskap har också en annan verklighet skapats, en som utgörs av mänskliga relationer, solidaritet och stöd. Nätverk i Italien och internationellt har vuxit fram runt Marco – kamrater som inspirerats av hans ord och handlingar eller som varit hans vän sedan tidigare. Hans artiklar, översättningar och hungerstrejker visar på en solidaritet fri från trångsynthet och dogmatism. Det har utvecklats ett kontaktnät mellan honom och andra revolutionära fångar världen över.

Trots den fysiska separationen är Marco närvarande i kamperna på utsidan – hösten 2003 genomförde italienska karabinjärer räder mot ett femtiotal förmenta ekoaktivister för en rad sabotageaktioner. I fängelset genomsöktes Marcos cell då myndigheterna misstänkte honom för att vara hjärnan bakom aktionerna. Räderna försvagade inte det internationella stödet för Marco, tvärtom stärkte det solidariteten.

Marco har aldrig dragit sig tillbaka eller kapitulerat till fångenskapen – eller erkänt det rådande systemet. Hans ståndaktighet är en sällsynt egenskap i tider av ytliga relationer och politisk livsstilism. Och det är det som rättsapparaten så hårt försöker knäcka: Hans grönanarkistiska identitet och det nätverk som vuxit fram runt honom. Det pris Marco tvingas betala är detsamma som alla revolutionära fångar betalar i fängelse.

Det är därför viktigt och nödvändigt att vi visar honom vårt stöd. Att kräva Marcos frigivning efter trettio år är att kräva ett slut på exploateringen av alla människor, av alla andra varelser och av naturen.

Skriv till honom, han uppskattar brev och diskussion:
Marco Camenisch, PF 3143, CH 8105 Regensdorf, Schweiz

Texten är delvis en översättning från den italienska supportsidan freecamenish.it.

/Jonatan Strandberg