Mar 13 2010

Amadeu Casellas ute efter 24 år

Amadeu Casellas kunde i tisdags eftermiddags, efter 24 år, lämna fängelset.

Enligt justitiedepartementet hade det beslut i vilket författningsdomstolen redan 2008 fastslog att den tid någon suttit häktad skulle räknas in i straffsatsen äntligen tillämpats i Casellas fall. Efter att ha räknat om tiden och vägt in skillnaden mellan gamla och nya strafflagar konstaterade myndigheterna att Casellas avtjänat åtta år för mycket – och släppte honom.

Casellas försvar har under en lång tid krävt en straffminskning motsvarande de år han tillbringat i häkte, men tills alldeles nyligen har justitiedepartementet förnekat att Casellas satt av överskottstid.

Casellas tillbringade 24 år i fängelse för bankrån genomförda till stöd för arbetarkamper på 1970-talet – en period av intensiv kamp mot staten under omställningen från diktatur till demokrati. På 80-talet engagerade han sig i fångkampen.

2008 och 2009 genomförde han två långa hungerstrejker för att ge tyngd åt sitt krav på frigivning och för att protestera mot tortyren och de dåliga förhållandena inom det katalanska fängelsesystemet.

Folk både i den spanska staten och i andra länder har visat honom sitt stöd; de har skrivit brev, samlat in pengar, besökt honom, hållit kontakt med hans familj, protesterat utanför spanska ambassader och regeringsbyggnader, krävt hans frigivning genom protestaktioner på gatorna och graffiti på väggarna, saboterat tåglinjer, attackerat polisbilar, eldat upp banker och bankomater, hållit informationsmöten, satt upp klistermärken, blockerat vägar, skickat protestbrev till fängelseledningen och gått genom de lagliga kanalerna.

Även om det sedan 2008 funnits juridiska argument till stöd för hans frigivning har de otaliga solidaritetsaktionerna som ägt rum utanför murarna skyndat på processen – utan dem hade han sannolikt fått tillbringa ytterligare en obestämd tid bakom galler.


Mar 6 2010

Jonatan flyttad till Hällby

Efter två veckor på Västerviks isoleringsavdelning och beslut från anstalten att Jonatan “av säkerhetsskäl ska vara placerad i sluten anstalt, lägst säkerhetsklass B” knallades han i början på veckan till Hällby.

De slutna anstalterna delas in i fyra kategorier, från A, högsta, till D, lägsta säkerhetsklass. Hällby hör till B, förhöjd säkerhetsklass, vilket innebär mer fokus på övervakning och kontroll och därmed hårdare förhållandena än på Västervik.

Och anledningen till att Jonatan flyttades dit? På Västerviks RO-avdelning var han aktiv i förtroenderådet och skrev bland annat i senaste numret av Kåkbladet om förhållandena på avdelningen och kvinspens (kriminalvårdsinspektörens) agerande gentemot de intagna – det var tillräckligt för att han skulle klassas som “svårhanterlig”.

Skriv till honom! Och skicka med frimärken.

Jonatan Strandberg
KVA Hällby
Box 100
64045 Kvicksund


Mar 6 2010

Jonatan has been moved

After two weeks in the isolation unit at Västervik and the prison administrations’ decision to upgrade him – for “security reasons” – to the status of grade B prisoner, Jonatan has been moved to Hällby.

In Sweden, closed prisons are divided into four categories: A to D – class A being the harshest ones. Hällby is a class B prison, which means that it focuses much more on security and control and that the conditions there are harsher than at a class C prison like Västervik.

The reason for putting Jonatan in solitary confinement and then moving him to Hällby? At Västervik, Jonatan had been active in the prisoners’ council of trust. This along with an uncompromising stance towards the prison adminstration and articles he had written for the latest issue of the prisoner paper Kåkbladet – some of it describing the conditions at the RO unit and the chief prison guard – was reason enough to classify him a more “difficult client”.

Write letters of solidarity!

Jonatan Strandberg
KVA Hällby
Box 100
64045 Kvicksund


Feb 2 2010

Marco Camenish – kämpande fånge sedan 1980

Marco Camenish föddes 21 januari 1952 i en liten by i schweiziska Graubünden. I början av 1980 arresterades Marco för sabotage mot kraftledningar och transformatorer, vid ett tillfälle riktad mot ett av NOK:s (Nordostschweizer Kraftwerke) kärnkraftsverk och vid ett annat mot Sarelli-verket. Domen blev hård: Tio år. Marco var väl medveten om att den speglade allvaret i vad som stod på spel: Det ekologiska massmord energiindustrin deltar i – vilket gjorde den till måltavla för hans aktioner.

I december 1981 rymde Marco tillsammans med fem fångar från fängelset i Regensdorf och gick under jorden. 1989 hävdade schweizisk federal polis att Marco skulle ha skjutit och dödat en schweizisk gränspolis. Ett vittne sa sig först ha sett och identifierat honom, tog dock senare tillbaka sina uppgifter och erkände att han enbart hört skotten avlossas. Tio år efter hans försvinnande, i november 1991, greps han igen efter att polisen gjort en rutinkontroll i Toscana, Italien. Det utbröt skottlossning efter att en karabinjär sett att Marco var beväpnad och greps av panik – både Marco och karabinjären skadades.

Denna gång fick Marco tolv års fängelse för att ha skadat karabinjären samt för ytterligare en attack mot kraftledningarna i närheten av La Spezia, ledningar som transporterar ström från franska kärnkraftsverk. Han satt av elva av de tolv åren i Italien innan han blev utlämnad till Schweiz.

I maj 2002 utsattes Marco för en skenrättegång, med udden riktad mot den militanta miljörörelsen och för att han konsekvent vägrat ta avstånd från sina handlingar. Han åtalades för mordet på gränspolisen i Brusio och dömdes 2004 till sjutton års fängelse. Ett straff som 2006 av Högsta domstolen ogiltigförklarades eftersom de två på varandra följande straffsatserna översteg det längsta möjliga straffet i Schweiz. I mars 2007 omvandlades domen till åtta år.

Genom de långa åren i fångenskap har också en annan verklighet skapats, en som utgörs av mänskliga relationer, solidaritet och stöd. Nätverk i Italien och internationellt har vuxit fram runt Marco – kamrater som inspirerats av hans ord och handlingar eller som varit hans vän sedan tidigare. Hans artiklar, översättningar och hungerstrejker visar på en solidaritet fri från trångsynthet och dogmatism. Det har utvecklats ett kontaktnät mellan honom och andra revolutionära fångar världen över.

Trots den fysiska separationen är Marco närvarande i kamperna på utsidan – hösten 2003 genomförde italienska karabinjärer räder mot ett femtiotal förmenta ekoaktivister för en rad sabotageaktioner. I fängelset genomsöktes Marcos cell då myndigheterna misstänkte honom för att vara hjärnan bakom aktionerna. Räderna försvagade inte det internationella stödet för Marco, tvärtom stärkte det solidariteten.

Marco har aldrig dragit sig tillbaka eller kapitulerat till fångenskapen – eller erkänt det rådande systemet. Hans ståndaktighet är en sällsynt egenskap i tider av ytliga relationer och politisk livsstilism. Och det är det som rättsapparaten så hårt försöker knäcka: Hans grönanarkistiska identitet och det nätverk som vuxit fram runt honom. Det pris Marco tvingas betala är detsamma som alla revolutionära fångar betalar i fängelse.

Det är därför viktigt och nödvändigt att vi visar honom vårt stöd. Att kräva Marcos frigivning efter trettio år är att kräva ett slut på exploateringen av alla människor, av alla andra varelser och av naturen.

Skriv till honom, han uppskattar brev och diskussion:
Marco Camenisch, PF 3143, CH 8105 Regensdorf, Schweiz

Texten är delvis en översättning från den italienska supportsidan freecamenish.it.

/Jonatan Strandberg


Nov 13 2009

Tampere: Stöd till Fittja 10

amr
Imorgon, lördag, ordnar ABC Tampere en solidaritetspub på Pub Yläkerta, ett kooperativ i det klassiska arbetarklassområdet Pispala. Där kommer de sprida information om Fittja 10, skriva brev och samla in pengar.

I Pispala anordnades förra lördagen en anarkistisk bokmässa. Överlag är aktiviteten i området hög: En kooperativt driven modern konsthall som även fungerar som ett socialt center, en hundraårig sauna och ett bibliotek som nu i veckan firade att deras samling anarkistisk och radikalt ekologisk litteratur omfattar mer än 200 böcker. Dessutom den årliga anarkistfestivalen Svarta Pispala.

Men så har ju området gamla anor – på ett monument i den park som kallas Klasskampsparken kan man läsa: “Here in the hills of Pispala, working people’s troops in Tampere last time stood with guns, defending their cause in 1918.”


Nov 13 2009

Skrammeldemo

Söndagen den 8 november samlades 50 personer utanför Kronoberg för att låta de häktade personerna från Fittja höra att de har stöd på utsidan.
skrammeldemofilm

Därefter var det stöd mat på kafé 44:an, där det bjöds på Fittjacurry och häng.
PB080003

På lördag 14/11 samlas vi igen 16.00 på Flemingsberg pendeltågsstation, uppgång mot högskolan, till vänster om spärrarna.

På söndagen 15/11 samlas vi 16.00 på rådhusets tunnelbanestation uppgång Polishuset.


Nov 9 2009

Superbunkrar står färdiga på tre anstalter

År 2004 var året då fängelserymningar var på debatt. Det var då interner lyckades frita sig själva från fyra olika fängelser. Det var även då Tomas Bodström gjorde sitt utspel om att skapa ett “superfängelse”. Nu har Bodströms våta dröm gått i uppfyllelse, i veckan invigdes den sista av de tre säkerhetsenheterna som Bodström banade väg för. De tre fängelser som förärats med säkerhetsenheter är Kumla, Hall och Saltvik.
kumla

År 2004 rymde 33 personer, år 2007 tio personer. Men det har kostat mycket pengar. Minskningen beräknades av en statlig utredning ha kostat 4–5 miljoner kronor per förhindrad rymning. Norge och Danmark har inte satsat på säkerheten i samma utsträckning som Sverige, ändå har antalet rymningar minskat där också, enligt den statliga utredningen om kriminalvårdens effektivitet. Det finns ingen som helst statistik som visar på att det finns ett behov av nya fängelseplatser. Detta till trots byggs det hela tiden nya, större och säkrare fängelser. Det innebär att själva fängelsestrukturen är uppbyggd för fler personer än vad det finns behov av, vilket gör att det istället skapas ett behov av att fylla platserna. Den 26 oktober skriver Sydöstran och Blekinge läns tidning att fånganstalter skall läggas ner. Det tycks klart att Karlskronaanstalten ska läggas ner, men även Härnösand, Viskan, Johannesberg och Mariestad, samt häkten i Östersund, Härnösand, Uppsala, Norrköping, Uddevalla, Ängelholm, Karlskrona och Trelleborg.

Är det så att politikerna har tagit sitt förnuft till fånga och insett att fängelser inte är någon form av lösning på de problem som finns i samhället, eller har det slutat begås brott? Tyvärr tycks besluten vara fattade på grund av att man anser att anstalterna i dag kostar för mycket.

Samtidigt som det planeras nedläggning av en 14 anstalter runt om i landet, planeras det även för byggandet av nya. Så lösningen på att ekonomin är tajt är att bygga nya stora bunkrar som ska vara mer yteffektiva. Fler fångar på mindre plats. Det har prospekterats för nya storfängelser både i Norrköping och Kristianstad. I Norrköping fick kriminalvården tillslut ett nej. Pengar för att täcka kostnaderna fanns inte med i regeringens höstbudget.

På kriminalvårdens hemsida kan man läsa rubriken ”bygger mest i Europa”, som om det vore något att vara stolt över. Enligt Kriminalvårdens egen sida planerar de att fram till år 2014 att öppna 2 287 nya platser. Bland annat byggs nya säkerhetsenheter, flera nya anstalter och två stora häkten.


Nov 6 2009

Fler misstänkta efter oroligheter i Fittja

höghusUtredningen angående de 10 gripna från Fittja har tagit enastående proportioner. Enligt Sveriges Radio driver polisen 40 utredningar gällande 100 brott mot de gripna personerna. Nu riskerar även fem personer till att bli häktade.

Från Sveriges Radio
Utredningen mot de tio personer som häktats efter oroligheter i Fittja i Botkyrka nyligen, har växt. Polisen driver nu omkring 40 olika utredningar, som gäller totalt cirka 100 brott som de misstänks ha begått, till exempel våldsamt upplopp, sabotage och förberedelse till mordbrand. Utredningen kommer att växa mer, enligt polisen. Ytterligare cirka fem personer är misstänkta för brott, enligt Södertörnspolisens informationsansvariga Mats Nylén.


Nov 5 2009

Stödmanifestation

MegafonSkrammeldemo imorgon torsdagen den 5 november klockan 17.00 till stöd för våra häktade kamrater från Fittja.

Samling till vänster utanför spärrarna, Flemingsberg pendeltågsstation, uppgång mot Högskolan.

Tag med saker som låter, vi vill att de ska höra oss!


Aug 7 2009

ABC STHLM på Alternativa Politikerveckan

ABC Sthlm besökte i juli Alternativa Politikerveckan (APV) i Visby. Vi höll i en workshop i förhörsteknik (vad man kan och inte kan säga till snuten, hur man hanterar att bli gripen osv), samt ett föredrag om ABCs historia och vad vi gör. Dessutom berättade en person om sin forna fängelsevistelse.
Det var kul, solen sken, maten var god och havet var salt.
Här nedan följer anteckningarna från workshopen. De består av en scen, sedan en text om hur den beskrivna situationen kan hanteras, samt lite diskussionsfrågor. Ta det, håll en egen workshop om ämnet eller använd det som ni vill.

Mer om APV hittar ni här:
http://www.alternativveckan.se/

WORKSHOP

Exempel 1 – Demonstration mot Israels ockupation av Palestina

Du är på en demonstration mot Israels ockupation av Palestina. Demonstrationen går genom stan och ska avslutas utanför ambassaden. När ni kommer fram möts ni av ett kravallstaket och snutarna har radat upp sig för att skydda ambassaden. Stämningen blir alltmer frustrerad; och folk ropar talkörer Till slut slänger du en flaska mot snutlinjen. Du blir gripen kort efter det och du placeras i en piketpolisbuss. På vägen till stationen börjar en av snutarna prata med dig:

- Men du, det här var väl onödigt, säger snuten. Man kan uttrycka sin åsikt på andra sätt.

- Men det är ju helt sjukt att Israel ockuperar Palestina och att ingen gör nånting för att förändra. Jag fattar inte att ni kan försvara de där jävlarna, säger aktivisten.

Tystnar.

- Vad gör du när du inte demonstrerar? Säger snuten.

- Ingen särskilt. Pluggar.

STOPP:

  • Vad hände här. Vad är knas?
  • Finns det något problematiskt med att de pratar med varandra?
  • Vad betyder det för snuten att man pratar med dom?

Snuten vill skapa en relation. Det för att du ska berätta saker för dom. Det spelar ingen roll för dom vad ni pratar om egentligen, utan att du pratar så att det ska vara svårare att hålla tyst sen. Självklart försöker de även få dig att prata om vad som hänt för att så snart som möjligt efter händelsen samla bevis mot dig och dina vänner.
Ni fortsätter prata lite kort om olika saker tills ni kommer fram till stationen.
Ni kommer in, du får lämna dina saker i en plastlåda, ta av dig alla kläder förutom ett lager och placeras sedan i en cell där du sitter i fyra timmar. En civilklädd snut öppnar dörren:

- Hej, jag heter Jenny och ska hålla ett förhör med dig. Följ med mig, säger snuten.

Ni går in på hennes kontor och sätter er. Hon frågar:

- Jaha, jag ska delge dig misstanke om försök till våld mot tjänsteman. Hur ställer du dig till det?

- Jag har inte gjort någonting, säger aktivisten.

- Kan du berätta vad som hände?, säger snuten

- Jag åkte till Stortorget för att gå i en demonstration mot Israels ockupation av Palestina. Kom dit med några vänner och det var en del tal och musik och sen gick vi till ambassaden.

- Hur var det när ni kom fram till ambassaden, hur var stämningen?

- Folk är förstås förbannade för att det ser ut som det gör, men det var bra stämning och alla ropade talkörer och sånt.

- Varför kastade du en flaska?

- Jag har inte kastat någon flaska.

- Poliserna på plats säger att du har kastat en glasflaska mot dem, säger snuten.

- Det är inte sant.

- Kan det vara så att du tappat en flaska och att det var därför de uppfattade det så?

- Jag vet inte.

- Det blir lättare för dig om du berättar vad som hände, så att vi får din version också.

- Jag har inget mer att säga.

- Okej, du kommer att bli delgiven genom förenklad delgivning. Skriv på det här pappret.

Du skriver under pappret om förenklad delgivning och får sen sitta i tio timmar innan du blir släppt.

STOPP:

  • Vad är knas i situationen?
  • Hur kan man göra för att inte prata med snuten? Tips.

Olika strategier:

Alternativ 1. Gå in ut ur cellen, svårare att hålla tyst. Ibland säger dom inte vad det handlar om. Gå ändå inte ut ur cellen förrän det är för att du ska släppas. Om du tycker att det är jobbigt att säga något eller att sätta den gränsen, vänd på dig och glo in i väggen istället. Avskärma dig fysiskt från snuten. Om de hittar på att du ska göra andra saker är det ljug. Gå inte ut ur cellen. Om de försöker ta det när du har gått på toa, vägra följa med.

Alternativ 2. Om man ändå går till förhörsrummet, säg bara att du inte vill delta och säg sen inget mer. Andra tycker att det är lättare att helt enkelt säga ”inga kommentarer”.

Förenklad delgivning:
”Syftet med delgivning är att kammarrätten skall få bevis om att en person har fått en viss handling. Kammarrätten tillämpar ofta en ordning som kallas förenklad delgivning. För att förenklad delgivning skall få användas, krävs att kammarrätten har skickat en blankett med rubriken “Viktig information om förenklad delgivning” (DV 805) till Dig. Förenklad delgivning går till på så sätt att kammarrätten först skickar en handling till Din senast kända adress. En dag senare (eller mer) skickar kammarrätten ett meddelande till Dig där det står att handlingen har skickats. Du anses ha fått handlingen två veckor efter det att detta meddelande skickats till Dig.”

Vad är fördelen med att inte skriva på papper om förenklad delgivning eller att godkänna det på något sätt?
Fördelen med att inte godkänna förenklad delgivning är att man kan hålla sig undan åtal. Om rätten inte får delgivningskvitto tillbakaskickat anses man inte vara delgiven. Då måste de skicka en delgivningsman för att delge dig. Om du kan hålla dig undan genom att du till exempel är skriven på annan adress där du bor, eller att du helt enkelt låtsas att inte vara hemma när du kommer, kan åtal preskriberas alltså läggas ner.

Exempel 2 – Reclaim the streets

Du och dina vänner och kamrater är på en Reclaim the streets-fest. Det har varit soft dansmusik, tal och pepp hela kvällen. Som vanligt hittar snuten på något att tjafsa om och folk lackar och kastar gatsten och flaskor mot snuten. Ett tiotal blir gripna och ytterligare 50 omhändertagna.
På polisstationen i förhörsrummet:

- Du är misstänkt för våldsamt upplopp genom att tillsammans och i samförstånd gått till angrepp mot polisen och förhindrat dem i sin myndighetsutövning. Hur ställer du dig till det?

- Jag vill inte delta i förhör.

- Du kommer härifrån snabbare om du pratar med mig.

- Jag har ingenting att säga till dig.

- Om du inte har något att dölja så borde du kunna prata med mig.

- Inga kommentarer.

- Vi har redan bevis och dina vänner har redan pratat, så. Det är lika bra att du erkänner.

- Jag vill inte delta i det här förhöret.

- Om det här leder till åtal, vill du förordnas en offentlig försvarare?

- Jag vill ha någon från Stockholm advokatbyrå, Sju advokater eller Försvarsadvokaterna. (eller andra som gäller på din ort och gärna advokater som redan prövats)

Exempel 3 – PL13-situation

Du och dina kamrater protesterar mot att Sverigedemokraterna håller ett torgmöte i din stad. Ni kommer till torget och ropar talkörer och försöker att störa dem så mycket att det blir omöjligt för dem att fortsätta. Snuten griper in, omringar er och säger att ni ska avvisas enligt PL 13 och att ni ska bussas bort från platsen. Snuten passar också på att gräva igenom era väskor och ta ID på allihopa.

- Du ska avvisas enligt PL 13. Innan du går på bussen ska jag visitera dig. Kom med här.

- Jag vill bli visiterad av en kvinna.

- Det finns ingen kvinnlig polis här just nu, så det går inte.

- Jag har rätt att bli visiterad av en kvinna. Jag väntar.

- Vad heter du? Har du någon legitimation?

- Är jag misstänkt för något brott?

- Jag behöver ditt ID för att se så att du inte är lyst för något.

- Om jag inte är misstänkt för något behöver jag inte visa mitt ID. (Jag har inget ID med mig)

STOPP:

  • När måste man visa sitt ID?
  • Kan man som kvinna alltid begära att visiteras av kvinnliga snutar?
  • Får snutarna kolla igenom dina saker?
  • Hur kan man för att slippa bli registrerad?

Info till efterföljande diskussion:
PL13 kan aldrig användas på en grupp utan är något som måste bedömas individuellt. Det betyder inte att snuten inte gör det ändå, men det går att JO-anmäla om man vill det och tjafsa om det men i slutändan gör dom som dom vill.

Om man är omhändertagen enligt PL13 kan man hållas i max sex timmar. Polisen kan kolla igenom saker och ta dina personuppgifter om de hittar legitimation eller pass. (PL 19). Men de kan aldrig hålla dig längre än sex timmar om du inte visat ID. Och de får inte hålla förhör.

Manliga snutar får visitera för att kolla så att det inte finns farliga föremål. När det gäller kroppsbesiktning får män inte göra det på kvinnor – kolla anus och fittan och annat sånt personligt. Det är när man tar av sig kläderna och en noggrannare undersökning görs – Men det kan alltid vara värt att tjafsa om.

Om du inte vill att de ska kolla IF på dig: Göm ID-kortet eller passet i trosorna eller fillingarna eller på annat praktiskt ställe som snuten inte hittar.

PL 19: ”I anslutande till att en polisman griper, omhändertar eller avlägsnar en person får i samband med ingripandet kroppsvisitera denne i “nödvändig utsträckning”. Detta för att ta hand om vapen/farliga föremål samt för att fastställa personens identitet.
En polis får också visitera i den utsträckning som behövs för att

söka efter vapen/farliga föremål eller

söka efter föremål som kan användas för skadegörelse, om det finns anledning att anta att personen kan komma att utöva skadegörelse.”

Exempel 4 – Möte med advokaten

Du ska träffa din advokat för första gången när du sitter anhållen eller häktad. Ni har fått ett samtalsrum, sätter er ner och ska gå igenom vad som hänt och hur ni ska gå vidare.

- Det är en svår situation det här. Jag har pratat med förhörsledaren som säger att du är misstänkt för sabotage. Hur vill du gå vidare.

- Vad tror du är bäst för att jag ska kunna komma ut så snabbt som möjligt?

- Ja, eftersom de har bevis är det inte nödvändigt för polisen att hålla dig här, men det kommer att göra det enklare för dig om du berättar din historia.

- Men är det verkligen det bästa att göra det?

- I den här situationen ser inte ag någon anledning att inte prata. Du har ingenting att förlora på det.

STOPP:

  • Vad betyder det här?
  • Vad är advokaternas funktion?
  • Vilken relation har de till systemet/rättsapparaten? Till åklagaren?
  • Kan man lita på sin advokat? Vad säger man till sin advokat?