Anarkismen missar en viktig poäng
Tisdag 29 Maj, 2007 kl. 11:51 fmKontrareplik.
Det är synd att Bo Myre verkar ta hela mitt inlägg som en förolämpning mot denne samt anarkister i allmänhet. Det var inte alls meningen.
Med att vänstern, även den frihetliga, skulle ha ett huvudsakligen marxistiskt perspektiv menar jag att den fokuserar alltför mycket på rena ekonomiska och materialistiska aspekter på politisk kamp. Ingen Människa Är Illegal har naturligtvis ett helt annat fokus och ALF likaså. Men det är inte deras huvudfrågor som dominerar vänsterns tänkande och görande, tyvärr.
Att de flesta frihetliga arbetar parallellt inom olika grupper sade jag ju också och att de försöker ha en helhetsbild är ju givet. “Alla kan inte göra allt” skriver Bo Myre och ingen kan säga emot det – vilket jag heller inte gjorde. Alla bör göra det som de tycker att de kan göra bäst och det mesta utav. Det mitt inlägg syftade till var att lyfta fram just det faktum att perspektivet ändå är för snävt, att nästan all frihetlig kamp rör sig inom en industriell kontext. Om man tror, som många frihetliga gör (i synnerhet syndikalister), att allt blir bättre, både socialt och miljömässigt, om arbetarklassen skulle ta över alla industrier, så säger jag att jag tyvärr inte tror det. Vår kultur (den västerländska civilisationen främst) kretsar allt för mycket kring konsumism och jag tror tyvärr att det åtminstone för miljöns och klimatets skull inte gör någon skillnad vem som håller i spakarna. Ja, jag anser att frihetliga är mer miljömedvetna är genomsnittssvensken. Ja, jag tror att de mest radikala krafterna för ett mer ekologiskt tankesätt inom vänstern återfinns bland frihetliga socialister. Men nej, jag tror ändå att ribban ligger för lågt på grund av den övergripande synen på människa och natur. Jag upplever, väldigt ofta när jag diskuterar med anarkister och syndikalister att fokus ligger på människan som kulturvarelse, som civiliserad – i meningen att de bor i städer och så bör göra samt att maten ska produceras och distribueras och att arbetsspecialisering är något av naturen givet och oproblematiskt. Och det är främst det här jag kritiserar. Mer om detta senare i denna kontrareplik.
Apropå kritiken av att anarko-primitivister skulle ha fokus på det som hände för tusentals år sedan och att vi vill “vrida klockan tillbaka till innan industrialismen” så vill jag först säga att det känns som att du aktivt läser fel. Jag skriver ingenting om att gå tillbaka till något slags paleolitiskt drömtillstånd, även om jag förstår att somliga kan vilja göra det. Det jag skrev var att vi kan låta oss inspireras av hur jägare-samlare levde förr i tiden och hur de lever idag, just för att de lever i små sammanhållna grupper (jmf anarkistiska vängrupper eller kollektiv), relativt jämlikt (jmf kvinnorörelsens genusanalys av patriarkala strukturer och grabbfaktorn inom antifarörelsen) och med ett vettigt ge-och-ta-förhållande till den omgivande naturen. Jag menade att vi kan, på ett post-modernt vis plocka de delar av det sättet att leva som vi anser skulle kunna vara någonting för oss, just i den kontext vi lever här och nu, mitt i Babylon, för att slänga sig med populära vänsteruttryck. Man kan fundera på hur många vänsterister det finns som drömmer sig tillbaka till, säg, Kronstadt 1921? Katalonien 1936? Paris 1968? Seattle 1999? Vi bör plocka de erfarenheter vi tycker ger oss något, men det jag vill få fram här är att det måste till något djupare, vi bör ha alla förutsättningar klara för oss, och därför söka oss också till djupekologin, evolutionsbiologin, humanetologin, arkeologin, social- och paleoantropologin, historien, miljöhistorien, sociologin, kriminologin och genusvetenskapen, för att ur dessa källor ösa fram en helare bild av vilka vi är, vad vi har med oss i ryggsäcken och vart vi kan välja att vara på väg.
Att många anarko-primitivister bara pratar om “tiden efter kollapsen” är säkert sant, men var har jag sagt att jag gör det? Att folk gör det har säkert sin förklaring i den bottenlösa frustration som angriper de bästa av oss (och med “oss” menar jag alla kämpande människor, från rött, över svart till grönt och alla dem som inte ingår i vårt lilla färgspektrum, exempelvis urbefolkningar och andra icke-mänskliga djur). Har jag sagt att jag talar för alla primitivister? Nej, jag talar bara för mig själv och det tyckte jag att jag gjorde klart i inlägget, men så var det tydligen inte. Då säger jag det här och nu. Jag företräder inte något primitivistiskt parti och vill du kritisera det som andra primitivister säger så får du göra det klart, annars tar jag det personligt. Ja, jag tycker att vi kan ha jägar-samlartillvaron som rättesnöre, men inte som ideologisk modell för hur alla bör leva här och nu, som du verkar uppfatta det. Semantik kanske. Ja, vi är drygt sex miljarder människor på den här planeten och nej, varken jag eller en enda av de primitivister som jag någonsin har pratat med eller läst något av har påstått att det bästa vore att arkebusera 90 % av jordens mänskliga befolkning. Den som skulle påstå något sådant är ju direkt vansinnig och borde knappt tas i med tång. Men vi är för många människor på den här planeten och vi måste göra något åt det. Kanske självvald födelsekontroll, vad vet jag. Även ekologiska jordbruk bidrar till att minska den biologiska mångfalden i naturen – om vi jämför med hur en helt vildväxande och ursprunglig natur skulle sett ut. Ingen vettig människa kan argumentera för att älgar visst trivs bättre på veteåkern än i skogen, så även om alla sex miljarder människor föds och lever harmoniskt och jämlikt på anarkistiska, ekologiska jordbruk, så kommer det att minska den biologiska mångfalden avsevärt. Självklart inte i samma skövlande takt som arterna dör ut på nu, men än dock. Men vi är inte på väg mot ett jämlikt och rättvist globalt jordbrukssamhälle. Den civiliserade kulturen håller på att suga ur den sista musten ur jorden och något radikalt måste hända jävligt snart om inte Ragnarök, Armageddon eller ett världskrig om den sista oljan ska bli det som våra barn måsta leva hela sin liv i.
“De tre stora bristerna”
För det första. Vem påstod att vi automatiskt kommer gå tillbaka till villkoren som rådde på stenåldern eller ett “paradisiskt tillstånd” efter att “civilisationen rämnar”? Inte jag i alla fall och jag måste ha missat det numret av Green Anarchy i så fall, för jag har aldrig hört det sägas rakt ut. Ingen vet hur, när, eller ens om den industriella civilisationen kommer (själv)kollapsa. Det många primitivister däremot påstår är att det kommer att bli en massa jobbiga förändringar när klimatförändringarna sätter in med full kraft och när oljan tar slut och om de högerkristna och högerislamistiska krafterna brakar loss på varandra. Alltså ungefär som du beskriver det. Det kommer bli svårare att överleva för dem som inte vet hur man skaffar mat när inte Konsum finns kvar. Det blir tufft för den som inte vet hur man bygger sig ett hus. För att inte tala om dem som redan i ett högteknologiskt samhälle var rörelsehindrad. Kanske blir det inte alls tufft de närmaste hundra åren, men alla ekonomiska, klimatologiska och sociala prognoser pekar ditåt.
För det andra. Vem har förespråkat en katastrof? Jag och fler med mig tror att det kommer inträffa en rad naturkatastrofer med översvämningar och svår torka med påföljande massvält inom en överskådlig framtid och det är ett faktum vi måste räkna med. Men är det önskvärt? Självklart inte! Men vi måste ju reda ut varför de sker och hur vi ska hantera dem. Vill primitivister att civilisationen ska kollapsa? Absolut, för det är den civiliserade kulturen som i grunden är orsaken till att det har gått åt helvete med industrialism och kapitalism och religion som förtrupper. För att skapa det hållbara samhället behöver vi titta mycket noga på vad det verkligen innebär. En grundförutsättning för att ekosystemen ska repa sig är att vi människor blir färre, för vi sliter på dem till bristningsgränsen just nu. Du skriver i Medvetenheten om ömsesidigheten att vi alla vill ha “fungerande sophämtning, rent vatten, bra mat, sjukvård” samt “ett sunt ekosystem”. Jaha, men hur ska det gå till då? Vem ska hämta dina sopor och med vad? Sop-tramp-bil? Vad för slags sopor är det? Ingår plast och kartongförpackningar och i förlängningen ett slit och slängsamhälle i det hållbara kretsloppet? Den fungerande sjukvården, hur ska alla tonvis med mediciner som behövs tillverkas? Vem ska den testas på? Jag förstår din poäng och din artikel är bra och väldigt inspirerande, men det är bland annat det här vi måste gå till botten med. Det är här som det anarkistiska tankekomplexet klickar – vi kan inte både ha hög standard a là svensk medelklass och samtidigt ett fungerande globalt ekosystem. Tar man mer av naturen än man ger tillbaka så fungerar det inte. Vi måste leva enklare men också bli färre. Jag upplever tonen i din replik som att de enda primitivisterna du träffat sitter i en soffa och gnäller. Jag känner ingen primitivist som sitter med tummen i arslet, tvärtom. Det anarko-primitivistiska sammanhang där jag ingår gör inget annat än att klura på lösningar till ett gott hållbart samhälle och strukturer och strategier för att göra motstånd mot den våldsapparat som är – eller borde vara – allas vår motståndare. Hela vilda vänstern måste vakna upp ur sin dvala.
Det där med att jag skulle “dyrka katastrofen som ett renande skimmer” är så dumt så att jag inte vill kommentera det. Jag kan citera ett vackert stycke ur Medvetenheten om ömsesidigheten istället: “Så länge vårt samhälle vilar på en värdegrund som ser människor, djur och miljö som resurser att exploatera kommer vi aldrig bli annat än olyckliga. Det går inte att värna naturen och samtidigt göra profit på dess råvaror. På samma sätt förhåller det sig med människorna och med djuren. Barns och kvinnors rättigheter, arbetsrätt och djurskydd kommer obönhörligen komma i konflikt med den ekonomiska logiken. Därför måste anarkism enligt min mening alltid handla om att se till helheten. Det räcker inte att analysera samhällsbygget utifrån ekonomiska principer och vilja ersätta det med en annan ekonomisk bas. Man måste på samma gång fråga sig: är det ekologiskt hållbart? Är det jämlikt? Vems behov tillgodoses, vems bekostnad sker det på?”. Håll det stycket – dina egna ord – i huvudet.
För det tredje. Men tjöta-tjöta-tjöta, jag vet ingen svartgrön som förespråkar en planerad massdöd av miljarder människor. Men massvis av människor kommer att dö (och dör i just detta ögonblick) på grund av civilisationen. Civilisation bygger på en exponentiell utarmning av jorden – vi exploaterar inte bara mer och mer av jordens resurser, vi blir också fler och fler som konsumerar sönder livet. Primitivisternas “drömsamhälle” (vilket är lika fånigt som att prata om ett anarkisternas dito) skulle inte innebära massdöd, eftersom primitivister inte har för vana att döda människor för att få större Lebensraum. Det är däremot civilisationens paradgren. Bryta ny mark kan det heta, lite fint. För vilka är det som du skriver som drabbas hårdast av klimatförändringarna nu igen? Jo just det, de fattiga i syd och dess ekosystem. Varför kollapsar de nu igen? Jo just det, för att vi behöver deras land till att odla sojabönor till Sveriges veganer och deras barn till att sy våra gympaskor. Vilka skulle vunnit på att Christoffer Columbus aldrig kom till Amerika? All urbefolkning och all natur på den amerikanska kontinenten. Vilka skulle vunnit på att Britterna aldrig satte sin fot i Australien? Aboriginerna och hela Sydostasiens ekosystem. Och vilka skulle vinna på att civilisationen, alltså de krafter som ockuperar och exploaterar tredje världen krossades? Jo, invånarna i tredje världen, både de mänskliga och ickemänskliga. Det finns folk som hävdar att alla skulle svälta ihjäl i Taiwan om de inte hade jobb som den rika världens fabriker ger dem. Skitsnack, borde alla pålästa anarkister svara. Vi skapade problemen, vi kan inte vara en del av lösningen. Så vad kan “välbeställda” primitivister i Nordeuropa bidra med? Att sluta skapa efterfrågan på tredje världens resurser och arbetskraft och göra motstånd på hemmafronten och framför allt ställa om till ett liv som bara tar resurser från vår egen bakgård, till att börja med.
Ett klimatologiskt och socialt helvete är ingen dystopi, det är en faktisk verklighet och vår levnadsstandard är en bidragande faktor. Det är det primitivister, bland annat kämpar för att för upp på agendan. Alla former av anarkistiskt motstånd är bra och alla bör göra det de kan, men missar man helhetsbilden så kanske man kämpar förgäves – eller i värsta fall rent kontraproduktivt.
Jag vill ha debatt och jag vill gärna vara obekväm, men nu fick jag istället ett förargat personligt påhopp som jag inte tycker att jag gör mig förtjänt av. När du avslutar din replik med att i stort sett rakt ut kalla mig för “eko-fascist” [sic!] vet jag inte längre om jag tänker fortsätta föra diskussioner på det här forumet över huvud taget.
La lucha sigue. / Lobo Verde
Onsdag 30 Maj, 2007 kl. 7:38 fm
Tillägg:
I min kontrareplik glömde jag av att slå fast att jag tycker att all anarkistisk kamp egentligen är viktig, inte tu tal om det. Men vi måste diskutera mekanismerna bakom det negativa i vårt samhälle i allmänhet och vår rörelse i synnerhet. Annars kommer vi bränna energi på fel saker. Vi kritiserar ju vänsterpartiet för att de ägnar sig åt parlamentarism vilket anses elitistiskt och konformistiskt. Tja, de gröna anarkisterna skulle då kanske säga att de svarta och röda ägnar sig åt industrialism och att det på samma sätt är farligt, för att det inte löser de största problemen.
I övrigt ber jag om ursäkt om min kontrareplik anses syrlig. Jag blev sårad av den hårda tonen i repliken.
Onsdag 30 Maj, 2007 kl. 9:14 fm
Jag har tidigare, med intresse, läst artiklar på anarkisterna och blev glad när jag såg att primitivism skulle diskuteras. Jag är ???intresserad??? av civilisationskritik men lockas inte av förslag där man inte utgår från här och nu. I din artikel om primitivism saknar jag praktiska, faktiska lösningar på hur det civilisationslösa samhället ska se ut. Vad betyder det att man ska ??? låta sig inspireras av hur jägare-samlare levde förr i tiden????. Jag fattar inte hur det ska se ut, och jag kan hålla med i Bo Myes funderingar kring hur det ska funka med de 6 miljarder människor som bor här på jorden nu.
Du kommenterade även sjukvård och mediciner. Jag har en son som sedan tidiga år varit beroende av mediciner och läkarvård. Hur ställer du dig till det? Ska han inte få det? Ska ???veka??? individer som han naturligt falla bort? Jag antar att du menar att de flesta sjukdomar är skapade av civilisationen men det är ju där vi är nu. Om ditt barn (gissar av din text att du inte har barn då du pratar om självvald födelsekontroll men du kanske kan sätta dig in i en förälders situation) blir skadat eller sjukt och behöver vård kommer du då inte ångra att du tog bort sjukvården eller är det bara naturens gång?
Sen det här med veganer och sojabönor. En försvinnande liten del av sojabönorna går till dem som äter vegetariskt, det är köttätarna som ansvarar för resten då köttdjur äter sojabönor. Jag förutsätter att du som primitivist förutom kött som du själv fällt med snara och pilbåge äter veganskt då det odiskuterat är det minst miljöovänliga sätt att äta när man är sex miljarder människor på jorden.
Gissar att du kommer bli arg över det här men mina fördomar säger mig att du är man (gröna vargen?) och inte har det praktiska ansvaret för ett hem. Detta pga att jag saknar en genomtänkt lösning för alla inblandade (hela jorden i det här fallet) som ofta kvinnor tränat upp då de tvingats ta ansvar för hela familjens dagliga liv.
Men också på det sätt som du svarar på kritik, jag trodde du bjöd in till diskussion men istället blir du arg och kommer med hot ???vet jag inte längre om jag tänker fortsätta föra diskussioner på det här forumet över huvud taget???. ??r det är bra sätt att hantera situationen? Jag rekommenderar boken ???Med uppenbar känsla för stil??? av Stephan Mendel-Enk som tar upp just manlighet och våld.
Jag hade hellre pratat om primitivismen är om dig men jag kände att det var för mycket som kändes galet.
Jag vill gärna göra ett nytt försök.
Fredag 1 Juni, 2007 kl. 6:55 fm
Ja, man ska inte skriva när man är förbannad, det kan vi ju konstatera. En hel del av min kontrareplik (och mitt initiala inlägg) skrevs i vredesmod. Men liksom anarkister som ständigt konfronteras med att de är “stenkastande terrorister” är jag förbannat trött på att kallas “ekofascist” och “bakåtsträvare”.
Jo, jag är trebarnspappa och jo, jag äter huvudsakligen veganskt när jag inte äter vilt och jo, jag har läst Mendel-Enks bok flera gånger och dessutom gett bort den som present till ett antal killkompisar. Jag lever med en radikalfeminist så även om jag på grund av mitt genus skulle försöka tuppa mig så kan jag glömma det. Men jag inbillar mig, liksom de flesta andra vänstersnubbar, att jag faktiskt nästan är jämställd. Det betyder i och för sig inte att jag är en vettig person för det.
För mig handlar anarko-primitivism om fokus, alltså vilken vision man vill leva efter. Du och Bo Myre har ju alldeles rätt i att jordens ekosystem inte skulle klara av 6 miljarder samlare och jägare, som exempel kan ju nämnas (och jag minns inte varifrån siffrorna kommer, men jag vill minnas att de har vetenskaplig förankring) att den ytan som sverige utgör skulle kunna föda cirka 50 000 samlare-jägare. Mitt mellanbarn lider av astma. Hon inhalerar cortizon varje dag. Skulle jag välja bort hennes möjligheter till ett “gott liv” bara på grund av att jag tycker medicinindustrin är sjuk? Självklart inte. Men poängen är att jag är medveten om att medicinindustrin medverkar till att förstöra naturen genom sina enorma utsläpp och att den och i förlängningen civilisationen i stort är upphov till fler sjukdomar än den botar. Skulle jag, om jag bröt benet, be någon ringa ??verlevnadssällskapet istället för en ambulans? Jag må vara galen, men jag är inte helt blåst. Om det inte innebar lidande för andra levande varelser och om det inte fanns någon som helst fara för vår miljö så skulle jag vilja ha 10 barn, en megastor TV, en ännu större dator, en jättebamsig amerikanare i garaget och en eluppvärmd villa mitt i skogen. Jag skulle ha skoter och en massa fina elverktyg i min lyxinredda snickarbod. Det skulle vara drömmen, faktiskt. men jag kan inte, med facit i hand, leva på det sättet. Jag skulle inte kunna se (alla) mina barn i ögonen. Jag gjorde misstaget att läsa om rättvist miljöutrymme en gång i tiden och sen dess är det kört. Skygglapparna bara ramlar av hela tiden, så att säga. Jag vill leva ett liv där jag och de mina mår bra psykiskt och fysiskt och receptet på det är att leva efter det man tror på och motarbeta alla krafter som arbetar i motsatt riktning.
Så hur gör vi då? Vad finns det för poäng med att vara civilisationskritisk och vad ska det innebära för vår kamp här idag? Jag kan måla upp idéer, men jag vill inte spika fast en anarko-primitivistisk dagordning, det är ju dogmer och ideologier jag är emot. Jag tror, utifrån mig själv, att man kan föra kampen på olika plan. Jag tror att en inre ommöblering är vettig, mot ett friare, mer naturnära tänkande, där vi börjar lyssna till oss själva och naturen runt oss, i meningen “vilken plats är min i ekosystemet?”. Jag tror att det för vår mentala och fysiska hälsas skulle vore bra om vi intresserade oss för hur vi kan odla eller samla vår egen (miljövänliga) mat, umgås mer med våra barn, arbeta mindre, hänga med våra vänner och släppa loss vår kreativitet. Det finns ju miljoner lösningar på vad det skulle kunna innebära.
Till den yttre kampen tror jag, med tanke på det politiska och klimatologiska världsläget, att vi måste fatta en massa jobbiga beslut. Vi måste vända vår ilska mot megamaskinen, alltså alla dem som tjänar pengar på att förstöra naturen. ??ven om vi visst kan ställa om våra liv, till ett där vi använder lite eller ingen elektricitet, där vi bara äter mat från den bioregion vi lever i eller ger fanken i att flyga och använda fossila bränslen, så är det största problemet inte enskilda personers livsstil. Vi måste slå hårt mot tunga industrier, såsom flyget, bilindustrin, kärnkraften, vattenkraften, kemikalieföretag, vapentillverkare, skogsbolag och så vidare. “Våra” svenska företag sabbar dessutom livet för miljoner människor utomlands, inte minst där folk har det som värst 8eller snart kommer få ett helvete) i tredje världen. Svenska företag gynnas av skogsskövling i Amazonas och krigsföring i mellanöstern. Irakiska barns liv delbetalar den svenska välfärden. Vad ska vi göra åt det?
Det handlar ju om perspektiv. Jag tror inte att det globala industriella samhället är hållbart, inte ens på ett frihetligt teoretiskt plan. Men jag tror också att hållbara lösningar bara är hållbara om det får växa fram långsamt. Hetsiga revolutioner går sällan bra, så vi får väl ta det lite piano. Men jag tror att vi bör sikta på ett långsiktigt mål att ständigt sänka vår konsumtion av andra levande varelsers livsutrymme. Vi behöver inte så mycket. Om vi lyckas stävja de värsta förbrytelserna, den tunga industrin, så kanske vi kan fasa ut resten till en nivå där vi behåller det vi lärt oss, exempelvis det som faktiskt är bra med västerländsk medicin, det globala perspektivet på rättvisa, naturvetenskapens landvinningar inom kunskapen om vårt ursprung och så vidare, till att faktiskt bli hållbart. Det skulle kunna funka.
Så på önskelistan står att 1. alla frihetliga börjar se civilisationen som det stora problemet och börjar använda det som samlingsnamn för alla förtryck såsom patriarkat, kapitalism, rasism, fascism och artism. 2. kampen fortsätter på alla fronter fast mer intensivt och med solidaritet mellan alla kämpande, samt 3. att vi lyckas få med oss alla icke-anarkister på skeppet. Inte så svårt va?
Ps. Vad det gäller sojabönorna har du alldeles rätt. Jag var fel ute och det jag skrev var dessutom mest till för att såra. Väldigt omoget. ??nskvärt vore dock om vi kunde vara lokalt vegana. Jag tycker att det är ett problem att vi importerar mat. Jag överväger att lägga ner mitt kaffe- och tedrickande helt. Ds.
Tisdag 19 Juni, 2007 kl. 5:38 fm
Hej Lisbeth!
Jag tycker att frågan om det sjuka barnet är en ganska tillskruvad fråga. Civilisationen skapar så många sjukdomar att läkemedelsindustrin behövs för att kompensera för detta. (Argumentet är lite som att försvara staten med “tänk på alla bidragstagare”.) Så om civilisationen ska avvecklas (på lång sikt) så är läkemedelsindustrin det sista som ska bort. Efter det finns en rik tradition av naturmedicin att återvända till. Plus att psykiska sjukdomar är obefintligt hos naturfolk, och ca 70% (tror jag hört det från en läkare) av alla sjukdomsfall har psykiska grunder.
Har du fått för dig att anarkoprimitivismen skulle förespråka “den starkes överlevnad”? Den starkes överlevnad är en civiliserad myt – det är civilisationen som handlar om det och projicerar det utåt. Du hittar mycket mer omtanke och samarbete hos naturfolk än i vår kultur – som låter fattiga svälta. Min erfarenhet är att människan har en inbyggd drift till solidaritet, som aktivt motarbetas av vår kultur.
Om du vill ha en snabb lösning på världsproblemen så måste jag göra dig besviken. Men på samma sätt blir jag besviken på vänsteranarkismen, där jag inte ser någon långsiktig lösning, hur vi ska hitta tillbaka till ett gott och hållbart sätt att leva, och hur vi ska läka våra egna civiliserade sår. Jag tror att inriktningarna kompletterar varann.
Tisdag 19 Juni, 2007 kl. 5:48 fm
Jo, jag glömde tillägga en sak. Anarkoprimitivismen är mycket värdefull för barnen. Civilisationen bygger till stor del på att man bryter ner spädbarn genom att vägra dem den oavbrutna kroppskontakt de behöver, och bryta ner skolbarn genom att kväva deras egna viljor. I min kommentar till föregående (Bo Myres) artikel skrev jag några lästips.
Onsdag 20 Augusti, 2008 kl. 4:54 em
till Lobo.
visst är det civilisationen som är problemet. inte ditten och datten innuti civilisationen som vardagspress osv. basunerar ut och vrider fous från det ena till det andra. men det är det som jag uppfattar som det oerhört svåra. att identifiera omvärdera och förändra allt det som vi tror oss vara och behöva… men som vi varken är eller behöver.
det är “allt” som är fel…. det är grunden….
och visst, det går inte att rita upp en skiss och verkställa den, det som förhoppningsvis finns i framtiden finns inte nu utan måste skapas och experimenteras fram bit för bit….. jag har aldrig varit inne på den här sidan förr och tyckte det du skrev var roligt att läsa…..
jag tror problemet är att vi är så förbannat rädda allihopa… vi har rädslor som vi inte en enda gång har lyckats identifiera. och jag tror att det är grunden som civilisationen är byggd på och av och det är rädslorna som gör att civilisationen förvaltas byggs ut och tillåts vålda mer och mer….
vi människor behöver den inte…… möts vi. bryr oss om varandra och hjälps åt så klarar vi oss galant utan den.
Fredag 13 Februari, 2009 kl. 10:43 em
Ingen koll? Om så är fallet var ju den här texten inget som avhjälpte det. Den förklarar fortfarande inte hur man på ett sunt sätt kan “bli färre”. Du föreslår “självvald födelsekontroll” men det klingar illa från en trebarnsfar. Du ger heller inga svar på sjukvårdsfrågan. Kunskapsfietligheten är inte heller det något du petar på.
Istället är det samma undflyende generaliseringar som är alltför vanliga när kärnfrågor som berör primitivismens faktiska grundvärderingar kommer på tal.