Supporter eller aktivist? Helg- eller kampdag?
Tisdag 29 April, 2008 kl. 11:31 fmNu kan man bli supporter åt sossarna! Undrar hur de tänkte när de utformade kampanjen. Kanske Mona som hittills hållit en låg profil i opposition kände sig pressad att göra något drastiskt för att klamra sig kvar i partitoppen. Ett oväntat drag: Hon kan minsann inte vänta till nästa val utan är beredd att organisera (s) i firmor för att redan nu fysiskt ta tillbaka regeringen från högern. Så kan det ha varit.
Eller så var budskapet riktat till gräsrötterna: Visst kan ni heja på oss, rent av gå i vårt första maj-tåg eller rösta på oss, men glöm att ni kommer ha någon reell inverkan på vår politik. Det senare känns mera troligt, det ger en osminkad bild av partipolitiken. Påminner om MUF:s reklamkampanj i tunnelbanan för några år sedan, när de utnämnde sig till alla antikapitalisters fiender och uppmanade likasinnade: Bli medlem, bär knappen! Samma antiklimax den gången; politik reducerad till ett passivt medlemskap.
Det är långt ifrån D.I.Y., det är långt ifrån rörelsepolitik.
Att det endast sitter uppe en ensam affisch inför årets anarkistiska första maj känns i sammanhanget riktigt bra. Vi behöver inte lockas ut på gatorna med budskap om en politik från läktarplats. Allt vi gör är beroende av våra egna initiativ och improvisationer – vi är aktivister, inte supporters. Oavsett om man sett affischen hänga på Kafé 44 eller inte, så kommer folk likförbannat samlas klockan nio och tretti vid La Mano. Både för att minnas de antifascister som gav sina liv under Spanska revolutionen och anarkisterna som avrättades i kampen för åtta timmars arbetsdag i 1800-talets USA, liksom för att mingla med kamrater man kanske enbart träffar på gatorna på första maj. Det är pepp.
Vi kommer vara först ute, i år som alla andra år, med fanor, barnvagnar och hundar. Och polisen kommer vara närvarande, kanske kommer de försöka hindra oss från att gå där vi vill gå (inte förbi slottet, inte genom riksdan, inte till danska konsulatet), men vi kommer hursomhelst tåga till Sergels torg för att möta upp Syndikalisterna. Det är vår dag och våra gator och som alltid upp till oss själva vad vi gör av det!
Tisdag 29 April, 2008 kl. 9:09 em
så sant, väl rutet!
Syns vid La mano
/Kåk-Olle
Onsdag 30 April, 2008 kl. 7:24 fm
Lite info om Anarkistisk 1 maj:
Vi samlas som vanligt vid la mano 9.30. Talare kommer att vara ingen är illegal, klimax, fria feminister och stockholms anarkafeminister. Det kommer att finnas ett seperatistiskt block i demon. Vi ansluter med sac
demon kl 11.00.
Torsdag 1 Maj, 2008 kl. 4:04 em
Pepp! Första Maj Tjugohundraåtta blev en dans i solsken, till slut. Anarkisterna på morgondemon var som vanligt fler än syndikalisterna på plattan och det sammansmältande massiva tåget festade loss kring de finare delarna af stockholmia. Leve, leve, krossa, krossa, kamp, kamp, kamp! Tack alla systrar och bröder, hundar och småpiltar för en fin dag, som nästan förstördes redan på morgonen av den så kallade revolutionära fronten och deras kukviftande machouppträdande. Ni är töntar!
Lördag 3 Maj, 2008 kl. 11:00 fm
Vad gjorde RF egentligen? Hörde något om raka led och mycket disciplin, men det är väl inte så farligt, även om det är långt i från festligt, och jag har svårt att se nyttan…
Måndag 26 Maj, 2008 kl. 7:25 em
Vad är det som är svårt med att fatta vitsen av raka led och en disciplinerad marsch? En jävla anarkopunk-demo är helt allinerad från arbetare och deras intressen. Och vad fan gör texten D-Beat på en 1:maj banderoll? Skärpning. Eloge till Revolutionära fronten som lyckades göra en vettig demo.
Onsdag 28 Maj, 2008 kl. 10:23 em
Jag var inte vid La Mano, jag var demonstrationsvakt och hade förpliktelser på Sergels Torg. Jag ser inte alls problemet med att marschera i led, disciplinerat. Kan någon förklara det för mig? Det är ju trots allt inte så att de tvingade andra att göra likadant. Jag tycker att det är fantastiskt att tillhöra en rörelse som spretar åt lite alla möjliga håll, myllrande rörelse, raka led, kaos, disciplin, folklighet, punkare, dansande latinos och vad fan som helst, ge mig allt. RF:s bidrag är ett välkommet bidrag, det har saknats oss, men alla andra är också välkomna, alla har någonting att tillföra. Vi ska inte likrikta oss vare sig åt ena eller andra hållet.
Däremot har jag hört saker som jag inte uppskattar, att vissa körde sitt eget race vid La Mano istället för att delta i det officiella, traditionella firandet utan istället spelade egen musik och höll tal om decentralisering och allt möjligt, vad är det för jävla fasoner? De borde visa lite respekt och hänsyn, annars kan de samlas på egen plats.
Söndag 1 Juni, 2008 kl. 5:38 em
Krister B: Väx upp din snorunge. Punken är det värsta som har hänt Sveriges vänster
Söndag 1 Juni, 2008 kl. 5:42 em
oskar: 1:a maj är inte till för att vara “festlig” det är en dag för arbetarklassen(Arbetarklassen och inga subkulturella avarter) att visa upp sig och sin styrka. Det handlar i slutändan om att demonstrera kraften som kommer vara de som håller i gevären när saker och ting ställs på sin spets.
Måndag 17 November, 2008 kl. 4:21 em
Alltid i alla läger så kommer det fram någon som vill visa med hela handen och förklara vad som gäller.Varför kan inte alla dessa ordningsmänniskor samlas på ett ställe och marschera,putsa stövlarna och bara dra en handtra…
Förstår inte varför de dras till oss?Omvändelse fanatism?Farsa komplex?