1:a juni: Om 2:a junirörelsen, ett söndagskafé
Lördag 31 Maj, 2008 kl. 7:04 emPå söndag 1:a juni håller en föredetta aktivist ur 2:a junirörelsen ett föredrag på Studio 44 (Tjärhovsgatan 44). Han kommer tala om tiden i stadsgerillan och i fängelset. Missa inte det här tillfället att lyssna på en person ur vår radikala samtidshistoria. Söndagskafét är en del i föredragsserien Med vapen i hand som arrangeras av Forum för levande socialism. Dokumentärfilmen “På liv och död” av Hans Hederberg om 2:a junirörelsen och RAF visas i anslutning, sedan blir det stödpub på Kafé 44.
Rörelsen
2:a junirörelsen var en av flera stadsgerillagrupper som på 70- och 80-talet var aktiva i dåvarande västtyskland. Medan RAF beskrev sig som marxist-leninister, bestod 2:a junirörelsen till övervägande del av anarkister. De såg sig själva inte som någon förtrupp som banar vägen till revolutionen, utan mer som vänsterns militanta gren. Det visade sig även i deras aktioner, som kunde gå ut på att under en massuppsägning av arbetare bränna fabriksägarens bil eller råna banker för att finansiera legala projekt som solidaritetsrörelsen efter militärkuppen i chile.
Det 2:a junirörelsen har blivit mest kända för är kidnappningen av Peter Lorenz, kristdemokraternas toppkandidat, mitt under pågående valkampanj till borgmästarrollen i Berlin 1975. 2:a junirörelsen ville därmed uppnå frigivandet av fem fångar ur stadsgerillorna och av två personer som fängslats efter demonstrationerna som följde på RAF:s Holger Meins död i hungerstrejk. Efter fem dagar och uppfyllandet av deras krav, återfanns Peter Lorenz i en park mitt i Berlin och vann strax därpå valet till borgmästare. Det är första och enda gången i tysk historia som en kidnappning uppnått det önskade resultatet – frigivandet av fångar. 2:a junirörelsen var noga med att upprätthålla kontakterna med den legala radikala rörelsen. Några veckor därpå delade sympatisörer till 2:a junirörelsen 30 000 flygblad i brevlådor runtom i staden på under en halvtimme. I flygbladet förklarade de sin syn på och sina motiv för kidnappningen. Ingen greps. Polisen överraskades av att de kunde mobilisera så mycket folk till en så snabbt genomförd aktion.
Bakgrund
2:a juni 1967. Under en demonstration mot den iranske shahens besök i Berlin går tysk polis och iranska säkerhetsstyrkor till våldsam attack mot demonstranterna. Människor flyr i panik, många hinns upp och misshandlas. En av dem är Benno Ohnesorg som är på sin första demonstration. När han ligger på knä på marken springer en civilklädd polisman fram till honom och skjuter ihjäl honom på nära håll. När 2:a junirörelsen bildas 1972, väljer man namnet för att påminna om att det är polisen som skjutit först.
Söndag 29 Juni, 2008 kl. 7:51 fm
Nu ligger det uppe en intervju med Klaus Viehmann från 2:a junirörelsen på Motkraft, http://motkraft.net/text/380.
Lördag 23 Maj, 2009 kl. 7:43 fm
Nu har det avslöjats att Karl-Heinz Kurras, Polisen som sköt Benno Ohnesorg var Stasi agent sedan mitten på 50 talet och SED medlem sedan 1965. Händelserna den 2. Juni 1967 betydde mycket för radikaliseringen av studenterna och nu visar det sig att samma regim som hjälpte och skyddade RAF kanske var ansvariga för dråpet
Tisdag 2 Juni, 2009 kl. 8:55 em
Hej Rune. Angående avslöjandet att Kurras var stasiagent och den betydelse det får eller inte för hur vi ser på den radikala vänsterns utveckling i Västtyskland har Andrea Doria skrivit ett lysande inlägg.
Här följer några utdrag ur Den stora Stasi-konspirationen:
Kanske var mordet en beställning, kanske agerade Kurras helt i affekt. Hans arbete för Stasi bestod trots allt i att spionera, inte att skjuta folk. Dessutom är dubbelagenter inte ett helt okänt fenomen i spioneribranschen, och några arkiv med uppgifter om Förbundsrepublikens underrättelsetjänsters aktioner mot och omfattande infiltration av vänstern lär inte öppnas i det närmaste. Att provokatörer från Verfassungsschutz både skaffade vapen åt RAF, byggde bomber åt Tupmaros Västberlin och delade ut molotovs inför demonstrationer är dock känt sedan länge.
Trots det, naturligtvis är det problematiskt för gamla DDR-kramare i den tyska 68-vänstern att symbolen för den borgerliga repressionen var Stasi-agent. Frågan är bara om Karl-Heinz Kurras (och därmed eventuellt Stasi) verkligen kan beskyllas för att ha orsakat hela vågen av väpnade grupper. Eller om hans medlemskap i SED verkligen diskvalificerar alla argument om Förbundsrepublikens arv från nazityskland.
Dessutom väcker frågorna i dag i Tyskland nya, lika angelägna frågor. Kan verkligen inte poliser skjuta vänsterdemonstranter utan att vara fjärrstyrda av kommunistdiktaturer? Vilket östland låg bakom massakern på Kent State University 1970, när nationalgardet dödade fyra studenter och skadade flera andra svårt? Hur låg det egentligen till med Bloody Sunday i Derry på Nordirland 30 januri 1972? Brittiska fallskärmstrupper mördade 13 obeväpnade demonstranter under vad som var tänkt att vara en icke-våldsmanifestation. Kanske på order av något kommunistiskt lands underrättelsetjänst.
Det kan också vara så att polis och militär är fullt kapabla att skjuta och döda vänsterdemonstranter helt utan att det föreligger någon kommunistisk konspiration. Det är till och med rätt troligt. RAF:s mål, medel och politiska analys kan man naturligtvis ha en del synpunkter på, men att ge Stasi hela äran är nog att sträcka sig lite väl långt.
Läsa hela Andrea Dorias inlägg: http://babord.wordpress.com/2009/05/27/den-stora-stasi-konspirationen/