Glöm inte Björn Söderberg!
Onsdag 7 Oktober, 2009 kl. 4:28 emDen 12 oktober 2009 är det 10 år sedan syndikalisten Björn Söderberg attackerades i sitt hem och mördades av nazister. Vi högtidlighåller hans minne med en lugn manifestation måndagen den 12 oktober.
Samling på Medborgarplatsen kl. 18:00 för avmarsch kl.19:00 till La Mano på Katarinavägen. Avslutning vid La Mano kl. 20:30.
Bakgrunden till mordet var att Björn hade agerat öppet och konsekvent mot främlingsfientlighet och nazism på sin arbetsplats. Under en tidsperiod som följde strömmade protester mot mordet in till Stockholms Lokala Samorganisation. Tiotusentals människor samlades på olika platser i landet för att uttrycka sin avsky mot dådet. Representanter för samtliga riksdagspartier deltog i manifestationen på Medborgarplatsen.
Nästan 70% av Sveriges befolkning ville efter mordet förbjuda nazistiska organisationer. Men idag kan vi se, i vårt allt hårdare klassamhälle, att det finns ett sakta ökande stöd för en smygande främlingsfientlighet. Splittringen av arbetarnas solidaritet tar sig ofta sådana uttryck.
Samtidigt förs fortfarande en daglig kamp mot främlingsfientlighet av olika slag på skolor och arbetsplatser runt om i landet, en kamp som sällan eller aldrig märks av medierna. Många visar dagligen civilkurage i ett öppet avståndstagande mot rasism och fascism.
Vi uppmanar alla att enade samlas för att manifestera:
- Att vi är fler än fascisterna någonsin kommer att vara!
- Att vi är starkare än de någonsin kommer att vara!
- Att vi inte glömmer Björn Söderberg!
Vi ger aldrig vika för fascisterna – No Pasaran!
/Stockholms LS av SAC – Syndikalisterna
Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Obamas vägval styr Sveriges insats i Afghanistan, Anders_S skriver Lokalinvånare körde bort inbrottstjuvar från Aspuddsbadet, Krister B. Anana skriver Lite pepp inför Cop15, Bo Myre skriver AK4 stormat imorse
Torsdag 8 Oktober, 2009 kl. 8:19 em
“Splittringen av arbetarnas solidaritet tar sig ofta sådana uttryck.”
Tja, jag som vit heterosexuell svensk arbetare känner mig tyvärr inte hemma längre i den politiskt korrekta vänstern, så splittringen är inte så konstig alls faktiskt.
Torsdag 8 Oktober, 2009 kl. 10:11 em
@Gustaf: Bara för att vissa delar av den svenska vänstern kidnappats av ett gäng livstilister som ägnar sin “politiska” verksamhet åt självterapi kan man inte bara ge upp. Vi kommer igen!
Torsdag 8 Oktober, 2009 kl. 11:24 em
Hm, Gustaf jag är vit heterosexuell svensk arbetare och är absolut inte PK och känner mig hemma i “vänstern”. Men jag misstänker att du är en simpel nationaldemokrat som brukar skriva på Flashback…