Föredragsturné inställd pga terroristmisstankar
Tisdag 9 Februari, 2010 kl. 12:58 fmIbland kan du uppleva det ultimata antiklimax.
Med tre böcker nyligen släppta på PM Press hade jag planerat en längre föredragsturné i Nordamerika under våren. För ett par månader sedan började jag förbereda resan mer i detalj. De anarkistiska bokmässorna i San Francisco, New York och Montreal var givna, och jag fick hjälp av flera härliga människor som jag kom i kontakt med att boka in bokpresentationer i ytterligare tjugo delstater i USA och i två kanadensiska provinser.
Jag såg även fram emot resan på ett rent personligt plan: Jag har rest till USA regelbundet sedan jag var nio år gammal, tillbringat en del av min skolgång där och tänkte hälsa på många kära vänner. Visserligen var jag orolig för själva inresan, eftersom jag haft problem med Immigrations tidigare – en anledning till varför jag inte rest till USA på fem år – men jag tänkte att jag kommer vara väl förberedd.
Föga anade jag att det nyligen införda Electronic System for Travel Authorization (ESTA) skulle göra det omöjligt för någon som noterats på den amerikanska regeringens No Fly List (även känd som Terrorist Watch List) att ens borda ett plan. Jag såg processen som en ren formalitet, kollade faktiskt först upp resultatet av min ansökan efter en vecka. Så när orden “Travel Not Authorized” dök upp på min datorskärm, tänkte jag genast att det måste vara ett misstag. Självklart måste jag ha missat en bokstav eller siffra i min ansökan. Jag kontrollerade den. Jag hade inte missat något. Ändå ansökte jag om igen. Det tog bara några timmar att få ett förnyat avslag.
Saken med No Fly List är den att det – i den nationella säkerhetens namn – är nästintill omöjligt att få någon information om den. Inte varför eller sedan när ditt namn finns med på den, inte heller vad du kan göra för att få bort det från listan – faktum är att du inte ens får veta om det verkligen är ditt namn eller om det blandats ihop med någon annan misstänkt “terrorists”. Men efter att ha talat med personal på ambassaden är det i mitt fall inte troligt att det har skett en förväxling. Och när det väl hade sjunkit in att mitt namn faktiskt stod med på listan, fick jag en ganska klar föreställning om anledningen därtill.
När jag förra gången, 2005, anlände till USA kvarhölls jag i sju timmar på Philadelphias flygplats. Först väcktes deras misstankar av arabländers in- och utresestämplar i mitt pass, sedan av några organisationer som fanns noterade i min adressbok och till sist av en del litteratur i min ryggsäck. Immigrationstjänstemännen ansåg det nödvändigt att tillkalla en FBI-agent. Jag fick genomgå ett rätt löjligt förhör. Vid ett tillfälle stormade fler antiterroristagenter in i rummet och beordrade mig hektiskt att ställa mig med händerna mot väggen – tydligen hade de funnit ett vapen i mitt bagage: en friluftskniv. När de väl förstått att jag inte hade fler “vapen” på mig, slappnade de av och förhöret kunde fortsätta i relativt lugn.
Så småningom sa den frustrerade FBI-agenten: “Nu vet jag varför du studerat filosofi – så du kan svara på alla mina frågor utan att säga någonting.” Det kändes som jag gjorde bra ifrån mig. Sedan rekommenderade han mig att frivilligt återvända till Europa med nästa flyg. På det sättet skulle jag kunna “få mina papper i ordning” (jag hade inga papper som inte var i ordning) och ansöka om ett nytt inresetillstånd till USA – annars skulle jag avvisas med tvång, vilket automatiskt skulle innebära ett femårigt inreseförbud. Jag sa till honom att skulle jag avvisas med tvång fanns det inte mycket jag kunde göra åt det (trots allt så hade ju agenterna betydligt tyngre vapen än jag), men att jag verkligen inte tagit en åtta-timmars flygresa till Philadelphia bara för att frivilligt återvända och flyga tillbaka.
Eftersom hans bluff inte fungerade, stod agenten inför ett problem: På den tiden hade jag fortfarande ett B1/B2-visum som utfärdats av den amerikanska ambassaden i Wien på slutet av 90-talet, vilket innebar att en rapport måste skrivas om jag skulle avvisas. Eftersom ingen av agentens misstankar – som till slut inriktades på eventuella kontakter till Earth Liberation Front – byggde på något konkret, så fanns det heller inget av substans att basera en rapport på. Motvilligt fick jag komma in i landet, även om min vistelsetid kraftigt begränsades – i princip gjorde de befälhavande sitt yttersta för att förstöra mitt besök. Gentemot mig framställde de det som generositet.
Då jag lämnade landet inom den tidsram jag fått, trodde jag inte denna händelse skulle få några ytterligare konsekvenser. Som det ser ut nu, måste jag ha gjort mig förtjänt av en plats på Terrorist Watch List. Agenten fick trots allt som han ville.
Om du nekas tillstånd att resa till USA på grund av ESTA, kan du fortfarande ansöka om ett visum via amerikanska ambassaden. Men tre saker måste du ta i beaktande:
1) Såvida du inte är övertygad om att det i ditt fall uppenbarligen handlar om ett förväxlande, är det osannolikt att det beviljas.
2) Även om det beviljas kommer det att ta lång tid, eftersom du måste genomgå särskilda säkerhetskontroller.
3) Och även om du i slutändan får en visering, kommer det att ha utfärdats av utrikesdepartementets anställda – agenter från Department of Homeland Security kan fortfarande tvinga dig att återvända direkt vid din ankomst till USA.
Under dessa omständigheter blev det omöjligt för mig att fortsätta planera min resa (som skulle ha startat om en månad), och jag var tvungen att avbryta. Lyckligtvis har stödet från vänner och arrangörer i USA sedan dess varit fantastiskt och några av de evenemang jag hade planerat kommer fortfarande att genomföras – andra kliver in som talare, webbkonferenser erbjuds, och så vidare. Det är sant som det är sagt: Man kan stänga ute människor men inte idéer.
På längre sikt skulle jag kunna överklaga beslutet om att sätta upp mig på No Fly List, men det är jag inte riktigt benägen att göra. Det är en tidskrävande, dyr och komprometterande affär och oavsett den sorg och besvikelse jag känner, är det här enskilda fallet långt ifrån tragiskt: Jag har ett bekvämt liv i Sverige, kan resa till många andra länder, och så vidare.
Det som egentligen är skrämmande är de mycket större problem som detta fall visar på.
För det första: Det komplex av invandrings- och antiterroristlagstiftningar som för många människor innebär att separeras från nära och kära, att förvägras möjligheten till utbildning och arbete, samt vid tillfällen också att förföljas, fängslas och dödas.
För det andra: Det faktum att man med den “nationella säkerheten” som ursäkt infört hemlig övervakning och repressiva åtgärder som befinner sig helt utom insyn – de möjliga konsekvenserna av detta är uppenbara och mycket skrämmande.
För det tredje: Det faktum att åtgärder som No Fly List inte bara trampar på amerikanska medborgares rättigheter, utan även lämnar icke-amerikaner utan några som helst rättigheter att försvara sig mot dem.
Vid en systematisk tillämpning kan det allvarligt undergräva aktivisters och sociala rörelsers kommunikation, utbyte och nätverkande. Ifall det här särskilda fallet kan bidra till att dessa frågor uppmärksammas, tjänar det åtminstone ett syfte.
Stort tack till alla som har visat så mycket stöd under de senaste månaderna och de senaste dagarna! Vi ses någon gång någonstans!
/Gabriel Kuhn
Läs även Homeland Insecurity: Why “No-Fly” Just Doesn’t Fly på Truthout.
Från Konfliktportalen.se: Fredrik Jönsson skriver ”SD är ett är ett ljusskyggt parti” frias av Grn, Redaktionen skriver Om bråket i SD Landskrona, Röda Linjen skriver Aldrig gola, Anders_S skriver Hur når vi de vi skriver för?, loaderrorready skriver Veckans Varning, L. O. Kristoffer Ejnermark skriver Kurt Wered som skön nätteater
För mer vänsterbloggar besök www.konfliktportalen.se.
Måndag 28 Juni, 2010 kl. 12:13 fm
Hej, googlade runt och hamnde här. Jag får samma svar som du på min esta ansökan och jag har inget i min bakgrund som kan ligga till grund för detta. Skulle hemskt gärna ha lite tips och råd från dig.
Min resa är bokad till den 16 juli och det finns ingen ledig tid hos ambassaden förrän mitten av aug.