Osannolikt sannolik härdsmälta

Bara dagar efter naturkatastrofen och kärnkraftshaveriet i Japan hör jag flera kärnkraftsförespråkande debattörer uttala sig om det osannolika i att människor skulle kunna komma till skada till följd av härdsmälta och radioaktiv strålning. Jag vet inte hur många gånger jag hört ordet sannolikhet nämnas i debatt- och nyhetsprogram. Det enda som ter sig osannolikt i nuläget är att man med visshet kan uttala sig om utgången av den här katastrofen.

Själva katastrofscenariot -- jordbävning, tsunami OCH kärnkraftshaveri -- är ju i sig bara för mycket. Helt osannolikt! Hade det varit fråga om en katastroffilm hade den avfärdats som orealistisk. – Det enda man hade kunnat lägga till hade varit en väpnad konflikt, kommenterade en representant för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap trippelkatastrofen i Studio Ett i P1 i måndags. Samtidigt blir åtgärderna vid kärnkraftverket i Fukushima alltmer desperata och risken för en härdsmälta alltmer överhängande.

Slutsatsen måste, som jag ser det, bli att inget scenario är för osannolikt för att avfärdas och att vi aldrig med säkerhet kan säga att ett kärnkraftverk är säkert. Visst, kärnkraftverken som byggs idag har säkerligen utvecklats för att ta med fler riskfaktorer i beräkningen än de verk som byggdes för fyrtio år sedan, men betyder det att de faktiskt är säkra? Fukushima visar med all tydlighet att så inte är fallet. Men att beroendet av elektricitet för kylningen i reaktorerna gör hela systemet sårbart visste vi redan sedan tidigare. Haveriet i Forsmark för fem år sedan följde även den gången på ett stopp i elförsörjningen. Tsunami eller ej, vi kommer inte ifrån att det är en svaghet alla världens 439 reaktorer har gemensamt.

Resonemanget om sannolikhet och säkerhet går att överföra på diskussionen om slutförvaringen av använt kärnbränsle i hissnande 100 000 år. – Man får inte gå vidare så länge som det finns forskare som ser risker. Nu säger SKB att det finns vissa problem som man kommer att kunna lösa senare. Men det är inte alls säkert! Vi måste vara säkra på att slutförvaringen kommer vara säker, säger Martina Krüger på Greenpeace till Aftonbladet.

Och hur sannolikt är det att vi nånsin kommer kunna vara säkra på det?

Det känns nästintill obligatoriskt att avsluta den här reflektionen med Tage Danielssons monolog Om sannolikhet.

Den 26 april i år är det för övrigt 25 år sedan den allvarliga reaktorolyckan i Tjernobyl inträffade.

Lämna en kommentar