Att göra varmbänkar är ett enkelt och miljömässigt helt överlägset sätt att driva upp plantor på. Jag förstår dock varför professionella odlare inte vill använda sig av metoden i någon större skala då uppvärmda växthus kan vara mer effektiva (kortsiktigt ekonomiskt, men inte på längre sikt med miljömässiga konsenkvenser). Men för småskaliga odlare och med odling som hobby, så tycker jag det här är något att jobba med.
Själva principen är enkel. Den handlar om att tillvarata värmeutvecklingen i komposteringen av obrunnen gödsel. Och i praktiken krävs det inte mer än att lassa ner gödsel och jord ovanpå som du sedan sår eller sätter ner plantor i. Men jag skriver ner en lite mer exakt beskrivning.
Följande saker behövs
- En glasruta. Vilken storlek som helst går bra. Rutan avgör storleken på bänken då rutan ska kunna täcka hela ytan.
- En spade, en grep och en skruvmejsel.
- Obrunnen gödsel, helst hästgödsel.
- Grovt växtmaterial så som stjälkar. Men inget vedartat, alltså kvistar.
- Plantjord
- Plank, reglar och skruvar, gärna behandlade med t ex linolja och balsamterpentin.
- Eventuellt också gångjärn om du vill slippa lyfta av fönstret varje gång du ska öppna bänken.
Hur gör jag?
- Såga upp plankorna i mått som passar fönstret. Djupet ska vara samma som gropen, dvs. 50-60 cm. Kapa reglarna (4 st.) något längre en djupet. Det ska vara en regel för varje hörn. Om du vill göra en större bänk med flera fönster ska du även göra liggande reglar som kan stötta upp fönstren.
- Gräv en grop lika stor som själva varmbänken och lite större så du har lite marginal. Fönstret avgör storleken. Gräv 50-60 cm djupt.
- Sätt ner den ihopskruvade bänken i gropen.
- Lägg ner ett tjockt lager med grovt växtmaterial i botten i bänken.
- Ha ner det obrunna gödslet.
- Lägg ner ytterligare ett lager grovt växtmaterial ovanpå gödslet.
- Nu kan du ösa ner plantjorden.
- Sådär, nu är det bara att lägga på fönstret och allt är klart. Skruva på gångjärn om du har, men det går bra utan.
Om du vill kan du även kapa plankorna så att du får en lutning på fönstertaket. Och se då till att lutningen är riktad mot söder. På så sätt minskar du skuggan från kanterna i bänken.
Komposteringen av gödslet värmer jorden i bänken och du kan nu så i bänken riktigt tidigt på året, kanske redan i mars beroende på läget och det lokala klimatet. Du kan också använda denna praktik i slutet av säsongen för att förlänga den något. Då kan du t ex odla sallat i september/oktober. Men du kan också jordslå plantor i bänken för övervintring.
Tänk dock på att solen inte lyser lika mycket under våren och hösten, vilket gör att det inte gror lika snabbt som mitt på sommaren eller om du skulle använt lampor.
Du måste också se till att lätta på fönstren under varma dagar eller ta av dom helt och hållet.
Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!
Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.
Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.
När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.
Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en 
I början av december fick vi tillgång till lotterna och vi hade bara någon vecka på oss att 
Jag fick höra att pumporna/vintersquashen helst skulle skördas precis efter första frosten. Frosten skulle “härda” frukten lite inför lagringen. Dessutom kan bladen, som dyker under direkt vid första minusgraden, skydda frukten från alltför kalla temperaturer. Men så fick jag detta tips lite försent. Jag tänkte att våra vintersquash gott kunde ligga kvar ett tag och att de gott klarar några frostnätter, så länge det inte är minus hela dagar. Men så skulle det alltså inte vara.
Jag började skörda bondbönorna redan i början av september. Men då skördar vi bara torkade bönor för lagring och inga färska gröna, vilket vi annars kunna skörda och äta i augusti. Vi väntade helt enkelt till dess att bönskidorna blivit bruna, nästintill svarta. Bönorna ligger då redan relativt torkade inuti och skidorna är lätta att bryta sönder. Så vad jag gjort, helt enkelt, sedan början av september och tills nu i mitten av oktober, var att gå och plocka svarta skidor från bondböneplantorna lite då och då. Nu den 18:e oktober var jag och Tomas i Folkköksodlingen och drog upp alla plantor för att sedan börja skörda potatisen som bondbönorna samplanterats med. Bönorna lade jag ut på dukar i köket i några dagar innan jag sedan stoppade ner dom i en stor papperspåse.
I mitten av september gav de upp, eller snarare, de gick i blom och jag drog upp dom. Trädgårdsmållan alltså. Både svinmålla och trädgårdsmålla är underskattade växter. De är riktigt goda och lättodlade. Svinmållan behöver du inte ens odla, den dyker upp bara och du skördar den när du är ute och rensar ogräs eftersom den är ett typiskt fröogräs. Trädgårdsmållan är en kultiverad variant och finns (tror jag) i flera sorter. Vi odlade praktmållan vi köpte från 
Jag drog upp alla lökar den 9:e september. De gröna bladen hade sloknat för länge sedan och jag tyckte det började bli dags att ta hand om dom. Dessutom räknade jag med att skörda det mesta från folkköksodlingen på egen hand parallellt med skolan, vilket gjorde att jag fick göra skörden lite hela tiden under en längre tid.