Category Archives: Vinter

Stor beställningslista till Runåbergs

Så blev det dags igen, och nästa lika sen som förra året. Det blev väldigt mycket, trots att vi har en hel del över från förra året. Men fröna ska ner på lite olika ställen i lite olika odlingar. Folkköksodlingsprojektet fortsätter, men nu i Skarpnäck och till det behöver vi många fröer. Men så har jag också Tipiodlingen samt lite rabatter och bäddar här och var. Jag kommer säkert komplettera med fler fröer det här året och det blir säkerligen lite från Sesam också. Dessutom måste vi få tag på jordärtskockor och potatis.

ArtNr Artikel
9240 Dwarf Sweet Green
K160 Basilika, Genovese
6285 St. Victor
6030 Rijnsburger
2720 Mammuth
2620 Mars
2680 Tall Utah 52/70
4340 Red Deer Tongue
550 Uniflorus giganteus
K570 Kryddtagetes, Golden gem
4750 Large leaved d´orlanda
5185 Thompson
5275 Pentland brig
5640 Superschmelz
5730 Snöboll
1100 Oriental saladini
5290 Nero di Toscana
5800 Runåbergs rädisor
5315 Cabeza
5375 Granaat
5570 Holsteiner Platter
6760 Praktmålla
6750 Aurora Orach Mix
6630 Lucullus
6657 Erbette
3675 Lady Godiva
3485 Lebanese White Bush
7730 Goldie
6990 Nyzeeländsk spenat
9400 Vallört (Comfrey)
61 Krukmakare
2940 Zefa fino
8280 Dragon Langerie
3090 Painted Mountain
7050 Pusztagold
7265 Marmande VF
6950 Isört
6450 Mary Washington
564 Marine
625 Vild luktärt
K600 Backtimjan
K543 Sötflockel
K545 Bredbladig syra
3300 Kalebass

Tipiodling

P9110034Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!

P9110036Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.

Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.

Pb260002Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.

Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.

Pc220025

Om sista ordentliga höstskörden och lite utvärdering

Pa180035

Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.

Arbetet

Pa180027När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.

Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.

I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.

Skörden

Pa180030Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.

Pa180039

Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.

Pa180022 Pa180036

Fyra lotter i Skarpnäck

Pc020018

Folkköksodlingen vi hade i Järna försvann i samband med att vintern kom och vi skördade allt inför Köpenhamn. Nästa säsong kommer vi heller inte kunna odla på samma fält, dels för att trädgårdsmästaren på Skillebyholm har andra planer fär fältet och dels för att vi inte kommer vara särskilt mycket i Järnatrakten. Vi valde istället för att flytta hela odlingen till Skarpnäck, i närheten av folkköksnästet och i närheten till fler som vill hjälpa till och ta del av skörden. Nu ska vi lyckas locka folk att komma och rensa ogräs på vägen hem från jobbet, plugget eller vad de nu pysslar med.

Pc060006I början av december fick vi tillgång till lotterna och vi hade bara någon vecka på oss att höstgräva innan vintern skulle sätta igång en efterlängtad frostverkan. Vi var först två stadiga och vi hann ganska långt. Några dagar senare blev vi fler och vi hann gräva kanske en tredjedel av alla 400 m2 vi har sammanlagt.

Inte mycket är planerat för dessa lotter i nuläget. Vi vet inte vad vi ska ha på lotterna och hur själva odlingen ska se ut. Men organisationen är desto mer planerad och vi har mycket idéer. En ekologisk mjölkgård i närheten ska förse oss med kogödsel, vi kommer ha två trädgårdsmästare som jobbar med dessa lotter plus två till i Orhem i två dagar i veckan och grönsakerna ska gå till folkköksgig och till folk som bor i närheten som hjälper till. Lotterna blir en början av ett större odlarkooperativsprojekt vi vill driva genom folkköket. En mindre experimentverkstad av stadsnära grönsaksodling och matsuveränitet.

Pc060009

Frostverkan — höstgräva, lektion #2

p4230071Jag skrev ett inlägg om höstgrävning för ett tag sedan. Jag nämnde då bland annat hur frosten tar sig an leran och spränger den under vintern. Nu är det april och jorden tinar, eller till och med torkar, och vi är i ett skede då vi kan se resultatet av frostens sprängkraft. För en återblick så kan ni även kika på ett inlägg jag skrev i vintras där jag även lade upp en bild som tydligt visar hur frosten tagit sig an jorden.

Lite återupprepning: när vi odlar i lera, vill vi ha leran i en bra struktur. Lera består av väldigt små partiklar av mineraler, så små att de tillsammans bildar en tjock massa. Som just tjock massa är det väldigt ogynnsamt att odla i, särskilt för våra kultiverade plantor. Därför vill vi att leran ska organisera sig som små aggregat. Det vill säga mindra klumpar, liksom sand eller fint grus, där varje sandkorn eller sten istället består av en massa lerpartiklar. För att aggregat ska bildas behövs mask, maskar äter leran och bajsar ut aggregat. Men vi skulle också kunna gräva upp leran i större klumpar på hösten och låta frostan ta sig an klumparna, varpå frosten spränger lerklumparna i mindre delar (aggregat).

p4230074

Hade vi istället valt att låta leran ligga under vintern, och då bar (utan växter eller täcke), skulle vi se en enda stor tjock klump kallat mark. Ni ser på bilden ovan skillnaden mellan höstgrävd lera och icke grävd. Sidan till vänster är hård som betong. Och sidan till höger är en mer bearbetningsbar hög med små lerklumpar.

Så, vad ska vi göra nu när vi fattat detta och fått till en höstgrävning samt att det nu blivit vår och vi tror att vi bör göra något. Jo, vi ska nu jämna ut jorden och slå sönder klumpar av lera där aggregaten fortfarande sitter ihop. Det är viktigt att inte göra detta försent, då solen kan ligga på och ge ordentligt med värme redan i april. Det är nu i slutet av april och jag har gått ute i linne i flera dagar. Leran torkar då ut och klumparna blir cement, helt omöjliga att krossa ifall man inte maler dom en efter en — vilket är sjukt jobbigt och inget någon vill pyssla med.

p4230078

p4230080

  • Därför plockar vi fram två redskap: en kratta och en kultivator (en såndär med tre spetsar längst fram, böjda neråt). Om du bara har en kratta kan det gå bra också. Vad som ska göras är att först slå sönder alla klumpar till mindre korn. Detta gör sig bäst med kultivatorn.
  • Passa också på att rensa ogräs. Jorden är förhoppningsvis porös nog för dig att bara dra upp långa rötter, eller i alla fall få upp en stor lerklump som hålls ihop av rötterna.
  • Gå ganska djupt, kanske någon decimeter eller så. För djupt vill du inte gå, då du kommer dra upp blöta lerklumpar. Dessa vill du gärna ha kvar på plats för att de inte ska torka ut i solen.
  • Täck även sprickor du hittar med jorden, t ex vid sidan av det du inte höstgrävt, eller intill bäddens kanter. Dessa sprickor är vägar för vatten att ta sig upp i sin avdunstning. Och vattnet vill vi behålla, så att jorden inte torkar ut. Uttorkad lerjord = betong.
  • Därefter kan du ta krattan och jämna ut jorden. Krattan är även bra för att dra upp större klumpar till ytan så att du kommer åt dom och kan slå dom sönder. Du får även fram lite rötter du missat, vilka du bör ta bort.

Jag var förbi Ytterjärna idag och kikade på deras komposter. De hade bland annat på hösten förra året lagt kompost på en av sina odlingbäddar och sedan täckt med gräs. Jorden var väldigt fin under gräset. Fin struktur och bra jord att odla i. Vad som behövdes var att ta bort täcket och låta jorden värmas upp en aning. Jag har nämnt täckodling tidigare, men har inte tillräckligt med erfarenheter än för att hålla låda om ämnet. Men att täcka med kompost och gräs verkar onekligen som ett riktigt bra alternativ till att höstgräva och krossa lerklumpar framåt våren. Mindre arbete, antar jag och med bra resultat. Jag ska definitivt ge mig an detta till hösten igen och testa en del odling med täcke och gröngödsel under den här säsongen.

Jag antar att vi också kan låta växter ligga kvar med sina rötter under vintern, för att på så sätt låta dom hålla leran lucker. Kanske att kombinera rötter , kompost och täcke är en bra idé. Men mer om det vid ett senare tillfälle.

Odlingslotten på Skillebyholm, dag 8

Jag var nere på lunchen och på eftermiddagen efter ett långt pass om jord, berg och nedbrutet organiskt material. Det var ett tunt snötäcke över hela lotten och jag kunde se hur frosten hade trängts sig in i jordklumparna jag grävt upp. Vi hade precis pratat om hur vatten tränger sig in i jorden, och då särskilt lerjord, och hur sedan frysningen skapar sprickor och spränger jorden.

Lerartade jordar (mjäla och lera) består av väldigt små mineralpartiklar. Dessa partiklar bör organisera sig som aggregat för att jorden ska få en bra struktur för att det ska vara gynsamt att odla i. Med aggregat menas att partiklarna samlar sig i mindre grupper. Och mellan dessa grupper bildas utrymmen för luft och vatten att tränga sig in. Alternativet hade varit att alla partiklar tryckt ihop sig till en enda stor massa, och därmed bildat sig till en stor tjock lervälling, helt omöjlig för vatten och luft att komma ner i. Vi kan likna det en sandjord, där partiklarna är något större, då sandkorn är större en lerkorn. I det här fallet bildar alltså lerpartiklarna små aggregat, dvs. små klumpar i samma storlek som t ex ett fint sandkorn. Med en höstgrävning som sedan fryser till is under vintern, får vi vattnet att bilda ett nät av sprickor som spränger leran i mindre beståndsdelar, dvs. aggregat. I slutändan smälter vattnet och jorden faller isär i dessa bättre hanterbara beståndsdelar.

Odlingslotten på Skillebyholm, dag 7

Tredje tillfället att jobba på lotten var hård. Det var rätt kallt, och har varit rätt kallt i några dagar, så frosten hade satt sig ganska hård i jorden. Det började snöa och mörkret föll in lite för fort för att jag skulle hinna innan pannlampan åkte på.

När jag kom ner till lotten var det ett några centimeter tjockt lager av frusen jord. Sist jag var nere var det också fruset, men då kunde jag knäcka mig igenom lagret ganska enkelt. Nu var det tungt. Jag fick ta sats och hoppa på spaden för att trycka ner den i jorden. Sedan stå och rucka spaden fram och tillbaka ett tag för att den skulle lossna så jag kunde få upp den igen. Jag tenderade också att göra något större klumpar än sist, vilket kändes i ryggen nu någon dag efter. Men jag ser det som bra träning.

När jag hade några få rader kvar kom snön. Första dagen för säsongen med snö. Eller nästan i alla fall. Det snöade i söndags, men då var det blask och smälte direkt vid markkontakt. Nu låg det kvar eftersom det var minusgrader i luften. Dessutom var jag ute och inte inne som i söndags, då jag lagade mat med folkköket Automat under en filmfestival på Cyklopen. Det var faktiskt riktigt skönt att gräva i snön. Jag tänkte dessutom att det här var helt perfekt tidsmässigt, då mina klumpar inte behöver utsättas för regn innan de hinner frysa till ordentligt (får jag hoppas i alla fall). Så jag satte på mig lurarna med lite black metal och grävde till att det riktigt gjorde ont i kroppen.

Mörkret föll in, snöflingorna blev större och min klasskompis Sara satte sig intill mig och kastade snöbollar på mig när jag grävde. Pannlampan åkte på och jag kunde börja se igen. Fick dessutom fördelen att se snöbollskastaren samtidigt som jag bländade henne när jag kastade tillbaka. Men sen tog komposten slut vid sista raden på lotten och jag fick ta traktorn och vända tillbaka.

Jag såg fan ingenting. Rutan var täckt med snö och jag hittade inte vindrutetorkarspaken. Lyktorna gick på i alla fall. Men Sara fick rensa rutan med handen och sen luta sig ut ur traktorn och guida mig var jag skulle svänga.

Ont i hela kroppen tokdäckade jag framför Bondens tid på jorden. Jag kan starkt rekommendera den rullen.