Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.
Arbetet
När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.
Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.
I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.
Skörden
Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.
Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.
Jag har tidigare beskrivit hur 
I våra täckta bäddar med tidningspapper och gräs, planterade vi igår lite pumpa och majs. Vi hade två majs kvar, efter att resten 
Efter att pumpan och majsen var nere och lite ogräs rensat. Så gick vi ner till den gamla odlingslotten och planterade 12 körsbärstomater (Cheerio) och en kamomill. Jag var där nere för några dagar sedan och sått lite Japansk kål (Mizuna) som redan börjat ta sig lite men är hårt ansatt av jordloppor. Lite anisisop planterades då också. Jag passade även på att täcka av odlingen från fiberduken.
Det är inte så mycket kvar att göra just nu i folkköksodlingen på Automatlandet. Allt är nu nere i jorden och mycket ogräs är rensat i flera omgångar. Men så har vi märkt att vissa saker inte tagit sig eller att plantor dött, vilket gör att vi måste så på nytt. Dessutom kommer vi skörda sallat om några veckor och spenat i juli. Då måste vi också så på nytt och plantera lite. Men just nu är det väldigt lite.
Jag tänker inte gå in på det här särskilt djupt. Det sparar jag till senare. Men eftersom vi ändå skvätte ut lite i helgen så bör jag ändå nämna lite av vad det är och vad det är tillför. Kort kan vi säga att det är komposterat kögödsel som lagts i kohorn och grävts ner i jorden under vintern. Detta är vad många förknippar med biodynamisk odling, förutom ekbarken som läggs i en koskalle och sedan grävs ner. För oss veganer kan det te sig ytterst märkligt. Och för många helt superflummigt. Men det har sina poänger. Biodynamisk odling innebär att sätta odlingen i ett väldigt stort perspektiv där man räknar med väldigt många olika både små och stora faktorer. Hur månen rör sig och påverkar dragningskraften (dvs. hur vattnet rör sig). Strålning som når jorden via planeter osv. Till mikrolivet, maskar, bakterier, ämnesomsättningar osv. Så även om det här skrämmer bort många som flummigt, så har det sina förklaringar både vetenskapligt och vad vi direkt märker. Särskilt i det långa perspektivet, vilket i övrigt är något som inte infinner sig konventionell odling. Och är vi ändå inne på konventionell odling så kan tillverkningsmetoderna för konventionell gödsling (dvs. syntetisk npk) ske tämligen flummigt med sjukt omständiga processer med en enorm energikonsumtion i form av framställning, transporter och försäljning. Det ger dessutom många negativa effekter vi nu kan märker av i t ex östersjön, som klimatförändringar eller i helt döda jordar vi föder med ännu mer kemiska och syntetiska substanser.
Folkköksodlingen i Automatlandet fick rejält med blåst i dag. Fiberväven över sellerin och purjon flög iväg några gånger, täckmaterialet med tidningar och allt flög också iväg. Så det gick åt några extra timmar i dag med att kratta ihop mer täckmaterial och sätta på fiberduken igen med lite bättre fästen. Jag passade även på att rensa en del ogräs, vilket nu börjar ta sig på allvar. Men det var fint, för en hel del av det vi sått har börjat gro. Löken spirar, bondbönorna visar sig, potatisen och även någon majs. Jag har också märkt att arbetet också går mycket lättare under kvällstid. Solen är inte lika stark, ljuset behagligt och arbetet tenderar att kännas mindre stressigt och mer fokuserat.
Vi planterade både rot- och stjälkselleri samt purjolök och trädgårdsmålla i söndags (24/5). Purjon och sellerin hade jag sått redan den 19:e mars i växthus. Mållan såddes 15 april. Alla plantor täckte jag senare under kvällen med fiberduk ifall frosten kommer.
Pumpa, squash, kalebass och majs vill gärna ha 4 veckor på sig ifall du ska 
Jag kom också på att jag hade lite trädgårdsmålla jag sått. Den behövde skolas om i ett brätte med 64 stycken 2 cm stora rutor. De kan också direktsås. Men jag tänker att det vore gott att kunna ha några vi planterar och skördar ganska snart. Det kan vara väldigt trevligt att knapra på mållor när vi jobbar på automatlandet, tänker jag mig.
Jag vaknade kl 07.00 i Skarpnäck efter en hård dag med 
Kanske någon timme efter att jag och Johan landat med all gödsel framför landet, kom en jävla massa folk. Vi gick snabbt igenom vad vi skulle kunna hinna med under dagen och satte igång arbetet. Det var grymt peppande att se så många jobba, snacka, dricka kaffe, hänga ut och käka mackor. Och vi fick mycket gjort.
Nässelvatten har flera effekter. Dels kan man använda det som gödningsmedel då det innehåller en del kväve. Och dels kan man se det som en medicinalväxt som även gör sig bra i jordar. Det ska tydligen ge en effekt av att jorden håller sig ifrån sjukdomar och svamp. Inte helt och hållet, men i all fall något mer resistent. Eller om det är växterna som växer i det som blir bra av det. Jag vet inte, och återkommer i ämnet när jag läst på lite mer.
Jag satte nässlor i vatten för några dagar sedan för att jäsa. I lördags hade det legat i vatten under 5 dagar och det hade bildats en hel del skum på ytan. Jag antar att det var redo att användas. Men jag vet att man kan koka nässlor också, om det skulle vara så att man vill använda nässelvattnet redan dagen efter.
