Tag Archives: bäddar

Om sista ordentliga höstskörden och lite utvärdering

Pa180035

Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.

Arbetet

Pa180027När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.

Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.

I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.

Skörden

Pa180030Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.

Pa180039

Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.

Pa180022 Pa180036

Trädgårdsmållan har varit helt fantastisk

P9170044I mitten av september gav de upp, eller snarare, de gick i blom och jag drog upp dom. Trädgårdsmållan alltså. Både svinmålla och trädgårdsmålla är underskattade växter. De är riktigt goda och lättodlade. Svinmållan behöver du inte ens odla, den dyker upp bara och du skördar den när du är ute och rensar ogräs eftersom den är ett typiskt fröogräs. Trädgårdsmållan är en kultiverad variant och finns (tror jag) i flera sorter. Vi odlade praktmållan vi köpte från Runåbergs, den var rödskimrande och supergod.

Jag hade förkultiverat dom och sedan planterat någon gång i juni. Sedan stod de där, meterhöga, och utgjorde en snygg vägg mitt bland bäddarna. Bladen skördade vi så gott som dagligen, både till folkköksgig som till luncher och middagar hemma. Men så i mitten/slutet av september gick de i blom och bladen smakade inte lika bra längre. Och för att inte belasta trädgårdsmästaren på Skillebyholm med nya ogräs, ryckte jag upp alla plantor innan de hann bilda fröer.

Automatlandet under helgen 2-3 maj

p5020041

Vi blev jävligt många den här helgen på automatlandet. Tror vi var uppåt 20 under lördagen som jobbade, och kanske 6-8 stycken under söndagen. Och mycket blev gjort.

En kort sammanfattning och innehållsförteckning över det här inlägget:

Gödsel hämtades från Säby Gård

p5020028

p5020030Jag vaknade kl 07.00 i Skarpnäck efter en hård dag med Automat. Vi hade gjort runt 500 mackor vi gav bort mot donationer under hela första maj. Det hade varit sjukt roligt, men tungt. Vi jobbade hårt från klockan 06.00 till 23.00 med att göra mackor, koka kaffe, cykla runt hela jävla stan med våra chris-cyklar, skricka åt folk att käka mackor och dricka kaffe, osv. Så det var relativt tugnt att slänga sig på cykeln och ta sig till Järna.

Väl framme mötte jag upp vår käre trädgårdsmästare Johan med traktor och gödselspridare. Vi fick nästan 2 kubik komposterat gödsel med min cykel på toppen och körde mot odlingen.

Vi har nu fem bäddar på frilandet

p5020035Kanske någon timme efter att jag och Johan landat med all gödsel framför landet, kom en jävla massa folk. Vi gick snabbt igenom vad vi skulle kunna hinna med under dagen och satte igång arbetet. Det var grymt peppande att se så många jobba, snacka, dricka kaffe, hänga ut och käka mackor. Och vi fick mycket gjort.

Den jord vi fixade till helgen innan och lite därefter gjordes till bäddar och mer jord bearbetades som vi gjort tidigare. Vi blandade ner ungefär 1-2 skyfflar gödsel och blandade ner. Eller rättare sagt, vi började med att lägga det ovanpå färdiga bäddar med jord från gångarna. Men märkte snart att det borde vara mycket smartare att först lägga på gödsel och sedan lassa på jord från gångarna. På så sätt slipper vi vända ner gödslet, då det redan ligger under jord. Men det var nog bara den sista bädden vi lyckades med det. Hur som helst ska inte gödsel ligga framme i solljus, då kvävet sticker iväg i luften och gödslet torkar ut. Dessutom vill gödsel ätas upp av organismer i jorden, som definitivt inte trivs ovan jord. Och rötterna vill komma åt näringen och trivas i strukturen jorden med gödsel bildar. Därför bör gödslet gärna ligga en bit ner. Maskarna kommer sedan även att sprida på gödslet genom att äta upp det och bajsa ut den någon annanstans.

p5020045

I de fem bäddarna ska det senare planteras potatis, bönor, betor, lök, morötter, palsternackor, mangold och spenat.

En större ruta gamla bäddar med sjukt mycket kvickrot grävdes upp och gjordes till bäddar

p5030055

När de andra gjorde bäddar tog jag och några andra oss an att gräva upp en större ruta med någon gammal odlingslott. Den hade något så sjukt mycket kvickrot och lite gamla rester från tidigare odlingar. Och detta tänkte vi att vi kunde åtgärda med blött tidningspapper och diverse täckmaterial (gräs, halm, löv och lite gamla stjälkar). Tanken med denna metod är att hålla ogräsen under ett tjockt lager med tidningspapper. De ska alltså inte orka växa sig igenom lagret. Allt ogräs hindras såklart inte, men när det är så mycket ogräs att det blir så jobbigt att rensa, så håller man det värsta borta i alla fall. När vi sedan odlar i detta gör vi små hål i pappret där vi sätter våra plantor.

Jag förklarar vad vi gjorde, steg för steg:

Att försöka bli kvitt ogräs med tidningspapper

p5020050

  1. Först och främst grävde vi upp allt och slog sönder alla större jordkockor. Vi rensade aldrig ut något ogräs, utan låt allt bara ligga kvar. De ogräs som inte orkar växa genom tidningspappret bildar ingen fotosyntes och dör förhoppningsvis så småningom. I så fall förmultnar det och blir till fin mull. Det samma gäller för alla de växter som lyckats bilda blad och stjälkar.
  2. Efter det blötte vi tidningspapper och lade ovanpå jorden. Vi tog då en hel tidning, dvs. ett lager med flera sidor, blötte de, vek upp och lade de om lott. De ska gärna överlappa varandra så att vi inte får några sprickor/glipor där någon kvickrot kan leta sig fram igenom.
    p5020051
  3. Därefter samlade vi täckmaterial var vi än kunde hitta det. Det fanns en hög med lite samlat löv och gräs, men vilket inte räckte särskilt långt. Vi fick helt enkelt gå loss med krattor och räfsor på gamla högväxtande gräsmattor och i dungar på jakt efter gräs och löv. Det gick rätt bra och vi kunde slutligen täcka lagret med tidningspapper med allt vi hittat. På så sätt håller vi tidningspappret på plats och håller lite av fukten i pappret kvar.
    p5020049

Slutligen lade vi lite ull i gångarna mellan bäddarna med tidningspapper. Sniglar gillar inte ull och ogräs har svårt att växa igenom det. Dessutom är det rätt skönt att gå på barfota, om man nu skulle få för sig det.

Nässelvatten blandades och sprayades över hela landet

p5030060Nässelvatten har flera effekter. Dels kan man använda det som gödningsmedel då det innehåller en del kväve. Och dels kan man se det som en medicinalväxt som även gör sig bra i jordar. Det ska tydligen ge en effekt av att jorden håller sig ifrån sjukdomar och svamp. Inte helt och hållet, men i all fall något mer resistent. Eller om det är växterna som växer i det som blir bra av det. Jag vet inte, och återkommer i ämnet när jag läst på lite mer.

p5030058Jag satte nässlor i vatten för några dagar sedan för att jäsa. I lördags hade det legat i vatten under 5 dagar och det hade bildats en hel del skum på ytan. Jag antar att det var redo att användas. Men jag vet att man kan koka nässlor också, om det skulle vara så att man vill använda nässelvattnet redan dagen efter.

Vi rörde om och blandade ut det jästa nässelvattnet med ungefär 10 delar vatten från kranen. Därefter fyllde vi en en såndär spridare man har på ryggen, med pump och spraymunstycke.

Sen sprutade vi ut innehållet på hela stället där vi tänkt odla saker.

p5030063

Arbetsplan inför helgen

Vad vi ska göra i helgen på Automatlandet är följande:

  • Hämta gödsel från Säby gård — trädgårdsmästaren här har lovat att hjälpa till med traktor och vi får även låna en gödselspridare.
  • Bereda lite mer plats för bäddar på frilandet.
  • Gräva bäddar på frilandet och blanda ner gödsel.
  • Klippa perenner, rensa ogräs och luckra lite bland perennrabatterna.
  • Gräva upp två större rutor med lite gräsmatta och massor av ogräs samt gödsla, täcka med tidningspapper och lite täckmaterial.

Vi får se hur mycket vi hinner med, beroende på väder och hur många som kommer. Det ska eventuellt regna på söndag.

Automatlandet har fått motorvägar med snigelzon

p4280024Jag mätte upp några bäddar i kväll. Det blev tre små motovägar med trottoarer intill. Klämde också in en snigelzon på en meter från kanterna

Snigelzon

Snigelzonen är ett sätt att få sniglar att inte orka ta sig till plantorna. Finns där en bit öppen jord kommer de ogilla att ta sig över den, och därför hänger de i utkanten av odlingen. Det gäller förstås inte alla sniglar, då några ändå kommer vilja ta sig över. Men det är i alla fall tillräckligt för att slippa gå och snigeljaga om dagarna.

p4280023

Jag mätte upp bäddarna till 120 cm breda och 22 m långa. Då får vi nog plats med det mesta. Dvs, två eller tre rader av diverse grönsaker. Bönor vill t ex ha 40-60 cm radavstånd. Och lök 25-50 cm.

p4280016

Odlingslotten

Odlingslotten fick sig lite gödsel, täckmaterial (halm och gräs) och en gång. Vi fick en halv dag till att ta hand om våra små lotter under skoltid idag. Jag fick ner ungefär 2 kg gödsel per m2, som jag grävde ner med spade. Därefter grävde jag upp en gång mitt i lotten och täckte bäddarna med jorden jag fick upp. Slutligen täckte jag det hela med halm och gräs. Gödsel ger gott om kväve för de asiatiska kålarna och salladssorterna jag ska planera där. Jag ville också få ner gödsel en aning, där ge ger som mest nytta, då det är rötterna som vill komma åt näringen. Täcket lade jag slutligen dit för att hålla fukten intakt och för att kvävet från gödsel inte ska sticka iväg. Men det håller också en del ogräs borta.

p4280019

Bonden här på Skillebyholm hade nyligen klippt sina får. Så jag fick tag på två stora skottkärror med ull, vilket jag lade i gången på lotten. Det är rätt juste att gå på ull när vi rensar ogräs på stället och det håller även ogräs borta, då inget orkar växa sig igenom ett tjock lager med fet ull.

Smygstart på Automatlandet

p4260112Folkköksodlingen på Automatlandet smygstartade idag med kort varsel. Jag hade inte förberett oss något vidare och skickat särskilt många inbjudningar. Men vi blev ändå ett tiotal som hade det skönt i solen, fick käk och krafsade lite i jorden.

Det var sjukt roligt när det kom ett gäng helt oväntade personer. De hade nog hört talas om att vi skulle ha lite arbetsdag och var intresserade av vad det var för projekt. Tanken med dagen var att påbörja att bereda jorden på fältet, dvs. den del av ytan som ligger på ett större öppet fält. Fältet var plogat i höstas och sedan några dagar tillbaka även harvat. Nu fattades bara att jämna ut och krossa klumpar till mindre. Jag hämtade verktyg och lagade mat till alla. Och vid sex-snåret hade vi tagit oss igenom kanske 7 x 28 meter. Så lite finns kvar att ta hand om nästa helg då vi tänker jobba både lördag och söndag.

p4260114

p4260116Fältet har sjukt mycket kvickrot. Du anar inte hur mycket vi hittade, både liggandes på ytan och en bit ner i jorden. Lite krattades undan och lite fick ligga kvar för att torka ut fullständigt i solen. Men varenda liten centimeter kvickrot i jorden innebär att vi kommer få en hel del ogräsrensning att göra framöver. Men jorden verkar rätt ok. Det var sjukt bra att den plogades i höstas, vilket verkligen märks nu när vi jobbat med den. Du kan läsa om varför i föregående inlägg om höstgrävning och frostverkan.

Vi diskuterade även en hel del odling och hur vi skulle göra bäddar, rader och stora ytor att odla i. Nästa gång vi samlas och jobbar är redan nästa helg, dvs. lördag 2:a och söndag 3:e maj.