Tag Archives: Folkkök

Om sista ordentliga höstskörden och lite utvärdering

Pa180035

Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.

Arbetet

Pa180027När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.

Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.

I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.

Skörden

Pa180030Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.

Pa180039

Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.

Pa180022 Pa180036

Vintersquash skördades och ruttnade bort (nästan)

P9210104Jag fick höra att pumporna/vintersquashen helst skulle skördas precis efter första frosten. Frosten skulle “härda” frukten lite inför lagringen. Dessutom kan bladen, som dyker under direkt vid första minusgraden, skydda frukten från alltför kalla temperaturer. Men så fick jag detta tips lite försent. Jag tänkte att våra vintersquash gott kunde ligga kvar ett tag och att de gott klarar några frostnätter, så länge det inte är minus hela dagar. Men så skulle det alltså inte vara.

Hur som helst, jag tog upp alla våra vintersquashar någon gång i början av oktober. De hade då legat ute några riktigt kalla nätter, men de togs i alla fall upp innan de riktigt kalla dagarna började komma. De såg då också riktigt fina ut där de låg, blottade, då alla blad och stammar både fryst och förmultnat bort.

P9210106

Den sena skörden märktes inte förrän det hade gått någon månad då många började ruttna. Jag gick och vände på dom lite då och då, ifall de skulle (vilket de kan göra ibland) bli för tunga för sig själva och krossa sig själva på undersidan. Så det fick bli mycket soppa hemma den tiden. Jag kom hem med en stor påse vintersquash med bortskurna delar att dela ut till grannar, folkköksfolk och vänner. Vi gjorde också några gig med folkköket där mycket av innehållet bestod av vintersquash. Squash/pumpa, potatis, purjolök, fänkål, chili och kokosmjölk är en oslagbar kombination, särskilt ifall du får den serverad i en kopp från vår chistianiacykel en kall höstdag.

Odla kål i flaska

P7070021I mitten av juni provade jag att så lite Mizuna (asiatisk kålsort). Den tog sig såklart jättedåligt och blev uppäten av jordloppor innan karaktärsbladen ens visat sig. Därför fick jag en idé att så nästa satsning i kapade PET-flaskor. Det blir som små minikamrar med genomskinliga väggar som håller lopporna borta till dess att plantorna är tillräckligt stora för att överleva lopporna. Det finns såklart andra sätt också att ta sig förbi lopporna. Att strö ut aska eller mjöl (t ex vetemjöl) är ett och att dra upp plantorna och sedan plantera ut dom är ett annat. Askan och mjölet får du strö ut hela tiden, alltså strö på nytt när det gamla blåser eller regnar bort. Och det förhindrar lopporna från att ge sig på plantorna. Att plantera ut färdiga plantor hindrar inte lopporna, men de kan dock vara tillräckligt stora för att överleva.

Det var i början av juli. Jag tog ett gäng flaskor och skar av dom på mitten. Locken var såklart avskruvade. Bottendelarna gjorde jag hål i så att det kunde andas även genom dom delarna och sedan täckte jag alla hål (även överdelarna) med fiberväv som jag fäste med gummisnodd. Därefter sådda jag både Mizuna och Sellerikål och satte en flaska över varje sådd.

P7070031

Sådden gick bra och små plantor började dyka upp här och var med två väldigt karaktäristiska hjärtblad. Och såhär långt gick försöket bra. Men så åkte vi bort med folkköket till Skankaloss (festivalen) för att laga mat och lagom till att jag var tillbaka hade plantorna växt sig alldeles för stora för flaskorna och sedan torkat ut. De små flaskorna skapar också små växthus vilket då också förvärrar risken av torka. Plantorna fick bra med värme och skydd, men vilket blev för mycket och växterna torkade tillslut ut. Jag var helt enkelt inte på plats för att vattna och ta bort flaskorna i tid. Det började bli slutet av juli och jag tänkte att det började bli försent för att ge sig på ett nytt försök, jag återupptar försöket 2010 istället.

Potatisen utlagd i växthuset

p4270029Jag lade ut potatisen idag för att den ska gro till sig lite, dvs. bilda skott lagom till att den ska ner i jorden. För någon vecka sedan var jag förbi Nibble Trädgård på jakt efter sättpotatis. Ett rykte hade nått mig om att de inte tänkte odla potatis i år, men hade en hel del sättpotatis över. Så jag gick dit och fick snacka med en av deras trädgårdsmästare. Efter att jag berättat om idén med folkköksodlingen fick jag med mig 20 kilo sättpotatis för värsta vrakpriset. Trädgårdsmästaren Johan tyckte idén lät strålande och vi fick rabatt. Så jag var sjukt nöjd när vi tog lift hem sen med två tunga säckar.

Det blev två olika sorter: Sava och Asterix. Det är två sena sorter, vilket betyder att vi kan skörda dom rätt sent på hösten och lagra dom de sista månaderna innan COP-15, då vi tänkt servera dom med folkköket.

Jag tänker att de kan få ligga i växthuset och fånga ljus och värme i kanske två veckor, eller till mitten av maj. Därefter har vi arbetshelg i automatlandet då vi sätter ner dom i jorden.

p4270028

p4270031Efter potatisen tog jag mig ner en sväng till våra perennrabatter. Vi har en del perenna örter mitt i automatlandet: timjan, salvia, lavendel, johannerört, oregano och rosmarin. De står där sen tidigare år då någon annan odlade på just den biten. Jag klippte ner buskarna, rensade lite ogräs och luckrade en aning. Men hann inte klart med allt och tänker att vi gör det sista ihop nästa helg. Det skulle vara helt fantastiskt om vi kunde komplettera våra egenodlade folkköksgrönsaker med egna egenodlade folkkökskryddor också. Och framförallt kan vi krydda maten vi gör under arbetshelgerna med färska örter.

Automatlandet

Odlingslotten har fått en kraftig expansion. Från 22.5 m2 till 420 m2 folkköksodling. Jag pratade med folket här på Skillebyholm om att odla grönsaker till folkköket. Främst inför COP-15 där vi i Automat tänker laga mat till några tusen, men även till andra gig och framförallt som ett sätt att involvera folk i odling, mat och på så sätt bredda rörelsen lite.

p4230081

De 420 m2 består av hälften frilandsodling i del av ett större fält som Skillebyholm just nu inte använder för odling. Resten är gamla odlingslotter som inte används.

Eftersom jag nu dragit igång det här projektet kommer min odlingslott inte få samma utrymme på den här bloggen. Så när jag bloggar om odlingslotten, kommer det snarare handla om odling lite mer generellt eller om folkköksodling mer specifikt.

Odlingslotten på Skillebyholm, dag 7

Tredje tillfället att jobba på lotten var hård. Det var rätt kallt, och har varit rätt kallt i några dagar, så frosten hade satt sig ganska hård i jorden. Det började snöa och mörkret föll in lite för fort för att jag skulle hinna innan pannlampan åkte på.

När jag kom ner till lotten var det ett några centimeter tjockt lager av frusen jord. Sist jag var nere var det också fruset, men då kunde jag knäcka mig igenom lagret ganska enkelt. Nu var det tungt. Jag fick ta sats och hoppa på spaden för att trycka ner den i jorden. Sedan stå och rucka spaden fram och tillbaka ett tag för att den skulle lossna så jag kunde få upp den igen. Jag tenderade också att göra något större klumpar än sist, vilket kändes i ryggen nu någon dag efter. Men jag ser det som bra träning.

När jag hade några få rader kvar kom snön. Första dagen för säsongen med snö. Eller nästan i alla fall. Det snöade i söndags, men då var det blask och smälte direkt vid markkontakt. Nu låg det kvar eftersom det var minusgrader i luften. Dessutom var jag ute och inte inne som i söndags, då jag lagade mat med folkköket Automat under en filmfestival på Cyklopen. Det var faktiskt riktigt skönt att gräva i snön. Jag tänkte dessutom att det här var helt perfekt tidsmässigt, då mina klumpar inte behöver utsättas för regn innan de hinner frysa till ordentligt (får jag hoppas i alla fall). Så jag satte på mig lurarna med lite black metal och grävde till att det riktigt gjorde ont i kroppen.

Mörkret föll in, snöflingorna blev större och min klasskompis Sara satte sig intill mig och kastade snöbollar på mig när jag grävde. Pannlampan åkte på och jag kunde börja se igen. Fick dessutom fördelen att se snöbollskastaren samtidigt som jag bländade henne när jag kastade tillbaka. Men sen tog komposten slut vid sista raden på lotten och jag fick ta traktorn och vända tillbaka.

Jag såg fan ingenting. Rutan var täckt med snö och jag hittade inte vindrutetorkarspaken. Lyktorna gick på i alla fall. Men Sara fick rensa rutan med handen och sen luta sig ut ur traktorn och guida mig var jag skulle svänga.

Ont i hela kroppen tokdäckade jag framför Bondens tid på jorden. Jag kan starkt rekommendera den rullen.

Ogräskompostlimpa

Vi hade tre dagar med kompostarbete i utbildningen när jag fick för mig att åka till Köpenhamn och Malmö för COP-15-mobiliseringen och för att laga mat under ESF med vårt folkkök Automat. Sjukt tråkig krock. Men vilket jag tänkte att jag kunde ta igen vid ett annat tillfälle. Så jag och min kära klasskompis tog oss an och byggde en kompostlimpa intill frilandet i Skyllebyholm med ogräs vi ryckt upp några timmar tidigare.

En kompostlimpa är en enkel konstruktion. Du varvar struktur och bränsle i lager. Den ska vara max en meter bred. Längden tror jag inte spelar någon roll, men rätt mig gärna här. Längst ner ska du se till att det inte växer något som jag ge sig in i komposten, typ ogräs t ex. Struktur kan vara ogräs, eller lite andra grövre växtrester. Och med bränsle menar jag gödsel eller hushållsavfall (matkompost) (tror inte att bränsle är någon vidare bra benämning, men jag antar att du fattar vinken).

Vi började med att gräva upp marken där den skulle ligga, genom att helt enkelt bara vända på jorden. Det växte en del gräs på platsen, men vilken vi helt enkelt bara grävde ner med rötter och allt. Därefter lade vi ett tjockt lager med ogräs och ovanpå på det ett tunnare lager med gödsel. Gödslet fanns på plats och var färdigblandat med halm, vilket det måste vara (för att inte blir för kompakt och för att kunna omsätta syre).

Ovanpå varje lager med ogräs hällde vi på kalk, stenmjöl och aska. Detta har vi på för att få fart på komposten, upprätthålla ett bra ph-värde och näring. Jag minns inte exakta måtten för detta, men vi strödde inte på några tjocka lager. Vid en annan kompostgrävning vi gjorde några veckor senare strödde jag bara på med känsla. Så jag antar att det inte är superviktiga mått.