Tag Archives: Folkköksodling

Stor beställningslista till Runåbergs

Så blev det dags igen, och nästa lika sen som förra året. Det blev väldigt mycket, trots att vi har en hel del över från förra året. Men fröna ska ner på lite olika ställen i lite olika odlingar. Folkköksodlingsprojektet fortsätter, men nu i Skarpnäck och till det behöver vi många fröer. Men så har jag också Tipiodlingen samt lite rabatter och bäddar här och var. Jag kommer säkert komplettera med fler fröer det här året och det blir säkerligen lite från Sesam också. Dessutom måste vi få tag på jordärtskockor och potatis.

ArtNr Artikel
9240 Dwarf Sweet Green
K160 Basilika, Genovese
6285 St. Victor
6030 Rijnsburger
2720 Mammuth
2620 Mars
2680 Tall Utah 52/70
4340 Red Deer Tongue
550 Uniflorus giganteus
K570 Kryddtagetes, Golden gem
4750 Large leaved d´orlanda
5185 Thompson
5275 Pentland brig
5640 Superschmelz
5730 Snöboll
1100 Oriental saladini
5290 Nero di Toscana
5800 Runåbergs rädisor
5315 Cabeza
5375 Granaat
5570 Holsteiner Platter
6760 Praktmålla
6750 Aurora Orach Mix
6630 Lucullus
6657 Erbette
3675 Lady Godiva
3485 Lebanese White Bush
7730 Goldie
6990 Nyzeeländsk spenat
9400 Vallört (Comfrey)
61 Krukmakare
2940 Zefa fino
8280 Dragon Langerie
3090 Painted Mountain
7050 Pusztagold
7265 Marmande VF
6950 Isört
6450 Mary Washington
564 Marine
625 Vild luktärt
K600 Backtimjan
K543 Sötflockel
K545 Bredbladig syra
3300 Kalebass

Om sista ordentliga höstskörden och lite utvärdering

Pa180035

Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.

Arbetet

Pa180027När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.

Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.

I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.

Skörden

Pa180030Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.

Pa180039

Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.

Pa180022 Pa180036

Fyra lotter i Skarpnäck

Pc020018

Folkköksodlingen vi hade i Järna försvann i samband med att vintern kom och vi skördade allt inför Köpenhamn. Nästa säsong kommer vi heller inte kunna odla på samma fält, dels för att trädgårdsmästaren på Skillebyholm har andra planer fär fältet och dels för att vi inte kommer vara särskilt mycket i Järnatrakten. Vi valde istället för att flytta hela odlingen till Skarpnäck, i närheten av folkköksnästet och i närheten till fler som vill hjälpa till och ta del av skörden. Nu ska vi lyckas locka folk att komma och rensa ogräs på vägen hem från jobbet, plugget eller vad de nu pysslar med.

Pc060006I början av december fick vi tillgång till lotterna och vi hade bara någon vecka på oss att höstgräva innan vintern skulle sätta igång en efterlängtad frostverkan. Vi var först två stadiga och vi hann ganska långt. Några dagar senare blev vi fler och vi hann gräva kanske en tredjedel av alla 400 m2 vi har sammanlagt.

Inte mycket är planerat för dessa lotter i nuläget. Vi vet inte vad vi ska ha på lotterna och hur själva odlingen ska se ut. Men organisationen är desto mer planerad och vi har mycket idéer. En ekologisk mjölkgård i närheten ska förse oss med kogödsel, vi kommer ha två trädgårdsmästare som jobbar med dessa lotter plus två till i Orhem i två dagar i veckan och grönsakerna ska gå till folkköksgig och till folk som bor i närheten som hjälper till. Lotterna blir en början av ett större odlarkooperativsprojekt vi vill driva genom folkköket. En mindre experimentverkstad av stadsnära grönsaksodling och matsuveränitet.

Pc060009

Kontinuerlig bondböneskörd

Pa180020Jag började skörda bondbönorna redan i början av september. Men då skördar vi bara torkade bönor för lagring och inga färska gröna, vilket vi annars kunna skörda och äta i augusti. Vi väntade helt enkelt till dess att bönskidorna blivit bruna, nästintill svarta. Bönorna ligger då redan relativt torkade inuti och skidorna är lätta att bryta sönder. Så vad jag gjort, helt enkelt, sedan början av september och tills nu i mitten av oktober, var att gå och plocka svarta skidor från bondböneplantorna lite då och då. Nu den 18:e oktober var jag och Tomas i Folkköksodlingen och drog upp alla plantor för att sedan börja skörda potatisen som bondbönorna samplanterats med. Bönorna lade jag ut på dukar i köket i några dagar innan jag sedan stoppade ner dom i en stor papperspåse.

P9070002

Lökskörd

P9090027

P9090030Jag drog upp alla lökar den 9:e september. De gröna bladen hade sloknat för länge sedan och jag tyckte det började bli dags att ta hand om dom. Dessutom räknade jag med att skörda det mesta från folkköksodlingen på egen hand parallellt med skolan, vilket gjorde att jag fick göra skörden lite hela tiden under en längre tid.

Vad jag gjorde var att dra upp alla lökar, lade dom sedan i solen för att torka (förutom under nätterna och när jag inte var omkring ifall det skulle börja regna). Det tog några dagar innan jag tyckte de var torra nog varpå jag började göra rent dom en aning och la dom i nätsäckar av plast. Det var dock många lökar, så det tog några dagar. Slutligen hamnade säckarna i jordkällaren i väntan på Köpenhamn.

Ingen lyckad portlak

Vi sådde portlak i början av sommaren (tror det var i slutet på juni). Och vinterportlak i slutet av augusti. Men vilket inte blev särskilt bra. Synd, de är väldigt fina och goda att ha. Men jag försöker sammanfatta lite.

Portlak

P9020122

Den är verkligen fin. Tjocka köttiga fina blad. Ser lite ut som någon tropisk växt vi snarare brukar ha inomhus som någon garderobsblomma, typ. Den smakar dock inte särskilt mycket egentligen. Men som salladsväxt tycker jag den är perfekt. På Skillebyholm hade vi den i växthus och det blev rätt bra. De växte mellan tomaterna och skördades ibland till köket för lunchsallader. Jag tyckte verkligen om den. Men när jag försökte så den själv i folkköksodlingen så ville den inte riktigt bli bra. Det blev plantor och några ganska stora. Men det fanns inte så mycket blad att skörda, för de blev snabbt uppätna eller gula.

Vinterportlak

P9020123

Vinterportlaken verkade dock må lite bättre. Men den hann aldrig bli stor nog innan frosten tog sig. Kanske augusti var försent för den. Vi provade att förodla några för Skillebyholm till frilandet. Dessa sattes ut rätt tidigt, om jag minns rätt, men vilka gick i blom förtidigt. Nästa säsong ska jag så dom i slutet av juli istället, så får vi se om det går bättre.

Lite så på nytt och sniglar

p6160003Att täckodla är att dra på sig snigelproblem. Det får vi hårt erfara i folkköksodlingen. De käkar upp det mesta. Bland annat denna pumpa. Typ rakt igenom stjälken. Och sen glider den bort igen. De nöjer sig med att bara käka upp det väsentliga av plantan, och sen glider de iväg igen. Nästan alla bönor är samtliga blad uppätna, bara stjälken står upp. Så jag sådde lite nya bönor idag, och lite mer majs, då vissa inte kommit upp.

Jag är även rädd att vi måste så om all mangold vi sådde förra helgen (6-7 juni). Den har inte visat sig än och det har dessutom regnat hela veckan. Så risken för att alla frön har ruttnat är stor.

Automatlandet fick pumpa och lite mer majs

p6100084I våra täckta bäddar med tidningspapper och gräs, planterade vi igår lite pumpa och majs. Vi hade två majs kvar, efter att resten ätits upp av en råtta i växthusen. Det är en pumpa bra för lagring, så att den håller till COP-15 i december, som heter Long Pie. Majsen heter Ashworth, och det var den som vi också direktsådde för några veckor sedan.

Bönorna och majsen som vi sådde slutet av maj har tagit sig ytterst lite. Bara några få vill visa sig och många har ätits upp av sniglar (en av många nackdelar med täckodling då sniglar älskar fuktiga täcken). Vi får nu se hur de som kommit upp och hur planteringarna av majsen och pumpan tar sig. Eventuellt sår vi lite mer majs och bönor nu nästa vecka.

p6100088

Odlingslotten fick tomater

p6120001Efter att pumpan och majsen var nere och lite ogräs rensat. Så gick vi ner till den gamla odlingslotten och planterade 12 körsbärstomater (Cheerio) och en kamomill. Jag var där nere för några dagar sedan och sått lite Japansk kål (Mizuna) som redan börjat ta sig lite men är hårt ansatt av jordloppor. Lite anisisop planterades då också. Jag passade även på att täcka av odlingen från fiberduken.

Automatlandet i helgen (6-7 juni)

p6060059Det är inte så mycket kvar att göra just nu i folkköksodlingen på Automatlandet. Allt är nu nere i jorden och mycket ogräs är rensat i flera omgångar. Men så har vi märkt att vissa saker inte tagit sig eller att plantor dött, vilket gör att vi måste så på nytt. Dessutom kommer vi skörda sallat om några veckor och spenat i juli. Då måste vi också så på nytt och plantera lite. Men just nu är det väldigt lite.

Vad vi ändå lyckades göra

  • Så två rader mangold (2×10 m).
  • Rensa ogräs i gångarna och i samtliga bäddar.
  • Baka och äta sjukt mycket rabarberpaj med glass.
  • Skvätta humuspreparat.
  • Spraya kokt nässla och åkerfräken.

Humuspreparat

p6060052Jag tänker inte gå in på det här särskilt djupt. Det sparar jag till senare. Men eftersom vi ändå skvätte ut lite i helgen så bör jag ändå nämna lite av vad det är och vad det är tillför. Kort kan vi säga att det är komposterat kögödsel som lagts i kohorn och grävts ner i jorden under vintern. Detta är vad många förknippar med biodynamisk odling, förutom ekbarken som läggs i en koskalle och sedan grävs ner. För oss veganer kan det te sig ytterst märkligt. Och för många helt superflummigt. Men det har sina poänger. Biodynamisk odling innebär att sätta odlingen i ett väldigt stort perspektiv där man räknar med väldigt många olika både små och stora faktorer. Hur månen rör sig och påverkar dragningskraften (dvs. hur vattnet rör sig). Strålning som når jorden via planeter osv. Till mikrolivet, maskar, bakterier, ämnesomsättningar osv. Så även om det här skrämmer bort många som flummigt, så har det sina förklaringar både vetenskapligt och vad vi direkt märker. Särskilt i det långa perspektivet, vilket i övrigt är något som inte infinner sig konventionell odling. Och är vi ändå inne på konventionell odling så kan tillverkningsmetoderna för konventionell gödsling (dvs. syntetisk npk) ske tämligen flummigt med sjukt omständiga processer med en enorm energikonsumtion i form av framställning, transporter och försäljning. Det ger dessutom många negativa effekter vi nu kan märker av i t ex östersjön, som klimatförändringar eller i helt döda jordar vi föder med ännu mer kemiska och syntetiska substanser.

Humuspreparatet ska helst spridas på våren, för att då ‘väcka jorden till liv‘. Efter vintern har jorden legat i kyla och inget har direkt vuxit ur den. På våren kommer omsättningen igång med frön och rötter som gror, samlar näring och växer till plantor. Humuspreparatet är tänkt som ett stimulansmedel för att sätta igång denna process. Att få jorden att komma igång ordentligt från en lång vila.

Kokt nässla och åkerfräken

Jag kan nämna lite om dessa två preparat också, när vi ändå är inne på det spåret.

Som jag tidigare skrivit om gödselvatten så kan olika tillagningssätt av gödselvatten/preparat av olika växter ge olika effekter. Ett nässelvatten på jäst nässla behåller aminosyror, kväve, myrsyra, kiselsyra, vitaminer osv. Men vilket också är beroende på hur länge jäsningen är igång osv. Kokt nässla och åkerfräken tar främst ut mineralerna ur växterna, som inte kan lösas ut i vattnet bara vid jäsning. De är helt enkelt alldeles för hårt bundna.

Vad gäller nässla så gör vi vanligt te, dvs. att vi inte låter det koka, utan låter bara dra i hett vatten. Detta ska ge växterna motståndskraft att ta hand om bladlöss och andra insekter.

Åkerfräken kokas i en eller två timmar för att få ut de hårt bundna mineralerna (främst kisel). Detta ska motverka svampangrepp.

Fiberduk kan vara ett helvete

p6060048Vi lade över fiberduk över sellerin och sedan även sallat, tagetes och trädgårdsmålla. Det regnade kanska friskt efter det och vi vattnade en del. Men den där jäkla duken släppte in alldeles för lite vatten och det var verkligen snustorrt när vi tog av den i lördags (6/6 2009). Flera plantor hade rykt och flera mådde riktigt dåligt. De plantor som mådde bäst var de som hade stuckit upp ur hål i väven.

Fiberduk kan vara riktigt bra. Särskilt mot jordloppor som äter kål. Eller när det finns risk för frost. Den håller även en del fukt kvar i jorden. Men i övrigt tycker jag fiberduk är direkt dåligt. Den släpper igenom dåligt med vatten när det regnar, särskilt när det regnar små skurar lite då och då. Den tynger ner plantorna och gör de krokiga. Det ser riktigt fult ut med stora syntetiska dukar på ett annat fint land med många växter. De kräver en tung industri med mycket energikonsumtion i form av tillverkning, resursutvinning, transporter, logistik och försäljning. Och de bryts inte ner.

p6060050

Vi tog helt enkelt bort duken och vi kommer inte ta fram den igen. Kommer frosten, så får den komma. De plantor som ryker byter vi ut mot ny sådd av något annat. Är vi för tidigt ute med vissa saker som inte tål frost får vi lära oss att plantera ut senare nästa år. Den superproduktion som kräver alldeles för tidiga skördar och därmed fiberduk, får vi helt enkelt skita i.

p6100077

Nu kan vi se allt som växer i folkköksodlingen och allt ser mycket finare ut, med eller utan frost. Plantorna börjar dessutom ta sig och vissa mår riktigt mycket bättre nu.