Tag Archives: gödsel

Varmbänk

Att göra varmbänkar är ett enkelt och miljömässigt helt överlägset sätt att driva upp plantor på. Jag förstår dock varför professionella odlare inte vill använda sig av metoden i någon större skala då uppvärmda växthus kan vara mer effektiva (kortsiktigt ekonomiskt, men inte på längre sikt med miljömässiga konsenkvenser). Men för småskaliga odlare och med odling som hobby, så tycker jag det här är något att jobba med.

Själva principen är enkel. Den handlar om att tillvarata värmeutvecklingen i komposteringen av obrunnen gödsel. Och i praktiken krävs det inte mer än att lassa ner gödsel och jord ovanpå som du sedan sår eller sätter ner plantor i. Men jag skriver ner en lite mer exakt beskrivning.

Följande saker behövs

  • En glasruta. Vilken storlek som helst går bra. Rutan avgör storleken på bänken då rutan ska kunna täcka hela ytan.
  • En spade, en grep och en skruvmejsel.
  • Obrunnen gödsel, helst hästgödsel.
  • Grovt växtmaterial så som stjälkar. Men inget vedartat, alltså kvistar.
  • Plantjord
  • Plank, reglar och skruvar, gärna behandlade med t ex linolja och balsamterpentin.
  • Eventuellt också gångjärn om du vill slippa lyfta av fönstret varje gång du ska öppna bänken.

Hur gör jag?

  1. Såga upp plankorna i mått som passar fönstret. Djupet ska vara samma som gropen, dvs. 50-60 cm. Kapa reglarna (4 st.) något längre en djupet. Det ska vara en regel för varje hörn. Om du vill göra en större bänk med flera fönster ska du även göra liggande reglar som kan stötta upp fönstren.
  2. Gräv en grop lika stor som själva varmbänken och lite större så du har lite marginal. Fönstret avgör storleken. Gräv 50-60 cm djupt.
  3. Sätt ner den ihopskruvade bänken i gropen.
  4. Lägg ner ett tjockt lager med grovt växtmaterial i botten i bänken.
  5. Ha ner det obrunna gödslet.
  6. Lägg ner ytterligare ett lager grovt växtmaterial ovanpå gödslet.
  7. Nu kan du ösa ner plantjorden.
  8. Sådär, nu är det bara att lägga på fönstret och allt är klart. Skruva på gångjärn om du har, men det går bra utan.

Om du vill kan du även kapa plankorna så att du får en lutning på fönstertaket. Och se då till att lutningen är riktad mot söder. På så sätt minskar du skuggan från kanterna i bänken.

Komposteringen av gödslet värmer jorden i bänken och du kan nu så i bänken riktigt tidigt på året, kanske redan i mars beroende på läget och det lokala klimatet. Du kan också använda denna praktik i slutet av säsongen för att förlänga den något. Då kan du t ex odla sallat i september/oktober. Men du kan också jordslå plantor i bänken för övervintring.

Tänk dock på att solen inte lyser lika mycket under våren och hösten, vilket gör att det inte gror lika snabbt som mitt på sommaren eller om du skulle använt lampor.

Du måste också se till att lätta på fönstren under varma dagar eller ta av dom helt och hållet.

Om sista ordentliga höstskörden och lite utvärdering

Pa180035

Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.

Arbetet

Pa180027När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.

Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.

I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.

Skörden

Pa180030Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.

Pa180039

Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.

Pa180022 Pa180036

Automatlandet fick selleri, purjo, spenat, målla, ringblommor och daikon

p5240028Vi planterade både rot- och stjälkselleri samt purjolök och trädgårdsmålla i söndags (24/5). Purjon och sellerin hade jag sått redan den 19:e mars i växthus. Mållan såddes 15 april. Alla plantor täckte jag senare under kvällen med fiberduk ifall frosten kommer.

Trädgårdsmålla kan man egentligen direktså. Vilket vi också gjorde med de frön som var kvar. Men så hade jag tänkt att vi kunde få skörda några mållor lite tidigare, och därför såg jag till att vi hade några förkultiverade.

Förutom planteringarna och mållan direktsådde vi spenat, ringblommor och daikon. Och allt fick plats på en och samma bädd (1,2×20 meter).

p5240018

Under tiden fick vi loss en hjulhacka som vi rensade ogräs med i gångarna. Den var verkligen sjukt effektiv och det blev jävligt bra.

p5240014

Vi hittade också en hel del svamp i bäddarna. Tydligen kommer svampen från all gödsel, där den kan må rätt bra under sin kompostering. Detta kunde vi också snabbt konstatera då alla svamp som ville visa sig satt direkt i klumpar av gödsel. Några svampar hade hamnat riktigt illa, så som precis intill den här löken på bilden.

Vad ska vi göra denna helg? (lör 9 maj)

På lördag den 9:e maj behöver vi göra följande i folkköksodlingen på automatlandet (ifall vi hinner, har lust och om ingen annan har andra planer):

  • Rensa ogräs
  • Sätta potatis och lök (röd och gul)
  • Så morötter, palsternackor, svartrot, kardborrerot och bondbönor
  • Rensa i perennrabatterna, luckra jorden och gödselvattna. Eventuellt kanske vi även gräver ner lite gödsel.

Både löken och potatisen är gåvor och sålt till oss till sjukt låga priser. Det har vi trädgårdsmästarna på Nibble Trädgård och vid Seminariet i Ytterjärna att tacka för. Väldigt snällt och uppskattat.

Vi sätter igång relativt tidigt.

Automatlandet under helgen 2-3 maj

p5020041

Vi blev jävligt många den här helgen på automatlandet. Tror vi var uppåt 20 under lördagen som jobbade, och kanske 6-8 stycken under söndagen. Och mycket blev gjort.

En kort sammanfattning och innehållsförteckning över det här inlägget:

Gödsel hämtades från Säby Gård

p5020028

p5020030Jag vaknade kl 07.00 i Skarpnäck efter en hård dag med Automat. Vi hade gjort runt 500 mackor vi gav bort mot donationer under hela första maj. Det hade varit sjukt roligt, men tungt. Vi jobbade hårt från klockan 06.00 till 23.00 med att göra mackor, koka kaffe, cykla runt hela jävla stan med våra chris-cyklar, skricka åt folk att käka mackor och dricka kaffe, osv. Så det var relativt tugnt att slänga sig på cykeln och ta sig till Järna.

Väl framme mötte jag upp vår käre trädgårdsmästare Johan med traktor och gödselspridare. Vi fick nästan 2 kubik komposterat gödsel med min cykel på toppen och körde mot odlingen.

Vi har nu fem bäddar på frilandet

p5020035Kanske någon timme efter att jag och Johan landat med all gödsel framför landet, kom en jävla massa folk. Vi gick snabbt igenom vad vi skulle kunna hinna med under dagen och satte igång arbetet. Det var grymt peppande att se så många jobba, snacka, dricka kaffe, hänga ut och käka mackor. Och vi fick mycket gjort.

Den jord vi fixade till helgen innan och lite därefter gjordes till bäddar och mer jord bearbetades som vi gjort tidigare. Vi blandade ner ungefär 1-2 skyfflar gödsel och blandade ner. Eller rättare sagt, vi började med att lägga det ovanpå färdiga bäddar med jord från gångarna. Men märkte snart att det borde vara mycket smartare att först lägga på gödsel och sedan lassa på jord från gångarna. På så sätt slipper vi vända ner gödslet, då det redan ligger under jord. Men det var nog bara den sista bädden vi lyckades med det. Hur som helst ska inte gödsel ligga framme i solljus, då kvävet sticker iväg i luften och gödslet torkar ut. Dessutom vill gödsel ätas upp av organismer i jorden, som definitivt inte trivs ovan jord. Och rötterna vill komma åt näringen och trivas i strukturen jorden med gödsel bildar. Därför bör gödslet gärna ligga en bit ner. Maskarna kommer sedan även att sprida på gödslet genom att äta upp det och bajsa ut den någon annanstans.

p5020045

I de fem bäddarna ska det senare planteras potatis, bönor, betor, lök, morötter, palsternackor, mangold och spenat.

En större ruta gamla bäddar med sjukt mycket kvickrot grävdes upp och gjordes till bäddar

p5030055

När de andra gjorde bäddar tog jag och några andra oss an att gräva upp en större ruta med någon gammal odlingslott. Den hade något så sjukt mycket kvickrot och lite gamla rester från tidigare odlingar. Och detta tänkte vi att vi kunde åtgärda med blött tidningspapper och diverse täckmaterial (gräs, halm, löv och lite gamla stjälkar). Tanken med denna metod är att hålla ogräsen under ett tjockt lager med tidningspapper. De ska alltså inte orka växa sig igenom lagret. Allt ogräs hindras såklart inte, men när det är så mycket ogräs att det blir så jobbigt att rensa, så håller man det värsta borta i alla fall. När vi sedan odlar i detta gör vi små hål i pappret där vi sätter våra plantor.

Jag förklarar vad vi gjorde, steg för steg:

Att försöka bli kvitt ogräs med tidningspapper

p5020050

  1. Först och främst grävde vi upp allt och slog sönder alla större jordkockor. Vi rensade aldrig ut något ogräs, utan låt allt bara ligga kvar. De ogräs som inte orkar växa genom tidningspappret bildar ingen fotosyntes och dör förhoppningsvis så småningom. I så fall förmultnar det och blir till fin mull. Det samma gäller för alla de växter som lyckats bilda blad och stjälkar.
  2. Efter det blötte vi tidningspapper och lade ovanpå jorden. Vi tog då en hel tidning, dvs. ett lager med flera sidor, blötte de, vek upp och lade de om lott. De ska gärna överlappa varandra så att vi inte får några sprickor/glipor där någon kvickrot kan leta sig fram igenom.
    p5020051
  3. Därefter samlade vi täckmaterial var vi än kunde hitta det. Det fanns en hög med lite samlat löv och gräs, men vilket inte räckte särskilt långt. Vi fick helt enkelt gå loss med krattor och räfsor på gamla högväxtande gräsmattor och i dungar på jakt efter gräs och löv. Det gick rätt bra och vi kunde slutligen täcka lagret med tidningspapper med allt vi hittat. På så sätt håller vi tidningspappret på plats och håller lite av fukten i pappret kvar.
    p5020049

Slutligen lade vi lite ull i gångarna mellan bäddarna med tidningspapper. Sniglar gillar inte ull och ogräs har svårt att växa igenom det. Dessutom är det rätt skönt att gå på barfota, om man nu skulle få för sig det.

Nässelvatten blandades och sprayades över hela landet

p5030060Nässelvatten har flera effekter. Dels kan man använda det som gödningsmedel då det innehåller en del kväve. Och dels kan man se det som en medicinalväxt som även gör sig bra i jordar. Det ska tydligen ge en effekt av att jorden håller sig ifrån sjukdomar och svamp. Inte helt och hållet, men i all fall något mer resistent. Eller om det är växterna som växer i det som blir bra av det. Jag vet inte, och återkommer i ämnet när jag läst på lite mer.

p5030058Jag satte nässlor i vatten för några dagar sedan för att jäsa. I lördags hade det legat i vatten under 5 dagar och det hade bildats en hel del skum på ytan. Jag antar att det var redo att användas. Men jag vet att man kan koka nässlor också, om det skulle vara så att man vill använda nässelvattnet redan dagen efter.

Vi rörde om och blandade ut det jästa nässelvattnet med ungefär 10 delar vatten från kranen. Därefter fyllde vi en en såndär spridare man har på ryggen, med pump och spraymunstycke.

Sen sprutade vi ut innehållet på hela stället där vi tänkt odla saker.

p5030063

Arbetsplan inför helgen

Vad vi ska göra i helgen på Automatlandet är följande:

  • Hämta gödsel från Säby gård — trädgårdsmästaren här har lovat att hjälpa till med traktor och vi får även låna en gödselspridare.
  • Bereda lite mer plats för bäddar på frilandet.
  • Gräva bäddar på frilandet och blanda ner gödsel.
  • Klippa perenner, rensa ogräs och luckra lite bland perennrabatterna.
  • Gräva upp två större rutor med lite gräsmatta och massor av ogräs samt gödsla, täcka med tidningspapper och lite täckmaterial.

Vi får se hur mycket vi hinner med, beroende på väder och hur många som kommer. Det ska eventuellt regna på söndag.

Folkköksodlingen fick lite sådd, omskolning och jordbearbetning igår

Jag passade på att så lite olika fröer igår. Det är dags för dessa att börja gro tillräckligt för att vi ska kunna plantera färdiga plantor någon gång i slutet av maj eller början av juni.

p4290006

Vad jag sådde var:

  • Kryddtagetes — bredsådd.
  • Huvudsallat — ‘Pronto’, som jag fick tag på som pelleterade frön (frön som är inkapslade i en tunn hinna av lera, leran innehåller näring och skyddar fröet från angrepp), vilka jag stoppade i plantjord med lite såjord på toppen. Jag sådde dom i ett brätte med 64 mindre rutor.
  • Röd kålrabbi — ‘Blaril’ — bredsådd
  • Anisisop — bredsådd

p4290007

Omskolning

Tomaterna bredsådde jag redan den 15:e april. De har nu tagit sig ganska bra och är redo för att omskolas. Så jag tog ett brätte med lite mindre rutor och placerade en planta i varje. De ska så småningom omskolas ytterligare till större krukor när de blivit lite större. Tomater är tydligen helt ok med att skola om några gånger innan de ska härdas av och sedan planteras ute på frilandet.

p4290009Selleri (både rot- och stjälkselleri) bredsådde jag den 19:e mars. Rotselleri, stjälkselleri och purjo ska helst sås tidigt. De tar väldigt lång tid på sig för att mogna tillräckligt innan skörd. Därför sådde jag dom redan i mars. Den 15 april omskolade jag både rot- och stjälkselleri, från bredsådden till mindre rutor i 64-brätten. Igår var det dags igen för lite större krukor. De vill gärna att rötterna ska få växa till att det blir lite trångt. Men igår var det dags för att ge rötterna något mer utrymme igen. De fick sig egna 8 cm-krukor, som de nog kommer stå i till dess att vi planterar dom i Automatlandet. Stjälksellerin skolar jag om till 8-krukor idag.

Jag fick även lite mer rotselleri från en klasskompis, som jag omskolade till mindre rutor igår.

Jag kan ju också nämna att purjon skolades om den 4:e april till att stå ihop mindre lådor, men kanske 2 cm avstånd från varandra. Dessa klipper jag också ner så att de är ungefär en decimeter långa.

Lite jordbearbetning

En vän från Skilleby dök upp ikväll och vi bearbetade jorden en aning. Vi utökade jorden på frilandet en aning och fick plats med ytterligare en bädd. Så nu har vi plats för 4 bäddar. Men planen är att vi ska ha 5, så lite mer bearbetning bör vi göra under helgen som kommer. Vad vi gjorde var att vi slog sönder torra lerklumpar, jämnade ut jorden och täckte sprickor osv. Jorden är ganska lättbearbetat och jag ser verkligen fram emot att så och plantera i den när bäddarna är gjorda och gödslet iblandat.

Jag satte även lite brännässla på jäsning i en hink vatten. Tänker att det kommer ha jäst tillräckligt till helgen för att vi ska framåt kvällen på lördag eller söndag sprida över odlingsytorna.

Automatlandet har fått motorvägar med snigelzon

p4280024Jag mätte upp några bäddar i kväll. Det blev tre små motovägar med trottoarer intill. Klämde också in en snigelzon på en meter från kanterna

Snigelzon

Snigelzonen är ett sätt att få sniglar att inte orka ta sig till plantorna. Finns där en bit öppen jord kommer de ogilla att ta sig över den, och därför hänger de i utkanten av odlingen. Det gäller förstås inte alla sniglar, då några ändå kommer vilja ta sig över. Men det är i alla fall tillräckligt för att slippa gå och snigeljaga om dagarna.

p4280023

Jag mätte upp bäddarna till 120 cm breda och 22 m långa. Då får vi nog plats med det mesta. Dvs, två eller tre rader av diverse grönsaker. Bönor vill t ex ha 40-60 cm radavstånd. Och lök 25-50 cm.

p4280016

Odlingslotten

Odlingslotten fick sig lite gödsel, täckmaterial (halm och gräs) och en gång. Vi fick en halv dag till att ta hand om våra små lotter under skoltid idag. Jag fick ner ungefär 2 kg gödsel per m2, som jag grävde ner med spade. Därefter grävde jag upp en gång mitt i lotten och täckte bäddarna med jorden jag fick upp. Slutligen täckte jag det hela med halm och gräs. Gödsel ger gott om kväve för de asiatiska kålarna och salladssorterna jag ska planera där. Jag ville också få ner gödsel en aning, där ge ger som mest nytta, då det är rötterna som vill komma åt näringen. Täcket lade jag slutligen dit för att hålla fukten intakt och för att kvävet från gödsel inte ska sticka iväg. Men det håller också en del ogräs borta.

p4280019

Bonden här på Skillebyholm hade nyligen klippt sina får. Så jag fick tag på två stora skottkärror med ull, vilket jag lade i gången på lotten. Det är rätt juste att gå på ull när vi rensar ogräs på stället och det håller även ogräs borta, då inget orkar växa sig igenom ett tjock lager med fet ull.

Att inte gräva upp alven

Jag laddar inför ett lite längre inlägg om jord. Men innan jag skriver klart det, så vill jag följa upp det jag skrev om att gräva upp alven tidigare.

Sist var jag noga med att skriva hur dåligt det blir ifall du gräver upp alven, vill jag minnas. Så detta tänker jag inte återupprepa. Men vad jag inte skrev var alternativet till att gräva upp den, ifall du har alldeles för lite matjord. Vilket jag tycker var lite dåligt.

Hur som helst, alternativet är ju inte särskilt svårt att komma på. Du tillsätter helt enkelt mer av det du ändå ska gräva ner, dvs. gödsel, kompost etc. Ibland kanske det är svårt att få tag på mycket kompost eller gödsel om du tänker göra allt själv eller inte vill eller kan gå och köpa mullrik jord. Att köpa jord är för övrigt en helt sjuk idé. Men när matjorden blir dålig för att du blandar ihop den med en massa alv, så kommer det ändå ta dig några år innan den blir bra igen. Så länge du inte har det riktigt fattigt med kompost eller en matjord på någon centimeter, så bör det vara mer effektivt att gräva ner jordförbättring i omgångar under något år än att försämra matjorden med alv för flera år framåt.

Lövkompost

Det är höst. Det ligger löv överallt. Och om ett halvår, sisådär, så är det vår och du tänker på att köpa såjord.

Det är höst. Det ligger löv överallt. Du krattar ihärdigt upp allt du hittar och gräver guld i lövkomposten du gjorde tre år tillbaka.

Det är sjukt enkelt att lägga sig en lövkompost och det ger dig goda möjligheter för fina jordar. Det enda du behöver är löv och gödsel (eller urin, alltså kiss, eller något annat kväverikt som får nedbrytningen att gå igång). Får du även tag på halm så vore det också bra.

Lövkomposten ger dock ingen näringsrik jord som t ex en välbrunnen gödselkompost gör, eller en matkompost. Däremot får du en sjukt fin struktur och i många fall är det just det du vill ha, och då utan någon vidare näring. Som t ex när du vill så frön. Dessa vill helst inte ha någon vidare näring, utan snarare en lucker jord grodden kan växa i utan något vidare motstånd samt en jord som håller fukten. Lövkompost ger just en sådan jord. Det finns dock lite delade meningar om detta med näring för uppdragning av planter. Kort kan jag skriva att näring hämmar och bränner små groddar. Därför ska du inte ha någon vidare näringsrik jord om du vill öka chanserna för grodden att komma upp. Däremot kan näring i jorden också se till att härda plantan lagom till att du ska omplantera den i odlingsbädden. Men då riskerar du ett visst svinn. Ska du odla väldigt mycket och har massor med tid att ta hand om dina plantor, så kanske du ska överväga att använda en näringsfattig jord. Ska du däremot odla i mindre utsträckning och tycker att plantorna gott kan klara sig själva, så är det nog bättre att låta de härdas. Vill du då ha näring i din jord, kan du blanda lövkomposten med en något mindre del annan mer näringsrik kompost.

Det är dessutom ett bra alternativ till torv, som du inte kan fixa själv, utan måste bryta eller köpa. Torv tar dessutom uppemot 1000 år att bli till, vilket gör att torv gott kan klassas som fossilt. Det finns sjukt många användningsområden för torv, så torv bryts och exploateras som vilken annan ändlig resurs som helst och tar förr eller senare slut. Jag tänker skriva mer om torv senare och varför du ska skita i att köpa det.

  1. Kratta upp alla löv du hittar. Det finns lite olika idéer om det här med att olika löv tar olika tid på sig att brytas ned. Eklöv t ex är mycket hårdare och tar mycket längre tid på sig än t ex björklöv. Skit i det. Kratta upp allt bara och så märker du hur lång tid det tar. Det är hur som helst värt det.
  2. Blanda löven med något som får nedbrytningen att komma igång ordentligt. Gödsel är sjukt bra och du behöver inte alls särskilt mycket (kanske en skottkärra på en hög som är 1,5×3 m och 1,5 m hög). Den behöver inte var utblandad med halm och den kan innehålla en massa kiss. Men gödsel kan vara lite klurigt att få tag på ibland. Så istället skulle du kunna kissa på löven istället. Kissar du på lövkomposten behöver du antagligen göra det några gånger per år, då kvävet försvinner fortare än om du hade gödsel. Men du skulle lika gärna kunna hoppa både urin och gödsel, men vilket gör nedbrytningen väldigt mycket mer långsam. Använd dock inga matrester, då dessa kan innehålla alldeles för mycket salt (från matlagningen), vilket kan göra jorden dålig som t ex såjord.
  3. Lägg komposten som en limpa som är typ 1,5 m bred och 1,5 m hög. Den kan vara hur lång som helst. Har du tillgång till halm kan du täcka hela komposten med det. Detta isolerar värmen och fukten.

Om du orkar kan du även vända på komposten några gånger per år. Hur som helst tar det ungefär tre år innan komposten har blivit till fin mull som du kan använda för att göra såjord och planteringsjord.