Tag Archives: grannar

Tipiodling

P9110034Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!

P9110036Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.

Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.

Pb260002Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.

Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.

Pc220025

Täckodling, försök #1

Jag fick idén av en granne egentligen. Han påstod att man kunde täckodla potatis under hösten och skörda den i början av december. Färsk potatis lagom till jul alltså. Så jag grävde helt enkelt upp en bit av gräsmattan utanför vår tomt hemma, planterade potatis och täckte odlingen med ett tjockt lager av gräs jag hittat en bit bort från huset.

Och vad är då täckodling?

Kort kan vi säga att täckodling innebär odling under ett täcke. Täcket ska bestå av ett organiskt material, som t ex gräs, hö eller halm. Tanken är att bevara fukt och värme i jorden samt hålla ogräs borta. Dessutom förmultnar täcket vilket utgör en kontinuerlig källa av näring. Detta ger mindre arbete och gör dig lite mer flexibel med odlingssäsongerna. T ex kan du försöka bevara värmen och hålla frost borta under hösten eller vid en tidig vår.

Men det finns inte bara fördelar med täckodling. Metoden ger dig en hel del nackdelar också. Bland annat gillar sniglarna klimatet under täcket och de äter snabbt upp sådant du gärna vill ha kvar. Det är i vägen när det väl dyker upp ogräs som tagit sig igenom täcket. Jorden värms upp väldigt sakta under våren. På samma sätt som täcket isolerar värme, håller den även borta värme som kanske behövts. Ifall du har en mer eller mindre permanent täckodling kan du efter ett tag få problem med en obalans av näringsämnen i jorden, men detta är jag dock inte helt 100 på, så rätta mig gärna ifall jag har fel.

I det här fallet gjorde jag i ordning jorden genom att försiktigt gräva upp ett tunt lager. Jag visste att det fanns lök där sedan innan, och så ville jag inte komma ner för djupt. Jag rensade även bort så mycket ogräsrötter jag kunde hitta. Sedan blandade jag ner rätt färsk hushållskompostjord och lade potatisen ovanpå, utan att gräva ner den alltså. Gräset ska ju täcka potatisen, så det finns inget behov av att gräva ner den. Jag hoppas nu också att hushållskomposten kommer generera värme nog för att potatisen ska tycka om sin nya omgivning och börja gro.

Potatisen hade redan börjat gro innan jag stoppade ner den. Jag hade sett till att den fått börja växa rätt mycket i en papperspåse innan jag skulle få för mig att placera den någonstans.

Slutligen lade jag ett tjockt lager gräs ovanpå potatisen. Jag hittade ett stort upplag gräs en bit bort från huset. Tror det måste ha varit gräs från hela omgivningen som stadsförvaltningen tagit hand om. För jävlar det var mycket gräs. Täcket med gräs bör vara uppåt en halv meter tjockt.

Och så åter till idén

I det här fallet ville jag experimentera med odlingsmetoden och lite naivt tro på min grannes idé om potatis till jul. Idén är att försöka förlänga sommaren en aning i jorden, hålla frosten borta och få potatisen att gro. Jag vill också att odlingen skulle finnas nära tillhands för att jag ska kunna hålla lite koll på vad som händer med den, samt att jag också tycker om att se odlingsbäddar utanför fönstret rent estetiskt. Dessutom har det visat sig att det även fanns en annan utmanande aspekt av projektet, då mina grannar i olika omgångar har uttryckt sig ogillande om bädden.

De närmsta grannarna tyckte inte om det. Och trädgårdsgruppen i huset (ja, vi har en sådan) tyckte det var rätt opassande med odlingsbäddar. Bäddar är sådant man har på odlingslotter och inte i våra trädgårdar. De vill se rabatter och blommor. Dessutom var det problematiskt med all en viss lök jag hittat under gräsmattan, som jag försiktigt tagit upp och planterat om. Att sedan bädden låg på en allmänning togs väldigt allvarligt.

Hur som helst har den nu legat där i några månader nu. Det verkar ta sig, men en aning segt. Intill potatisen planterade jag om löken som låg där innan och även lite ny vitlök. Lökarna har kommit igång, de verkar må riktigt bra. Men de ska egentligen inte bli något förrän i vår och vitlöken ska skördas i slutet av nästa sommar, alternativt till hösten.

Jag märkte också efter någon månad att gräset successivt börjat förmultna, vilket gjort täcket avsevärt mycket tunnare. Så jag fyllde på med mer gräs från samma källa så att täcket kunde bli en halv meter tjockt igen. Jag vet inte ifall detta var särskilt bra eller inte. Men det märker jag, antar jag :)