Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!
Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.
Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.
Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.
Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.
Jag drog upp all spenat tillslut, efter att den varit i full blom ett tag. Kanske inte all spenat, men helt klart de flesta plantorna. Och smaken började bli riktigt dålig. Så vad jag gjorde var att dra upp all spenat till härlig soppa till 100 pers vi sedan delade ut mot donationer för 
Jag lade ut potatisen idag för att den ska gro till sig lite, dvs. bilda skott lagom till att den ska ner i jorden. För någon vecka sedan var jag förbi 
Efter potatisen tog jag mig ner en sväng till våra perennrabatter. Vi har en del perenna örter mitt i automatlandet: timjan, salvia, lavendel, johannerört, oregano och rosmarin. De står där sen tidigare år då någon annan odlade på just den biten. Jag klippte ner buskarna, rensade lite ogräs och luckrade en aning. Men hann inte klart med allt och tänker att vi gör det sista ihop nästa helg. Det skulle vara helt fantastiskt om vi kunde komplettera våra egenodlade folkköksgrönsaker med egna egenodlade folkkökskryddor också. Och framförallt kan vi krydda maten vi gör under arbetshelgerna med färska örter.
Jag skrev ett inlägg om 
Idag var det andra tillfället jag kom till min lott på Skillebyholm för att jobba. Jag hade några timmar över på eftermiddagen och tänkte att jag skulle strö klart gruset och gräva upp några första rader lerjordsklumpar. Det är nu sen höst/vinter och solen går ju ner redan vid 16 på eftermiddagen. Så jag fick skynda mig att jobba innan jag det blev helt mörkt. Pannlampa är världens bästa uppfinning och jag använder den jämnt, men jag har märkt att den fungerar skitdåligt på frilandet när det ska grävas. Eller så måste jag köpa någon ny superstark grej.
Jag hade tillgång till lite kompost som vi kört ner för några dagar sedan. Så jag lassade upp allt på några skottkärror och slängde ner det i varje dike jag grävde upp. Vi har tillgång till ganska lite kompost. Men jag överdrev ändå något med kompostportionerna, då jag tycker att leran måste luckras upp väldigt mycket, om något ska orka växa där.
Något som har gått mig helt förbi tidigare, till för bara något år sedan, är att du faktiskt kan vässa din spade. Särskilt när du har tung lerjord att arbeta med. Det går mycket lättare, väldigt mycket lättare, att gräva med en välvässad spade, än med en trubbig sådan. Och det är sjukt enkelt att vässa. Det är dessutom ett bra läge att göra det nu (sen höst/vinter), när du ändå inte har något grävande att göra.
