Det är inte så mycket kvar att göra just nu i folkköksodlingen på Automatlandet. Allt är nu nere i jorden och mycket ogräs är rensat i flera omgångar. Men så har vi märkt att vissa saker inte tagit sig eller att plantor dött, vilket gör att vi måste så på nytt. Dessutom kommer vi skörda sallat om några veckor och spenat i juli. Då måste vi också så på nytt och plantera lite. Men just nu är det väldigt lite.
Vad vi ändå lyckades göra
- Så två rader mangold (2×10 m).
- Rensa ogräs i gångarna och i samtliga bäddar.
- Baka och äta sjukt mycket rabarberpaj med glass.
- Skvätta humuspreparat.
- Spraya kokt nässla och åkerfräken.
Humuspreparat
Jag tänker inte gå in på det här särskilt djupt. Det sparar jag till senare. Men eftersom vi ändå skvätte ut lite i helgen så bör jag ändå nämna lite av vad det är och vad det är tillför. Kort kan vi säga att det är komposterat kögödsel som lagts i kohorn och grävts ner i jorden under vintern. Detta är vad många förknippar med biodynamisk odling, förutom ekbarken som läggs i en koskalle och sedan grävs ner. För oss veganer kan det te sig ytterst märkligt. Och för många helt superflummigt. Men det har sina poänger. Biodynamisk odling innebär att sätta odlingen i ett väldigt stort perspektiv där man räknar med väldigt många olika både små och stora faktorer. Hur månen rör sig och påverkar dragningskraften (dvs. hur vattnet rör sig). Strålning som når jorden via planeter osv. Till mikrolivet, maskar, bakterier, ämnesomsättningar osv. Så även om det här skrämmer bort många som flummigt, så har det sina förklaringar både vetenskapligt och vad vi direkt märker. Särskilt i det långa perspektivet, vilket i övrigt är något som inte infinner sig konventionell odling. Och är vi ändå inne på konventionell odling så kan tillverkningsmetoderna för konventionell gödsling (dvs. syntetisk npk) ske tämligen flummigt med sjukt omständiga processer med en enorm energikonsumtion i form av framställning, transporter och försäljning. Det ger dessutom många negativa effekter vi nu kan märker av i t ex östersjön, som klimatförändringar eller i helt döda jordar vi föder med ännu mer kemiska och syntetiska substanser.
Humuspreparatet ska helst spridas på våren, för att då ‘väcka jorden till liv‘. Efter vintern har jorden legat i kyla och inget har direkt vuxit ur den. På våren kommer omsättningen igång med frön och rötter som gror, samlar näring och växer till plantor. Humuspreparatet är tänkt som ett stimulansmedel för att sätta igång denna process. Att få jorden att komma igång ordentligt från en lång vila.
Kokt nässla och åkerfräken
Jag kan nämna lite om dessa två preparat också, när vi ändå är inne på det spåret.
Som jag tidigare skrivit om gödselvatten så kan olika tillagningssätt av gödselvatten/preparat av olika växter ge olika effekter. Ett nässelvatten på jäst nässla behåller aminosyror, kväve, myrsyra, kiselsyra, vitaminer osv. Men vilket också är beroende på hur länge jäsningen är igång osv. Kokt nässla och åkerfräken tar främst ut mineralerna ur växterna, som inte kan lösas ut i vattnet bara vid jäsning. De är helt enkelt alldeles för hårt bundna.
Vad gäller nässla så gör vi vanligt te, dvs. att vi inte låter det koka, utan låter bara dra i hett vatten. Detta ska ge växterna motståndskraft att ta hand om bladlöss och andra insekter.
Åkerfräken kokas i en eller två timmar för att få ut de hårt bundna mineralerna (främst kisel). Detta ska motverka svampangrepp.
