Tag Archives: lök

Lökskörd

P9090027

P9090030Jag drog upp alla lökar den 9:e september. De gröna bladen hade sloknat för länge sedan och jag tyckte det började bli dags att ta hand om dom. Dessutom räknade jag med att skörda det mesta från folkköksodlingen på egen hand parallellt med skolan, vilket gjorde att jag fick göra skörden lite hela tiden under en längre tid.

Vad jag gjorde var att dra upp alla lökar, lade dom sedan i solen för att torka (förutom under nätterna och när jag inte var omkring ifall det skulle börja regna). Det tog några dagar innan jag tyckte de var torra nog varpå jag började göra rent dom en aning och la dom i nätsäckar av plast. Det var dock många lökar, så det tog några dagar. Slutligen hamnade säckarna i jordkällaren i väntan på Köpenhamn.

Blåst i folkköksodlingen

p5270006Folkköksodlingen i Automatlandet fick rejält med blåst i dag. Fiberväven över sellerin och purjon flög iväg några gånger, täckmaterialet med tidningar och allt flög också iväg. Så det gick åt några extra timmar i dag med att kratta ihop mer täckmaterial och sätta på fiberduken igen med lite bättre fästen. Jag passade även på att rensa en del ogräs, vilket nu börjar ta sig på allvar. Men det var fint, för en hel del av det vi sått har börjat gro. Löken spirar, bondbönorna visar sig, potatisen och även någon majs. Jag har också märkt att arbetet också går mycket lättare under kvällstid. Solen är inte lika stark, ljuset behagligt och arbetet tenderar att kännas mindre stressigt och mer fokuserat.

p5270008

p5270011p5270013

Blomman attackerar löken

p5220003

Här har alltså blomman för dagen tagit sig från sin kruka, över till andra sidan bordet och satt sig fast i löken. Denna blomma klättrar. Men det ser lite väl desperat ut att klättra på en spröd lök i krukan bredvid. Eller så har blommans klätterarmar någon annan idé med manövern.

Automatlandet fick selleri, purjo, spenat, målla, ringblommor och daikon

p5240028Vi planterade både rot- och stjälkselleri samt purjolök och trädgårdsmålla i söndags (24/5). Purjon och sellerin hade jag sått redan den 19:e mars i växthus. Mållan såddes 15 april. Alla plantor täckte jag senare under kvällen med fiberduk ifall frosten kommer.

Trädgårdsmålla kan man egentligen direktså. Vilket vi också gjorde med de frön som var kvar. Men så hade jag tänkt att vi kunde få skörda några mållor lite tidigare, och därför såg jag till att vi hade några förkultiverade.

Förutom planteringarna och mållan direktsådde vi spenat, ringblommor och daikon. Och allt fick plats på en och samma bädd (1,2×20 meter).

p5240018

Under tiden fick vi loss en hjulhacka som vi rensade ogräs med i gångarna. Den var verkligen sjukt effektiv och det blev jävligt bra.

p5240014

Vi hittade också en hel del svamp i bäddarna. Tydligen kommer svampen från all gödsel, där den kan må rätt bra under sin kompostering. Detta kunde vi också snabbt konstatera då alla svamp som ville visa sig satt direkt i klumpar av gödsel. Några svampar hade hamnat riktigt illa, så som precis intill den här löken på bilden.

Lök, morötter, palsternackor och bevattning

p5130019Vi satte lök i automatlandet i kväll. Både gul och röd lök vi fått från Nibble Trädgård och Seminarieträdgården. Det blev en massa över, så om någon behöver lök…

Senare på kvällen fortsatte jag några timmar med att så morot och palsternacka. Vi gjorde fyra rader med 30 cm mellanrum i två bäddar. Där varannan rad fick lök och varannan morot eller palsternacka och senare även spenat, rödbetor och polkabetor. Löken har en tendens att jaga bort morotsflugan som även gillar palsternacka och betor. Därför har vi dom ihop.

p5130022Jag sådde morötterna och palsternackorna genom att lägga gammal så- och plantjord i såraderna. Lerjorden är alldeles för grov för våra små kultiverade frön att gro i. Därför vill vi ha en fin och fuktig jord att bädda in dom i. Men när de väl grott och bildat rötter, kan de gott tränga ner i leran.

Vad man annars kan göra ifall man saknar så- eller plantjord, är att finfördela leran. Dvs. att krossa alla klumpar fint nog att lerjorden blir som sand. Men vilket vi inte har tid eller ork med för tillfället.

Jag gör en liten steg-för-steg-lista över hur jag gjorde:

  1. Jag använde den senaste såradskrattan (eller såradsmarkören, som det tydligen också kallas) vi gjorde med 30 cm avstånd mellan raderna.
  2. I de rader vi ska så i, strödde jag ut gammal så- och plantjord. Det är främst lövkompost och torv i dessa jordar. I plantjorden finns även en del hönsgödsel. Jag tog ganska mycket. Kanske en näve per 20 cm. På så sätt har fröna en fin jord att gro i innan de kör ner sina rötter ner i leran. Jorden håller också fukten bra.
  3. När jag sådde palsternackorna, lade jag frön med 5 cm mellanrum. De vill inte växa så tätt. Men dels är grobarheten 85% och dels är det bara gott att gallra i efterhand och käka upp dom. Morötter har rätt små frön. Och så var det rätt sent när jag skulle så dom. Så de strödde jag ut lite på måfå på plantjorden. På några ställen kom det kanske 10 frön och på andra med 5 cm mellanrum. Dessa får vi också gallra.
  4. När sådden var klar, lade jag lite jord ovanpå och sedan lera. Slutligen plattade jag till en aning, typ pressade ihop jorden med foten. Frön vill generellt tydligen ha det lite sammanpressat, men dock inte för hårt packat.

Vattning

Nu håller jag på att vattna fältet en aning. Det har varit relativt torrt länge, även om det regnat lite då och då. Bäddarna var en aningen fuktiga en bit ner. Men i stort rätt torra. Därför satte jag igång en vattenspridare nu framåt natten. Särskilt viktigt efter sättningen och sådden att det blir en gynsam miljö i bäddarna för att fröna, lökarna och potatisen ska börja gro.

Jag vet dock inte ifall kväll/natt är den bästa tiden. Som jag förstått det gillar sniglarna det och de kan börja röra sig mot plantorna. Tror att tidig morgon innan solen börjar steka är den bästa tiden, eller under mulna dagar.

Men så satte jag igång i alla fall. Vattenspridaren är inge vidare och trycket dåligt, så jag får gå ner till fältet vid jämna mellanrum och flytta på spridaren. Det blir sen natt med pannlampan och gummistövlarna igen.

Såradskratta

p5080014

Som en förberedelse inför imorgon så byggde jag ihop en så kallad såradskratta. Jag är inte helt säker på att den kallas just så, eller om det finns något namn på den. Men jag döper den härmed till såradskratta. Inför sådden imorgon vill vi gärna ha ett verktyg som gör sårader. De bör vara raka längs med de 20 meter långa bäddarna vid gjort. Och vilket kan vara rätt svårt att få till för hand.

p5080019Jag byggde den för två olika radavstånd. Den ena sidan gör ett radavstånd på 60 cm (med 30 cm från kanterna ifall du har en 120 cm bred bädd) och den andra sidan gör 40 cm. På så sätt får vi gott om utrymme för potatis och bondbönor som kräver ungefär 50-60 cm radavstånd. Och för lök, morötter, palsternackor, svartrot, kardborrerot, mangold, sallat, spenat och betor räcker det med 40 cm.

Konstruktionen är väldigt enkel. Den bygger på två 120 cm långa brädor med små spetsar emellan. Två på ena sidan och tre på andra med 90 graders vinkel på spetsarna. Jag skulle påstå att det räcker med att kika på bilderna så fattar du hur du kan bygga en egen.

p5080017

Vad ska vi göra denna helg? (lör 9 maj)

På lördag den 9:e maj behöver vi göra följande i folkköksodlingen på automatlandet (ifall vi hinner, har lust och om ingen annan har andra planer):

  • Rensa ogräs
  • Sätta potatis och lök (röd och gul)
  • Så morötter, palsternackor, svartrot, kardborrerot och bondbönor
  • Rensa i perennrabatterna, luckra jorden och gödselvattna. Eventuellt kanske vi även gräver ner lite gödsel.

Både löken och potatisen är gåvor och sålt till oss till sjukt låga priser. Det har vi trädgårdsmästarna på Nibble Trädgård och vid Seminariet i Ytterjärna att tacka för. Väldigt snällt och uppskattat.

Vi sätter igång relativt tidigt.

Automatlandet har fått motorvägar med snigelzon

p4280024Jag mätte upp några bäddar i kväll. Det blev tre små motovägar med trottoarer intill. Klämde också in en snigelzon på en meter från kanterna

Snigelzon

Snigelzonen är ett sätt att få sniglar att inte orka ta sig till plantorna. Finns där en bit öppen jord kommer de ogilla att ta sig över den, och därför hänger de i utkanten av odlingen. Det gäller förstås inte alla sniglar, då några ändå kommer vilja ta sig över. Men det är i alla fall tillräckligt för att slippa gå och snigeljaga om dagarna.

p4280023

Jag mätte upp bäddarna till 120 cm breda och 22 m långa. Då får vi nog plats med det mesta. Dvs, två eller tre rader av diverse grönsaker. Bönor vill t ex ha 40-60 cm radavstånd. Och lök 25-50 cm.

p4280016

Odlingslotten

Odlingslotten fick sig lite gödsel, täckmaterial (halm och gräs) och en gång. Vi fick en halv dag till att ta hand om våra små lotter under skoltid idag. Jag fick ner ungefär 2 kg gödsel per m2, som jag grävde ner med spade. Därefter grävde jag upp en gång mitt i lotten och täckte bäddarna med jorden jag fick upp. Slutligen täckte jag det hela med halm och gräs. Gödsel ger gott om kväve för de asiatiska kålarna och salladssorterna jag ska planera där. Jag ville också få ner gödsel en aning, där ge ger som mest nytta, då det är rötterna som vill komma åt näringen. Täcket lade jag slutligen dit för att hålla fukten intakt och för att kvävet från gödsel inte ska sticka iväg. Men det håller också en del ogräs borta.

p4280019

Bonden här på Skillebyholm hade nyligen klippt sina får. Så jag fick tag på två stora skottkärror med ull, vilket jag lade i gången på lotten. Det är rätt juste att gå på ull när vi rensar ogräs på stället och det håller även ogräs borta, då inget orkar växa sig igenom ett tjock lager med fet ull.

Täckodling, försök #1

Jag fick idén av en granne egentligen. Han påstod att man kunde täckodla potatis under hösten och skörda den i början av december. Färsk potatis lagom till jul alltså. Så jag grävde helt enkelt upp en bit av gräsmattan utanför vår tomt hemma, planterade potatis och täckte odlingen med ett tjockt lager av gräs jag hittat en bit bort från huset.

Och vad är då täckodling?

Kort kan vi säga att täckodling innebär odling under ett täcke. Täcket ska bestå av ett organiskt material, som t ex gräs, hö eller halm. Tanken är att bevara fukt och värme i jorden samt hålla ogräs borta. Dessutom förmultnar täcket vilket utgör en kontinuerlig källa av näring. Detta ger mindre arbete och gör dig lite mer flexibel med odlingssäsongerna. T ex kan du försöka bevara värmen och hålla frost borta under hösten eller vid en tidig vår.

Men det finns inte bara fördelar med täckodling. Metoden ger dig en hel del nackdelar också. Bland annat gillar sniglarna klimatet under täcket och de äter snabbt upp sådant du gärna vill ha kvar. Det är i vägen när det väl dyker upp ogräs som tagit sig igenom täcket. Jorden värms upp väldigt sakta under våren. På samma sätt som täcket isolerar värme, håller den även borta värme som kanske behövts. Ifall du har en mer eller mindre permanent täckodling kan du efter ett tag få problem med en obalans av näringsämnen i jorden, men detta är jag dock inte helt 100 på, så rätta mig gärna ifall jag har fel.

I det här fallet gjorde jag i ordning jorden genom att försiktigt gräva upp ett tunt lager. Jag visste att det fanns lök där sedan innan, och så ville jag inte komma ner för djupt. Jag rensade även bort så mycket ogräsrötter jag kunde hitta. Sedan blandade jag ner rätt färsk hushållskompostjord och lade potatisen ovanpå, utan att gräva ner den alltså. Gräset ska ju täcka potatisen, så det finns inget behov av att gräva ner den. Jag hoppas nu också att hushållskomposten kommer generera värme nog för att potatisen ska tycka om sin nya omgivning och börja gro.

Potatisen hade redan börjat gro innan jag stoppade ner den. Jag hade sett till att den fått börja växa rätt mycket i en papperspåse innan jag skulle få för mig att placera den någonstans.

Slutligen lade jag ett tjockt lager gräs ovanpå potatisen. Jag hittade ett stort upplag gräs en bit bort från huset. Tror det måste ha varit gräs från hela omgivningen som stadsförvaltningen tagit hand om. För jävlar det var mycket gräs. Täcket med gräs bör vara uppåt en halv meter tjockt.

Och så åter till idén

I det här fallet ville jag experimentera med odlingsmetoden och lite naivt tro på min grannes idé om potatis till jul. Idén är att försöka förlänga sommaren en aning i jorden, hålla frosten borta och få potatisen att gro. Jag vill också att odlingen skulle finnas nära tillhands för att jag ska kunna hålla lite koll på vad som händer med den, samt att jag också tycker om att se odlingsbäddar utanför fönstret rent estetiskt. Dessutom har det visat sig att det även fanns en annan utmanande aspekt av projektet, då mina grannar i olika omgångar har uttryckt sig ogillande om bädden.

De närmsta grannarna tyckte inte om det. Och trädgårdsgruppen i huset (ja, vi har en sådan) tyckte det var rätt opassande med odlingsbäddar. Bäddar är sådant man har på odlingslotter och inte i våra trädgårdar. De vill se rabatter och blommor. Dessutom var det problematiskt med all en viss lök jag hittat under gräsmattan, som jag försiktigt tagit upp och planterat om. Att sedan bädden låg på en allmänning togs väldigt allvarligt.

Hur som helst har den nu legat där i några månader nu. Det verkar ta sig, men en aning segt. Intill potatisen planterade jag om löken som låg där innan och även lite ny vitlök. Lökarna har kommit igång, de verkar må riktigt bra. Men de ska egentligen inte bli något förrän i vår och vitlöken ska skördas i slutet av nästa sommar, alternativt till hösten.

Jag märkte också efter någon månad att gräset successivt börjat förmultna, vilket gjort täcket avsevärt mycket tunnare. Så jag fyllde på med mer gräs från samma källa så att täcket kunde bli en halv meter tjockt igen. Jag vet inte ifall detta var särskilt bra eller inte. Men det märker jag, antar jag :)