Tag Archives: löv

Tipiodling

P9110034Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!

P9110036Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.

Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.

Pb260002Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.

Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.

Pc220025

Automatlandet under helgen 2-3 maj

p5020041

Vi blev jävligt många den här helgen på automatlandet. Tror vi var uppåt 20 under lördagen som jobbade, och kanske 6-8 stycken under söndagen. Och mycket blev gjort.

En kort sammanfattning och innehållsförteckning över det här inlägget:

Gödsel hämtades från Säby Gård

p5020028

p5020030Jag vaknade kl 07.00 i Skarpnäck efter en hård dag med Automat. Vi hade gjort runt 500 mackor vi gav bort mot donationer under hela första maj. Det hade varit sjukt roligt, men tungt. Vi jobbade hårt från klockan 06.00 till 23.00 med att göra mackor, koka kaffe, cykla runt hela jävla stan med våra chris-cyklar, skricka åt folk att käka mackor och dricka kaffe, osv. Så det var relativt tugnt att slänga sig på cykeln och ta sig till Järna.

Väl framme mötte jag upp vår käre trädgårdsmästare Johan med traktor och gödselspridare. Vi fick nästan 2 kubik komposterat gödsel med min cykel på toppen och körde mot odlingen.

Vi har nu fem bäddar på frilandet

p5020035Kanske någon timme efter att jag och Johan landat med all gödsel framför landet, kom en jävla massa folk. Vi gick snabbt igenom vad vi skulle kunna hinna med under dagen och satte igång arbetet. Det var grymt peppande att se så många jobba, snacka, dricka kaffe, hänga ut och käka mackor. Och vi fick mycket gjort.

Den jord vi fixade till helgen innan och lite därefter gjordes till bäddar och mer jord bearbetades som vi gjort tidigare. Vi blandade ner ungefär 1-2 skyfflar gödsel och blandade ner. Eller rättare sagt, vi började med att lägga det ovanpå färdiga bäddar med jord från gångarna. Men märkte snart att det borde vara mycket smartare att först lägga på gödsel och sedan lassa på jord från gångarna. På så sätt slipper vi vända ner gödslet, då det redan ligger under jord. Men det var nog bara den sista bädden vi lyckades med det. Hur som helst ska inte gödsel ligga framme i solljus, då kvävet sticker iväg i luften och gödslet torkar ut. Dessutom vill gödsel ätas upp av organismer i jorden, som definitivt inte trivs ovan jord. Och rötterna vill komma åt näringen och trivas i strukturen jorden med gödsel bildar. Därför bör gödslet gärna ligga en bit ner. Maskarna kommer sedan även att sprida på gödslet genom att äta upp det och bajsa ut den någon annanstans.

p5020045

I de fem bäddarna ska det senare planteras potatis, bönor, betor, lök, morötter, palsternackor, mangold och spenat.

En större ruta gamla bäddar med sjukt mycket kvickrot grävdes upp och gjordes till bäddar

p5030055

När de andra gjorde bäddar tog jag och några andra oss an att gräva upp en större ruta med någon gammal odlingslott. Den hade något så sjukt mycket kvickrot och lite gamla rester från tidigare odlingar. Och detta tänkte vi att vi kunde åtgärda med blött tidningspapper och diverse täckmaterial (gräs, halm, löv och lite gamla stjälkar). Tanken med denna metod är att hålla ogräsen under ett tjockt lager med tidningspapper. De ska alltså inte orka växa sig igenom lagret. Allt ogräs hindras såklart inte, men när det är så mycket ogräs att det blir så jobbigt att rensa, så håller man det värsta borta i alla fall. När vi sedan odlar i detta gör vi små hål i pappret där vi sätter våra plantor.

Jag förklarar vad vi gjorde, steg för steg:

Att försöka bli kvitt ogräs med tidningspapper

p5020050

  1. Först och främst grävde vi upp allt och slog sönder alla större jordkockor. Vi rensade aldrig ut något ogräs, utan låt allt bara ligga kvar. De ogräs som inte orkar växa genom tidningspappret bildar ingen fotosyntes och dör förhoppningsvis så småningom. I så fall förmultnar det och blir till fin mull. Det samma gäller för alla de växter som lyckats bilda blad och stjälkar.
  2. Efter det blötte vi tidningspapper och lade ovanpå jorden. Vi tog då en hel tidning, dvs. ett lager med flera sidor, blötte de, vek upp och lade de om lott. De ska gärna överlappa varandra så att vi inte får några sprickor/glipor där någon kvickrot kan leta sig fram igenom.
    p5020051
  3. Därefter samlade vi täckmaterial var vi än kunde hitta det. Det fanns en hög med lite samlat löv och gräs, men vilket inte räckte särskilt långt. Vi fick helt enkelt gå loss med krattor och räfsor på gamla högväxtande gräsmattor och i dungar på jakt efter gräs och löv. Det gick rätt bra och vi kunde slutligen täcka lagret med tidningspapper med allt vi hittat. På så sätt håller vi tidningspappret på plats och håller lite av fukten i pappret kvar.
    p5020049

Slutligen lade vi lite ull i gångarna mellan bäddarna med tidningspapper. Sniglar gillar inte ull och ogräs har svårt att växa igenom det. Dessutom är det rätt skönt att gå på barfota, om man nu skulle få för sig det.

Nässelvatten blandades och sprayades över hela landet

p5030060Nässelvatten har flera effekter. Dels kan man använda det som gödningsmedel då det innehåller en del kväve. Och dels kan man se det som en medicinalväxt som även gör sig bra i jordar. Det ska tydligen ge en effekt av att jorden håller sig ifrån sjukdomar och svamp. Inte helt och hållet, men i all fall något mer resistent. Eller om det är växterna som växer i det som blir bra av det. Jag vet inte, och återkommer i ämnet när jag läst på lite mer.

p5030058Jag satte nässlor i vatten för några dagar sedan för att jäsa. I lördags hade det legat i vatten under 5 dagar och det hade bildats en hel del skum på ytan. Jag antar att det var redo att användas. Men jag vet att man kan koka nässlor också, om det skulle vara så att man vill använda nässelvattnet redan dagen efter.

Vi rörde om och blandade ut det jästa nässelvattnet med ungefär 10 delar vatten från kranen. Därefter fyllde vi en en såndär spridare man har på ryggen, med pump och spraymunstycke.

Sen sprutade vi ut innehållet på hela stället där vi tänkt odla saker.

p5030063

Lövkompost

Det är höst. Det ligger löv överallt. Och om ett halvår, sisådär, så är det vår och du tänker på att köpa såjord.

Det är höst. Det ligger löv överallt. Du krattar ihärdigt upp allt du hittar och gräver guld i lövkomposten du gjorde tre år tillbaka.

Det är sjukt enkelt att lägga sig en lövkompost och det ger dig goda möjligheter för fina jordar. Det enda du behöver är löv och gödsel (eller urin, alltså kiss, eller något annat kväverikt som får nedbrytningen att gå igång). Får du även tag på halm så vore det också bra.

Lövkomposten ger dock ingen näringsrik jord som t ex en välbrunnen gödselkompost gör, eller en matkompost. Däremot får du en sjukt fin struktur och i många fall är det just det du vill ha, och då utan någon vidare näring. Som t ex när du vill så frön. Dessa vill helst inte ha någon vidare näring, utan snarare en lucker jord grodden kan växa i utan något vidare motstånd samt en jord som håller fukten. Lövkompost ger just en sådan jord. Det finns dock lite delade meningar om detta med näring för uppdragning av planter. Kort kan jag skriva att näring hämmar och bränner små groddar. Därför ska du inte ha någon vidare näringsrik jord om du vill öka chanserna för grodden att komma upp. Däremot kan näring i jorden också se till att härda plantan lagom till att du ska omplantera den i odlingsbädden. Men då riskerar du ett visst svinn. Ska du odla väldigt mycket och har massor med tid att ta hand om dina plantor, så kanske du ska överväga att använda en näringsfattig jord. Ska du däremot odla i mindre utsträckning och tycker att plantorna gott kan klara sig själva, så är det nog bättre att låta de härdas. Vill du då ha näring i din jord, kan du blanda lövkomposten med en något mindre del annan mer näringsrik kompost.

Det är dessutom ett bra alternativ till torv, som du inte kan fixa själv, utan måste bryta eller köpa. Torv tar dessutom uppemot 1000 år att bli till, vilket gör att torv gott kan klassas som fossilt. Det finns sjukt många användningsområden för torv, så torv bryts och exploateras som vilken annan ändlig resurs som helst och tar förr eller senare slut. Jag tänker skriva mer om torv senare och varför du ska skita i att köpa det.

  1. Kratta upp alla löv du hittar. Det finns lite olika idéer om det här med att olika löv tar olika tid på sig att brytas ned. Eklöv t ex är mycket hårdare och tar mycket längre tid på sig än t ex björklöv. Skit i det. Kratta upp allt bara och så märker du hur lång tid det tar. Det är hur som helst värt det.
  2. Blanda löven med något som får nedbrytningen att komma igång ordentligt. Gödsel är sjukt bra och du behöver inte alls särskilt mycket (kanske en skottkärra på en hög som är 1,5×3 m och 1,5 m hög). Den behöver inte var utblandad med halm och den kan innehålla en massa kiss. Men gödsel kan vara lite klurigt att få tag på ibland. Så istället skulle du kunna kissa på löven istället. Kissar du på lövkomposten behöver du antagligen göra det några gånger per år, då kvävet försvinner fortare än om du hade gödsel. Men du skulle lika gärna kunna hoppa både urin och gödsel, men vilket gör nedbrytningen väldigt mycket mer långsam. Använd dock inga matrester, då dessa kan innehålla alldeles för mycket salt (från matlagningen), vilket kan göra jorden dålig som t ex såjord.
  3. Lägg komposten som en limpa som är typ 1,5 m bred och 1,5 m hög. Den kan vara hur lång som helst. Har du tillgång till halm kan du täcka hela komposten med det. Detta isolerar värmen och fukten.

Om du orkar kan du även vända på komposten några gånger per år. Hur som helst tar det ungefär tre år innan komposten har blivit till fin mull som du kan använda för att göra såjord och planteringsjord.