Senare på kvällen fortsatte jag några timmar med att så morot och palsternacka. Vi gjorde fyra rader med 30 cm mellanrum i två bäddar. Där varannan rad fick lök och varannan morot eller palsternacka och senare även spenat, rödbetor och polkabetor. Löken har en tendens att jaga bort morotsflugan som även gillar palsternacka och betor. Därför har vi dom ihop.

Jag sådde morötterna och palsternackorna genom att lägga gammal så- och plantjord i såraderna. Lerjorden är alldeles för grov för våra små kultiverade frön att gro i. Därför vill vi ha en fin och fuktig jord att bädda in dom i. Men när de väl grott och bildat rötter, kan de gott tränga ner i leran.

Vad man annars kan göra ifall man saknar så- eller plantjord, är att finfördela leran. Dvs. att krossa alla klumpar fint nog att lerjorden blir som sand. Men vilket vi inte har tid eller ork med för tillfället.

Jag gör en liten steg-för-steg-lista över hur jag gjorde:

1. Jag använde den senaste såradskrattan (eller såradsmarkören, som det tydligen också kallas) vi gjorde med 30 cm avstånd mellan raderna.
2. I de rader vi ska så i, strödde jag ut gammal så- och plantjord. Det är främst lövkompost och torv i dessa jordar. I plantjorden finns även en del hönsgödsel. Jag tog ganska mycket. Kanske en näve per 20 cm. På så sätt har fröna en fin jord att gro i innan de kör ner sina rötter ner i leran. Jorden håller också fukten bra.
3. När jag sådde palsternackorna, lade jag frön med 5 cm mellanrum. De vill inte växa så tätt. Men dels är grobarheten 85% och dels är det bara gott att gallra i efterhand och käka upp dom. Morötter har rätt små frön. Och så var det rätt sent när jag skulle så dom. Så de strödde jag ut lite på måfå på plantjorden. På några ställen kom det kanske 10 frön och på andra med 5 cm mellanrum. Dessa får vi också gallra.
4. När sådden var klar, lade jag lite jord ovanpå och sedan lera. Slutligen plattade jag till en aning, typ pressade ihop jorden med foten. Frön vill generellt tydligen ha det lite sammanpressat, men dock inte för hårt packat.

Vattning

Nu håller jag på att vattna fältet en aning. Det har varit relativt torrt länge, även om det regnat lite då och då. Bäddarna var en aningen fuktiga en bit ner. Men i stort rätt torra. Därför satte jag igång en vattenspridare nu framåt natten. Särskilt viktigt efter sättningen och sådden att det blir en gynsam miljö i bäddarna för att fröna, lökarna och potatisen ska börja gro.

Jag vet dock inte ifall kväll/natt är den bästa tiden. Som jag förstått det gillar sniglarna det och de kan börja röra sig mot plantorna. Tror att tidig morgon innan solen börjar steka är den bästa tiden, eller under mulna dagar.

Men så satte jag igång i alla fall. Vattenspridaren är inge vidare och trycket dåligt, så jag får gå ner till fältet vid jämna mellanrum och flytta på spridaren. Det blir sen natt med pannlampan och gummistövlarna igen.

Det blev två olika sorter: Sava och Asterix. Det är två sena sorter, vilket betyder att vi kan skörda dom rätt sent på hösten och lagra dom de sista månaderna innan COP-15, då vi tänkt servera dom med folkköket.

Jag tänker att de kan få ligga i växthuset och fånga ljus och värme i kanske två veckor, eller till mitten av maj. Därefter har vi arbetshelg i automatlandet då vi sätter ner dom i jorden.

Efter potatisen tog jag mig ner en sväng till våra perennrabatter. Vi har en del perenna örter mitt i automatlandet: timjan, salvia, lavendel, johannerört, oregano och rosmarin. De står där sen tidigare år då någon annan odlade på just den biten. Jag klippte ner buskarna, rensade lite ogräs och luckrade en aning. Men hann inte klart med allt och tänker att vi gör det sista ihop nästa helg. Det skulle vara helt fantastiskt om vi kunde komplettera våra egenodlade folkköksgrönsaker med egna egenodlade folkkökskryddor också. Och framförallt kan vi krydda maten vi gör under arbetshelgerna med färska örter.