Tag Archives: potatis

Stor beställningslista till Runåbergs

Så blev det dags igen, och nästa lika sen som förra året. Det blev väldigt mycket, trots att vi har en hel del över från förra året. Men fröna ska ner på lite olika ställen i lite olika odlingar. Folkköksodlingsprojektet fortsätter, men nu i Skarpnäck och till det behöver vi många fröer. Men så har jag också Tipiodlingen samt lite rabatter och bäddar här och var. Jag kommer säkert komplettera med fler fröer det här året och det blir säkerligen lite från Sesam också. Dessutom måste vi få tag på jordärtskockor och potatis.

ArtNr Artikel
9240 Dwarf Sweet Green
K160 Basilika, Genovese
6285 St. Victor
6030 Rijnsburger
2720 Mammuth
2620 Mars
2680 Tall Utah 52/70
4340 Red Deer Tongue
550 Uniflorus giganteus
K570 Kryddtagetes, Golden gem
4750 Large leaved d´orlanda
5185 Thompson
5275 Pentland brig
5640 Superschmelz
5730 Snöboll
1100 Oriental saladini
5290 Nero di Toscana
5800 Runåbergs rädisor
5315 Cabeza
5375 Granaat
5570 Holsteiner Platter
6760 Praktmålla
6750 Aurora Orach Mix
6630 Lucullus
6657 Erbette
3675 Lady Godiva
3485 Lebanese White Bush
7730 Goldie
6990 Nyzeeländsk spenat
9400 Vallört (Comfrey)
61 Krukmakare
2940 Zefa fino
8280 Dragon Langerie
3090 Painted Mountain
7050 Pusztagold
7265 Marmande VF
6950 Isört
6450 Mary Washington
564 Marine
625 Vild luktärt
K600 Backtimjan
K543 Sötflockel
K545 Bredbladig syra
3300 Kalebass

Tipiodling

P9110034Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!

P9110036Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.

Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.

Pb260002Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.

Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.

Pc220025

Om sista ordentliga höstskörden och lite utvärdering

Pa180035

Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.

Arbetet

Pa180027När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.

Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.

I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.

Skörden

Pa180030Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.

Pa180039

Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.

Pa180022 Pa180036

Vintersquash skördades och ruttnade bort (nästan)

P9210104Jag fick höra att pumporna/vintersquashen helst skulle skördas precis efter första frosten. Frosten skulle “härda” frukten lite inför lagringen. Dessutom kan bladen, som dyker under direkt vid första minusgraden, skydda frukten från alltför kalla temperaturer. Men så fick jag detta tips lite försent. Jag tänkte att våra vintersquash gott kunde ligga kvar ett tag och att de gott klarar några frostnätter, så länge det inte är minus hela dagar. Men så skulle det alltså inte vara.

Hur som helst, jag tog upp alla våra vintersquashar någon gång i början av oktober. De hade då legat ute några riktigt kalla nätter, men de togs i alla fall upp innan de riktigt kalla dagarna började komma. De såg då också riktigt fina ut där de låg, blottade, då alla blad och stammar både fryst och förmultnat bort.

P9210106

Den sena skörden märktes inte förrän det hade gått någon månad då många började ruttna. Jag gick och vände på dom lite då och då, ifall de skulle (vilket de kan göra ibland) bli för tunga för sig själva och krossa sig själva på undersidan. Så det fick bli mycket soppa hemma den tiden. Jag kom hem med en stor påse vintersquash med bortskurna delar att dela ut till grannar, folkköksfolk och vänner. Vi gjorde också några gig med folkköket där mycket av innehållet bestod av vintersquash. Squash/pumpa, potatis, purjolök, fänkål, chili och kokosmjölk är en oslagbar kombination, särskilt ifall du får den serverad i en kopp från vår chistianiacykel en kall höstdag.

Kontinuerlig bondböneskörd

Pa180020Jag började skörda bondbönorna redan i början av september. Men då skördar vi bara torkade bönor för lagring och inga färska gröna, vilket vi annars kunna skörda och äta i augusti. Vi väntade helt enkelt till dess att bönskidorna blivit bruna, nästintill svarta. Bönorna ligger då redan relativt torkade inuti och skidorna är lätta att bryta sönder. Så vad jag gjort, helt enkelt, sedan början av september och tills nu i mitten av oktober, var att gå och plocka svarta skidor från bondböneplantorna lite då och då. Nu den 18:e oktober var jag och Tomas i Folkköksodlingen och drog upp alla plantor för att sedan börja skörda potatisen som bondbönorna samplanterats med. Bönorna lade jag ut på dukar i köket i några dagar innan jag sedan stoppade ner dom i en stor papperspåse.

P9070002

Bondbönor och potatis, uppföljning

Jag nämnde tidigare några ångestmoment angående vår blandning av bondbönor och potatis. Vi trodde det inte skulle gå vägen riktigt då några bönplantor helt var täckta med potatisblast. Men så fel vi hade, det var superlungt. Några veckor senare efter att jag skrev inlägget hade bönorna tagit sig och allihop blivit små torn bland potatisen.

Avslagen potatis

p9010100Potatisblasten är nu helt gul. Jag tror den inte blommade en enda gång under hela säsongen. Nibble hade varnat om dåligt utsäde, men de här stackarna har mått riktigt dåligt. Så jag slog av blasten. Det hade nog varit mycket bättre att slå av den så fort vi märkte att den började gulna, vilket var i början av augusti. Men så åkte alla bort och inget blev gjort.

Men lite potatis blev det. Jag skördade lite någon dag efter att jag slagit av blasten, och det var en helt ok skörd. Inte så många, men tillräckligt. Och inte heller så många som ruttnat.

Att blanda bondbönor och potatis

p6220028Vi blandade bondbönor och potatis i två bäddar. Vi sådde och satte de i ett mönster av var tredje bondböna mellan potatisarna. Detta gjordes också samtidigt, alltså samma dag.

I de fall bondbönorna tagit sig ordentligt och vuxit till sig har det här mönstret varit lyckat. Potatisen täcker marken där den breder ut sig horisontellt. Bondbönan växer uppåt vertikalt. De konkurrerar därmed inte om platsen. Men i de fall bondbönorna inte tagit sig, utan där snarare potatisarna vuxit förbi, så får de stackars bondbönorna ett täcke av potatislöv. En del har en en jungel över sig. Jag tror inte de kommer få tillräckligt med ljus och kunna växa till sig så att de kommer förbi. Eller så gör de ändå det, men att skörden blir något senare.

Vi diskuterade detta under lite ogräsrensande för någon dag sedan och kom på lite olika lösningar.

  • Framförallt bör man nog se till att så bondbönorna kanske en vecka innan potatisen sätts.
  • Mönstret kan ses över. Kanske bör de sås och sättas i tre rader med en mittenrad av bondbönor och med ett större radavstånd.
  • Eller så kanske avståndet mellan bönorna och potatisen ska vara lite större.

Blåst i folkköksodlingen

p5270006Folkköksodlingen i Automatlandet fick rejält med blåst i dag. Fiberväven över sellerin och purjon flög iväg några gånger, täckmaterialet med tidningar och allt flög också iväg. Så det gick åt några extra timmar i dag med att kratta ihop mer täckmaterial och sätta på fiberduken igen med lite bättre fästen. Jag passade även på att rensa en del ogräs, vilket nu börjar ta sig på allvar. Men det var fint, för en hel del av det vi sått har börjat gro. Löken spirar, bondbönorna visar sig, potatisen och även någon majs. Jag har också märkt att arbetet också går mycket lättare under kvällstid. Solen är inte lika stark, ljuset behagligt och arbetet tenderar att kännas mindre stressigt och mer fokuserat.

p5270008

p5270011p5270013

Två bäddar potatis och bondbönor

p5120018I kväll fick vi klart det vi påbörjade i lördags. Vi blev några få i lördags och orkade inte jobba så länge. Men vi fick i alla fall ner 10 kilo potatis och några bondbönor i en bädd. Och i kväll fick vi ner lika mycket i ytterligare en.

Vi satte två olika potatissorter. Sava och Asterix. Bondbönorna är Witkiem, och de sådde vi mellan var tredje potatis. På så sätt kommer samtliga potatisplantor växa i närheten till en bondböneplanta. Vi försköt också bondbönomönstret mellan raderna, vilket gjorde att varje böneplanta fick tre potatisar framför sig. Ok, jag märker att jag förklarar detta ganska dåligt. Och jag har heller ingen bra beskrivande bild. Men jag försöker göra mönstret med text istället (P för potatis och B för böna):


Rad #1: P P P B P P P B P P P B
Rad #2: P B P P P B P P P B P P

Radavståndet blev 60 cm och plantavståndet 20. Potatisarna grävde vi ner 15 cm ner i jorden. Bönorna fick ligga ungeför 5 cm ner med rätt mycket gammal så- och plantjord samt lite aska.

p5090004