Tag Archives: Skörd

Om sista ordentliga höstskörden och lite utvärdering

Pa180035

Det var oktober och vi var tvungna att dra upp de sista (nästan) grönsakerna och försöka avsluta säsongen. Trådgårdsmästaren Johan på Skillebyholm har andra storslagna idéer för fältet och vi flyttade hela odlingen istället till Skarpnäck. Så den 18:e oktober var vi två starka folkköksodlare ute på fältet och drog upp i stort sätt allt vi hittade.

Arbetet

Pa180027När vi drog igång det här projektet hade jag mycket lite aning om vad det här skulle ge i arbete och skörd. Jag såg framför mig några säckar potatis, lite morötter, några salladshuvuden, en massa ogräsrensning och folk som kom för att hjälpa till vid typ varje helg. Hjälp blev det inte så mycket av under säsongen, däremot var det några som kastade sig in i projektet nästan från start och drev det tillsammans med mig. På så sätt var vi en liten kärna av folk som skötte odlingen dagligen. Ganska så sällan kunde vi mobilisera våra vänner utifrån för att komma och hjälpa till.

Det började dock ganska hoppfullt. Vi lyckades samla uppåt 20 personer som gjorde allt det tunga vårarbetet under två dagar, som att gräva bäddar och lassa gödsel. Men därefter var intresset att komma hit och göra trädgårdsarbete inte lika poppis. I slutet av säsongen och till skörden var det i stort sätt bara jag som tog hand om odlingen, förutom i några få undantag. Jag måste dock medge att vi var rätt dåliga på att bjuda in folk i tid. Många gånger skickade jag ut sms om att vi skulle göra något bara någon dag i förväg. Och det var rätt långt för många i Stockholm att åka för att komma ut hit.

I det hela tycker jag ändå att vi ska vara nöjda med den kollektiva insatsen vi fick. Vi fick folk att komma när det var som mest, särskilt där i början. Under säsongens gång var det mest ogräsrens, bevattning, lite sådd och skörd, vilket ofta var svårt att planera in. Vi rensade ganska flitigt i början, lite sådär varje dag under juni. Men vilket sedan avtog och ogräset växte till sig, men inte sådär alldeles för mycket och ohanterbart. Vi vattnade kanske tre eller fyra gånger totalt under hela säsongen. Mestadels under juli, men kanske en gång i juni och en till två i augusti/september.

Skörden

Pa180030Odlingen har verkligen givit oss grönsaker hela säsongen. Från och med juni till december har vi skördat och brukat allt vi odlat i automatlandet. Både privat, för luncher och middagar, och till folkköket för de olika gig vi hade under säsongen. Vi åkte till en festival i augusti där vi tog med en hel del från det egna landet, men också massor av grönsaker vi fick donerat från vänner i området. Vi var även i Finland och lagade mat under ett aktionsläger mot kärnkraft och uranutvinning. I Skarpnäck var vi involverade i en frihetlig fotbollskupp och därefter har vi serverat soppa i olika omgångar (Aktion mot deportation, Aspuddsbadet, Shut it down) med våra grönsaker som huvudsakliga ingredienser samt donerat grönsaker till folk som hjälpt till och till folk i några ockuperade hus. Och slutligen fick vi med oss 200 kilo grönsaker till Köpenhamn där vi jobbade ihop med ett flertal andra folkkök från olika håll i Europa.

Pa180039

Generellt tycker jag skörden var bra. Morötterna var stora och saftiga, palsternackorna gigantiska (i mina mått) och vintersquashen stora. Vi fick också en bra kvantitet och det räckte långt med tanka på hur många vi serverade under säsongen. Dock är allt nu redan slut, så vi fick aldrig reda på hur bra sakerna var för lagring. Vintesquash började ruttna ganska tidigt och vi fick använda den lite hela tiden för att slippa slänga, så många soppor med squash blev det. Hur som helst hade jag inte väntat mig så här fina grönsaker, att de skulle smaka såhär mycket och vara så fina.

Pa180022 Pa180036

Vintersquash skördades och ruttnade bort (nästan)

P9210104Jag fick höra att pumporna/vintersquashen helst skulle skördas precis efter första frosten. Frosten skulle “härda” frukten lite inför lagringen. Dessutom kan bladen, som dyker under direkt vid första minusgraden, skydda frukten från alltför kalla temperaturer. Men så fick jag detta tips lite försent. Jag tänkte att våra vintersquash gott kunde ligga kvar ett tag och att de gott klarar några frostnätter, så länge det inte är minus hela dagar. Men så skulle det alltså inte vara.

Hur som helst, jag tog upp alla våra vintersquashar någon gång i början av oktober. De hade då legat ute några riktigt kalla nätter, men de togs i alla fall upp innan de riktigt kalla dagarna började komma. De såg då också riktigt fina ut där de låg, blottade, då alla blad och stammar både fryst och förmultnat bort.

P9210106

Den sena skörden märktes inte förrän det hade gått någon månad då många började ruttna. Jag gick och vände på dom lite då och då, ifall de skulle (vilket de kan göra ibland) bli för tunga för sig själva och krossa sig själva på undersidan. Så det fick bli mycket soppa hemma den tiden. Jag kom hem med en stor påse vintersquash med bortskurna delar att dela ut till grannar, folkköksfolk och vänner. Vi gjorde också några gig med folkköket där mycket av innehållet bestod av vintersquash. Squash/pumpa, potatis, purjolök, fänkål, chili och kokosmjölk är en oslagbar kombination, särskilt ifall du får den serverad i en kopp från vår chistianiacykel en kall höstdag.

Kontinuerlig bondböneskörd

Pa180020Jag började skörda bondbönorna redan i början av september. Men då skördar vi bara torkade bönor för lagring och inga färska gröna, vilket vi annars kunna skörda och äta i augusti. Vi väntade helt enkelt till dess att bönskidorna blivit bruna, nästintill svarta. Bönorna ligger då redan relativt torkade inuti och skidorna är lätta att bryta sönder. Så vad jag gjort, helt enkelt, sedan början av september och tills nu i mitten av oktober, var att gå och plocka svarta skidor från bondböneplantorna lite då och då. Nu den 18:e oktober var jag och Tomas i Folkköksodlingen och drog upp alla plantor för att sedan börja skörda potatisen som bondbönorna samplanterats med. Bönorna lade jag ut på dukar i köket i några dagar innan jag sedan stoppade ner dom i en stor papperspåse.

P9070002

Lökskörd

P9090027

P9090030Jag drog upp alla lökar den 9:e september. De gröna bladen hade sloknat för länge sedan och jag tyckte det började bli dags att ta hand om dom. Dessutom räknade jag med att skörda det mesta från folkköksodlingen på egen hand parallellt med skolan, vilket gjorde att jag fick göra skörden lite hela tiden under en längre tid.

Vad jag gjorde var att dra upp alla lökar, lade dom sedan i solen för att torka (förutom under nätterna och när jag inte var omkring ifall det skulle börja regna). Det tog några dagar innan jag tyckte de var torra nog varpå jag började göra rent dom en aning och la dom i nätsäckar av plast. Det var dock många lökar, så det tog några dagar. Slutligen hamnade säckarna i jordkällaren i väntan på Köpenhamn.

Ingen lyckad portlak

Vi sådde portlak i början av sommaren (tror det var i slutet på juni). Och vinterportlak i slutet av augusti. Men vilket inte blev särskilt bra. Synd, de är väldigt fina och goda att ha. Men jag försöker sammanfatta lite.

Portlak

P9020122

Den är verkligen fin. Tjocka köttiga fina blad. Ser lite ut som någon tropisk växt vi snarare brukar ha inomhus som någon garderobsblomma, typ. Den smakar dock inte särskilt mycket egentligen. Men som salladsväxt tycker jag den är perfekt. På Skillebyholm hade vi den i växthus och det blev rätt bra. De växte mellan tomaterna och skördades ibland till köket för lunchsallader. Jag tyckte verkligen om den. Men när jag försökte så den själv i folkköksodlingen så ville den inte riktigt bli bra. Det blev plantor och några ganska stora. Men det fanns inte så mycket blad att skörda, för de blev snabbt uppätna eller gula.

Vinterportlak

P9020123

Vinterportlaken verkade dock må lite bättre. Men den hann aldrig bli stor nog innan frosten tog sig. Kanske augusti var försent för den. Vi provade att förodla några för Skillebyholm till frilandet. Dessa sattes ut rätt tidigt, om jag minns rätt, men vilka gick i blom förtidigt. Nästa säsong ska jag så dom i slutet av juli istället, så får vi se om det går bättre.

Att så spenat i början av sommaren verkar sådär halvbra

P7020017Jag drog upp all spenat tillslut, efter att den varit i full blom ett tag. Kanske inte all spenat, men helt klart de flesta plantorna. Och smaken började bli riktigt dålig. Så vad jag gjorde var att dra upp all spenat till härlig soppa till 100 pers vi sedan delade ut mot donationer för folkköket. Det var både en aktion/demo mot Stockholmsprogrammet och en ockupation av Kodakhuset där folk ville ha mat.

Spenat i början av sommaren

Tanken var att vi skulle odla först spenat, skörda den nu i mitten av sommaren och sedan så betor i samma rader. Men spenaten gick i blom fort, lite för fort och jag fick sedan höra att betorna inte skulle hinna ta sig i tid och bli särskilt bra lagom till skörd till hösten. Detta beror på en mängd olika faktorer, så som det lokala klimatet, jorden, sorter osv. Men vad jag fick veta var att just här i området (Järna, Stockholm, Södermanland) skulle spenatodlingen vara relativt utdömd, alltså att spenat skulle vara jättesvårodlad. Och att betor helst skulle ner i jorden på våren. Andra som odlar i området och särskilt en person som kom med värdefulla tips i ämnet, odlade först betor, skördade dom till sensommaren varpå han sådde spenat i samma rader. När jag fick höra om allt detta gav jag upp betorna och planerade in följden till nästa säsong istället.

Gallrade morötter

Det är verkligen tider för ogräsrensning. Våra små kultiverade växter konkurreras ut av ogräs och i vissa fall har de vilda växterna tagit överhanden fullständigt. Det är bra, det är fin växtkraft och ett täcken på vad marken egentligen vill vara eller är ute efter. Men vi försöker få liv i våra hårt kultiverade små plantor och rensar därför bort sådant som konkurrerar om näringen i jorden och ljuset från solen. Är du på ogräset under juni så kommer dina kulturväxter växa på sig och sedan har de tagit överhanden och ogräset blir inte samma problem längre under efterföljande månader. Och lite ogräs är ingen fara, snarare bra då det täcker marken (så länge du inte odlar med täcke), och därmed håller fukt och liv i jorden intakt.

Idag rensade vi och gallrade bland morötterna och palsternackorna. Morötternas frö är väldigt små och de brukar sås så att det växterna gärna bildar små skogar lite här och var. Därför var det nu läge att gallra lite och inte låta dom konkurrera ut varandra. Vi gallrade dock inte så hårt och sparade några mellanrum på någon centimeter. Då kan vi gallra lite senare igen när de är lite större och på så sätt få små skördar av mini-morötter.

p6220029p6220031