Tag Archives: sniglar

Automatlandet fick pumpa och lite mer majs

p6100084I våra täckta bäddar med tidningspapper och gräs, planterade vi igår lite pumpa och majs. Vi hade två majs kvar, efter att resten ätits upp av en råtta i växthusen. Det är en pumpa bra för lagring, så att den håller till COP-15 i december, som heter Long Pie. Majsen heter Ashworth, och det var den som vi också direktsådde för några veckor sedan.

Bönorna och majsen som vi sådde slutet av maj har tagit sig ytterst lite. Bara några få vill visa sig och många har ätits upp av sniglar (en av många nackdelar med täckodling då sniglar älskar fuktiga täcken). Vi får nu se hur de som kommit upp och hur planteringarna av majsen och pumpan tar sig. Eventuellt sår vi lite mer majs och bönor nu nästa vecka.

p6100088

Odlingslotten fick tomater

p6120001Efter att pumpan och majsen var nere och lite ogräs rensat. Så gick vi ner till den gamla odlingslotten och planterade 12 körsbärstomater (Cheerio) och en kamomill. Jag var där nere för några dagar sedan och sått lite Japansk kål (Mizuna) som redan börjat ta sig lite men är hårt ansatt av jordloppor. Lite anisisop planterades då också. Jag passade även på att täcka av odlingen från fiberduken.

Lök, morötter, palsternackor och bevattning

p5130019Vi satte lök i automatlandet i kväll. Både gul och röd lök vi fått från Nibble Trädgård och Seminarieträdgården. Det blev en massa över, så om någon behöver lök…

Senare på kvällen fortsatte jag några timmar med att så morot och palsternacka. Vi gjorde fyra rader med 30 cm mellanrum i två bäddar. Där varannan rad fick lök och varannan morot eller palsternacka och senare även spenat, rödbetor och polkabetor. Löken har en tendens att jaga bort morotsflugan som även gillar palsternacka och betor. Därför har vi dom ihop.

p5130022Jag sådde morötterna och palsternackorna genom att lägga gammal så- och plantjord i såraderna. Lerjorden är alldeles för grov för våra små kultiverade frön att gro i. Därför vill vi ha en fin och fuktig jord att bädda in dom i. Men när de väl grott och bildat rötter, kan de gott tränga ner i leran.

Vad man annars kan göra ifall man saknar så- eller plantjord, är att finfördela leran. Dvs. att krossa alla klumpar fint nog att lerjorden blir som sand. Men vilket vi inte har tid eller ork med för tillfället.

Jag gör en liten steg-för-steg-lista över hur jag gjorde:

  1. Jag använde den senaste såradskrattan (eller såradsmarkören, som det tydligen också kallas) vi gjorde med 30 cm avstånd mellan raderna.
  2. I de rader vi ska så i, strödde jag ut gammal så- och plantjord. Det är främst lövkompost och torv i dessa jordar. I plantjorden finns även en del hönsgödsel. Jag tog ganska mycket. Kanske en näve per 20 cm. På så sätt har fröna en fin jord att gro i innan de kör ner sina rötter ner i leran. Jorden håller också fukten bra.
  3. När jag sådde palsternackorna, lade jag frön med 5 cm mellanrum. De vill inte växa så tätt. Men dels är grobarheten 85% och dels är det bara gott att gallra i efterhand och käka upp dom. Morötter har rätt små frön. Och så var det rätt sent när jag skulle så dom. Så de strödde jag ut lite på måfå på plantjorden. På några ställen kom det kanske 10 frön och på andra med 5 cm mellanrum. Dessa får vi också gallra.
  4. När sådden var klar, lade jag lite jord ovanpå och sedan lera. Slutligen plattade jag till en aning, typ pressade ihop jorden med foten. Frön vill generellt tydligen ha det lite sammanpressat, men dock inte för hårt packat.

Vattning

Nu håller jag på att vattna fältet en aning. Det har varit relativt torrt länge, även om det regnat lite då och då. Bäddarna var en aningen fuktiga en bit ner. Men i stort rätt torra. Därför satte jag igång en vattenspridare nu framåt natten. Särskilt viktigt efter sättningen och sådden att det blir en gynsam miljö i bäddarna för att fröna, lökarna och potatisen ska börja gro.

Jag vet dock inte ifall kväll/natt är den bästa tiden. Som jag förstått det gillar sniglarna det och de kan börja röra sig mot plantorna. Tror att tidig morgon innan solen börjar steka är den bästa tiden, eller under mulna dagar.

Men så satte jag igång i alla fall. Vattenspridaren är inge vidare och trycket dåligt, så jag får gå ner till fältet vid jämna mellanrum och flytta på spridaren. Det blir sen natt med pannlampan och gummistövlarna igen.

Automatlandet under helgen 2-3 maj

p5020041

Vi blev jävligt många den här helgen på automatlandet. Tror vi var uppåt 20 under lördagen som jobbade, och kanske 6-8 stycken under söndagen. Och mycket blev gjort.

En kort sammanfattning och innehållsförteckning över det här inlägget:

Gödsel hämtades från Säby Gård

p5020028

p5020030Jag vaknade kl 07.00 i Skarpnäck efter en hård dag med Automat. Vi hade gjort runt 500 mackor vi gav bort mot donationer under hela första maj. Det hade varit sjukt roligt, men tungt. Vi jobbade hårt från klockan 06.00 till 23.00 med att göra mackor, koka kaffe, cykla runt hela jävla stan med våra chris-cyklar, skricka åt folk att käka mackor och dricka kaffe, osv. Så det var relativt tugnt att slänga sig på cykeln och ta sig till Järna.

Väl framme mötte jag upp vår käre trädgårdsmästare Johan med traktor och gödselspridare. Vi fick nästan 2 kubik komposterat gödsel med min cykel på toppen och körde mot odlingen.

Vi har nu fem bäddar på frilandet

p5020035Kanske någon timme efter att jag och Johan landat med all gödsel framför landet, kom en jävla massa folk. Vi gick snabbt igenom vad vi skulle kunna hinna med under dagen och satte igång arbetet. Det var grymt peppande att se så många jobba, snacka, dricka kaffe, hänga ut och käka mackor. Och vi fick mycket gjort.

Den jord vi fixade till helgen innan och lite därefter gjordes till bäddar och mer jord bearbetades som vi gjort tidigare. Vi blandade ner ungefär 1-2 skyfflar gödsel och blandade ner. Eller rättare sagt, vi började med att lägga det ovanpå färdiga bäddar med jord från gångarna. Men märkte snart att det borde vara mycket smartare att först lägga på gödsel och sedan lassa på jord från gångarna. På så sätt slipper vi vända ner gödslet, då det redan ligger under jord. Men det var nog bara den sista bädden vi lyckades med det. Hur som helst ska inte gödsel ligga framme i solljus, då kvävet sticker iväg i luften och gödslet torkar ut. Dessutom vill gödsel ätas upp av organismer i jorden, som definitivt inte trivs ovan jord. Och rötterna vill komma åt näringen och trivas i strukturen jorden med gödsel bildar. Därför bör gödslet gärna ligga en bit ner. Maskarna kommer sedan även att sprida på gödslet genom att äta upp det och bajsa ut den någon annanstans.

p5020045

I de fem bäddarna ska det senare planteras potatis, bönor, betor, lök, morötter, palsternackor, mangold och spenat.

En större ruta gamla bäddar med sjukt mycket kvickrot grävdes upp och gjordes till bäddar

p5030055

När de andra gjorde bäddar tog jag och några andra oss an att gräva upp en större ruta med någon gammal odlingslott. Den hade något så sjukt mycket kvickrot och lite gamla rester från tidigare odlingar. Och detta tänkte vi att vi kunde åtgärda med blött tidningspapper och diverse täckmaterial (gräs, halm, löv och lite gamla stjälkar). Tanken med denna metod är att hålla ogräsen under ett tjockt lager med tidningspapper. De ska alltså inte orka växa sig igenom lagret. Allt ogräs hindras såklart inte, men när det är så mycket ogräs att det blir så jobbigt att rensa, så håller man det värsta borta i alla fall. När vi sedan odlar i detta gör vi små hål i pappret där vi sätter våra plantor.

Jag förklarar vad vi gjorde, steg för steg:

Att försöka bli kvitt ogräs med tidningspapper

p5020050

  1. Först och främst grävde vi upp allt och slog sönder alla större jordkockor. Vi rensade aldrig ut något ogräs, utan låt allt bara ligga kvar. De ogräs som inte orkar växa genom tidningspappret bildar ingen fotosyntes och dör förhoppningsvis så småningom. I så fall förmultnar det och blir till fin mull. Det samma gäller för alla de växter som lyckats bilda blad och stjälkar.
  2. Efter det blötte vi tidningspapper och lade ovanpå jorden. Vi tog då en hel tidning, dvs. ett lager med flera sidor, blötte de, vek upp och lade de om lott. De ska gärna överlappa varandra så att vi inte får några sprickor/glipor där någon kvickrot kan leta sig fram igenom.
    p5020051
  3. Därefter samlade vi täckmaterial var vi än kunde hitta det. Det fanns en hög med lite samlat löv och gräs, men vilket inte räckte särskilt långt. Vi fick helt enkelt gå loss med krattor och räfsor på gamla högväxtande gräsmattor och i dungar på jakt efter gräs och löv. Det gick rätt bra och vi kunde slutligen täcka lagret med tidningspapper med allt vi hittat. På så sätt håller vi tidningspappret på plats och håller lite av fukten i pappret kvar.
    p5020049

Slutligen lade vi lite ull i gångarna mellan bäddarna med tidningspapper. Sniglar gillar inte ull och ogräs har svårt att växa igenom det. Dessutom är det rätt skönt att gå på barfota, om man nu skulle få för sig det.

Nässelvatten blandades och sprayades över hela landet

p5030060Nässelvatten har flera effekter. Dels kan man använda det som gödningsmedel då det innehåller en del kväve. Och dels kan man se det som en medicinalväxt som även gör sig bra i jordar. Det ska tydligen ge en effekt av att jorden håller sig ifrån sjukdomar och svamp. Inte helt och hållet, men i all fall något mer resistent. Eller om det är växterna som växer i det som blir bra av det. Jag vet inte, och återkommer i ämnet när jag läst på lite mer.

p5030058Jag satte nässlor i vatten för några dagar sedan för att jäsa. I lördags hade det legat i vatten under 5 dagar och det hade bildats en hel del skum på ytan. Jag antar att det var redo att användas. Men jag vet att man kan koka nässlor också, om det skulle vara så att man vill använda nässelvattnet redan dagen efter.

Vi rörde om och blandade ut det jästa nässelvattnet med ungefär 10 delar vatten från kranen. Därefter fyllde vi en en såndär spridare man har på ryggen, med pump och spraymunstycke.

Sen sprutade vi ut innehållet på hela stället där vi tänkt odla saker.

p5030063

Automatlandet har fått motorvägar med snigelzon

p4280024Jag mätte upp några bäddar i kväll. Det blev tre små motovägar med trottoarer intill. Klämde också in en snigelzon på en meter från kanterna

Snigelzon

Snigelzonen är ett sätt att få sniglar att inte orka ta sig till plantorna. Finns där en bit öppen jord kommer de ogilla att ta sig över den, och därför hänger de i utkanten av odlingen. Det gäller förstås inte alla sniglar, då några ändå kommer vilja ta sig över. Men det är i alla fall tillräckligt för att slippa gå och snigeljaga om dagarna.

p4280023

Jag mätte upp bäddarna till 120 cm breda och 22 m långa. Då får vi nog plats med det mesta. Dvs, två eller tre rader av diverse grönsaker. Bönor vill t ex ha 40-60 cm radavstånd. Och lök 25-50 cm.

p4280016

Odlingslotten

Odlingslotten fick sig lite gödsel, täckmaterial (halm och gräs) och en gång. Vi fick en halv dag till att ta hand om våra små lotter under skoltid idag. Jag fick ner ungefär 2 kg gödsel per m2, som jag grävde ner med spade. Därefter grävde jag upp en gång mitt i lotten och täckte bäddarna med jorden jag fick upp. Slutligen täckte jag det hela med halm och gräs. Gödsel ger gott om kväve för de asiatiska kålarna och salladssorterna jag ska planera där. Jag ville också få ner gödsel en aning, där ge ger som mest nytta, då det är rötterna som vill komma åt näringen. Täcket lade jag slutligen dit för att hålla fukten intakt och för att kvävet från gödsel inte ska sticka iväg. Men det håller också en del ogräs borta.

p4280019

Bonden här på Skillebyholm hade nyligen klippt sina får. Så jag fick tag på två stora skottkärror med ull, vilket jag lade i gången på lotten. Det är rätt juste att gå på ull när vi rensar ogräs på stället och det håller även ogräs borta, då inget orkar växa sig igenom ett tjock lager med fet ull.