Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!
Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.
Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.
Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.
Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.
Att täckodla är att dra på sig snigelproblem. Det får vi hårt erfara i folkköksodlingen. De käkar upp det mesta. Bland annat denna pumpa. Typ rakt igenom stjälken. Och sen glider den bort igen. De nöjer sig med att bara käka upp det väsentliga av plantan, och sen glider de iväg igen. Nästan alla bönor är samtliga blad uppätna, bara stjälken står upp. Så jag sådde lite nya bönor idag, och lite mer majs, då vissa inte kommit upp.
I våra täckta bäddar med tidningspapper och gräs, planterade vi igår lite pumpa och majs. Vi hade två majs kvar, efter att resten 
Efter att pumpan och majsen var nere och lite ogräs rensat. Så gick vi ner till den gamla odlingslotten och planterade 12 körsbärstomater (Cheerio) och en kamomill. Jag var där nere för några dagar sedan och sått lite Japansk kål (Mizuna) som redan börjat ta sig lite men är hårt ansatt av jordloppor. Lite anisisop planterades då också. Jag passade även på att täcka av odlingen från fiberduken.
Jag vaknade kl 07.00 i Skarpnäck efter en hård dag med 
Kanske någon timme efter att jag och Johan landat med all gödsel framför landet, kom en jävla massa folk. Vi gick snabbt igenom vad vi skulle kunna hinna med under dagen och satte igång arbetet. Det var grymt peppande att se så många jobba, snacka, dricka kaffe, hänga ut och käka mackor. Och vi fick mycket gjort.
Nässelvatten har flera effekter. Dels kan man använda det som gödningsmedel då det innehåller en del kväve. Och dels kan man se det som en medicinalväxt som även gör sig bra i jordar. Det ska tydligen ge en effekt av att jorden håller sig ifrån sjukdomar och svamp. Inte helt och hållet, men i all fall något mer resistent. Eller om det är växterna som växer i det som blir bra av det. Jag vet inte, och återkommer i ämnet när jag läst på lite mer.
Jag satte nässlor i vatten för några dagar sedan för att jäsa. I lördags hade det legat i vatten under 5 dagar och det hade bildats en hel del skum på ytan. Jag antar att det var redo att användas. Men jag vet att man kan koka nässlor också, om det skulle vara så att man vill använda nässelvattnet redan dagen efter.
