Att bereda mark för odling är ett stort ämne. Många situationer, kunskaper, erfarenheter och en hel uppsjö tekniker och idéer. Jag har spenderat mycket tid på att tänka hur jag skulle kunna bereda ny mark för odling i olika situationer; med potatis, grisar, hönstraktor, täckodling osv. Men ibland dyker tillfällena och teknikerna upp av sig självt. Plötsligt bara står jag där framför en liten bit mark, som aldrig – vad jag vet – varit odlad på innan, men ändå förberedd och klar. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Och hur kul kan detta vara, att få kasta sig in i ett nytt mindre odlingsprojekt utan att få stötas och blötas med dåliga förutsättningar?!
Vi har en tipi där jag bor. Den är nu tyvärr helt knäckt av stora massor snö. Tyngden blev för mycket som slutligen fick den att rasa ihop. Men i somras – när den fortfarande var hel – flyttade några av mina grannar på den. Och där den tidigare stått – mitt i gräsmattan – fanns nu en liten cirkel med helt bar jord. Inga jobbiga etablerade nät av kvickrot eller ansamlingar ogrösfrö. Bara ren bar lerjord.
Utan att riktigt förankra odlingsmöjligheterna med grannarna tog jag mig friheten att plantera en rabarber. Det var då september. Jag tänkte att den nog hinner etablera sig något innan vintern kommer och kan vara tillräckligt stor för att klara av en varm sommar året därpå. Jag tänkte också att ”nu är det försent”, nu kan grannarna säga vad de vill – nu har jag ju redan börjat. Därefter satte jag, två grannar och en kär vän igång med att helt enkelt gräva upp alltihop. Vi gjorde ordentliga djupgrävningar och hävde i så mycket kompostjord vi kunde hitta. På några bäddar blandade komposten med lerjorden och täckte med löv och gräsklipp. Andra bäddar grävde vi upp, luckrade på jorden under, lade i kompost och lät resten av jorden vi grävt upp ligga ovanpå som stora klumpar att frysa sönder under vintern – en höstgrävning (samt) alltså.
Vi satte massor av vitlök, verkligen mycket. Inte långt därefter började de spira och nu hoppas jag de överlever den här rätt kalla vintern. Nu fattas bara en plan och därefter lite frön och några varma drivbänkar. Vi har gott om hästgödsel från några hästar vi hade här i somras och från närliggande stall. Brädor och fönster finns det gott om här i huset – så fort bara snön försvinner dyker det säkerligen upp ett gäng bänkar med fönster som tak och gott om färsk hästgödsel som golv. Jag lade också två komposter av hästgödsel i närheten som jag tänker blanda i så fort jag får börja bereda marken efter att tjärlen gått ur.
Jag håller världen uppdaterad om denna lilla tipiodling här på bloggen via tipiodlingskategorin. Jag har även andra idéer på hur jag kan utöka denna cirkelrunda odlingsyta med fler likadana ytor. Vi har höns här och jag tror ett introducerande av en hönstraktor kan bli realitet framåt sommaren. Kanske kan vi ha tre cirklar av tipiodling där hönstraktorn går runt på en yta en gång om året?! Växtföljd med höns alltså.


Det är inte så mycket kvar att göra just nu i folkköksodlingen på Automatlandet. Allt är nu nere i jorden och mycket ogräs är rensat i flera omgångar. Men så har vi märkt att vissa saker inte tagit sig eller att plantor dött, vilket gör att vi måste så på nytt. Dessutom kommer vi skörda sallat om några veckor och spenat i juli. Då måste vi också så på nytt och plantera lite. Men just nu är det väldigt lite.
Jag tänker inte gå in på det här särskilt djupt. Det sparar jag till senare. Men eftersom vi ändå skvätte ut lite i helgen så bör jag ändå nämna lite av vad det är och vad det är tillför. Kort kan vi säga att det är komposterat kögödsel som lagts i kohorn och grävts ner i jorden under vintern. Detta är vad många förknippar med biodynamisk odling, förutom ekbarken som läggs i en koskalle och sedan grävs ner. För oss veganer kan det te sig ytterst märkligt. Och för många helt superflummigt. Men det har sina poänger. Biodynamisk odling innebär att sätta odlingen i ett väldigt stort perspektiv där man räknar med väldigt många olika både små och stora faktorer. Hur månen rör sig och påverkar dragningskraften (dvs. hur vattnet rör sig). Strålning som når jorden via planeter osv. Till mikrolivet, maskar, bakterier, ämnesomsättningar osv. Så även om det här skrämmer bort många som flummigt, så har det sina förklaringar både vetenskapligt och vad vi direkt märker. Särskilt i det långa perspektivet, vilket i övrigt är något som inte infinner sig konventionell odling. Och är vi ändå inne på konventionell odling så kan tillverkningsmetoderna för konventionell gödsling (dvs. syntetisk npk) ske tämligen flummigt med sjukt omständiga processer med en enorm energikonsumtion i form av framställning, transporter och försäljning. Det ger dessutom många negativa effekter vi nu kan märker av i t ex östersjön, som klimatförändringar eller i helt döda jordar vi föder med ännu mer kemiska och syntetiska substanser.
Jag skrev ett inlägg om 


Idag var det andra tillfället jag kom till min lott på Skillebyholm för att jobba. Jag hade några timmar över på eftermiddagen och tänkte att jag skulle strö klart gruset och gräva upp några första rader lerjordsklumpar. Det är nu sen höst/vinter och solen går ju ner redan vid 16 på eftermiddagen. Så jag fick skynda mig att jobba innan jag det blev helt mörkt. Pannlampa är världens bästa uppfinning och jag använder den jämnt, men jag har märkt att den fungerar skitdåligt på frilandet när det ska grävas. Eller så måste jag köpa någon ny superstark grej.
Jag hade tillgång till lite kompost som vi kört ner för några dagar sedan. Så jag lassade upp allt på några skottkärror och slängde ner det i varje dike jag grävde upp. Vi har tillgång till ganska lite kompost. Men jag överdrev ändå något med kompostportionerna, då jag tycker att leran måste luckras upp väldigt mycket, om något ska orka växa där.
Något som har gått mig helt förbi tidigare, till för bara något år sedan, är att du faktiskt kan vässa din spade. Särskilt när du har tung lerjord att arbeta med. Det går mycket lättare, väldigt mycket lättare, att gräva med en välvässad spade, än med en trubbig sådan. Och det är sjukt enkelt att vässa. Det är dessutom ett bra läge att göra det nu (sen höst/vinter), när du ändå inte har något grävande att göra.
